onsdag 22 november 2017

Att stärka elevernas identitet i undervisningen


För att stärka nyanlända elevers identitet och samtidigt skapa en större motivation för lärandet kan man göra en mängd olika aktiviteter som grundar sig i  ett positivt förhållningssätt till deras tidigare erfarenheter och hemländer.

I ämnet samhällskunskap kommer man naturligt in på hur det ser ut runt om i världen. Just nu arbetar vi med Sveriges styrelseskick. Men först ska eleverna söka information om hur det är i deras hemländer. De söker information om sina hemländer på sitt modersmål för att snabbare kunna förstå men syftet är även att de ska bekanta sig med de ämnesord och begrepp (på sitt modersmål) som vi senare kommer att arbeta med i kursen. Sedan får de berätta med alla tänkbara uttryckssätt. På fotona ser man hur eleven försöker illustrera maktfördelningen i Afghanistan.


Detta arbetssätt är verkligen berikande även för mig som lärare! Jag kan även ställa frågor om hur makten fördelas och verkställs så att jag vet lite mer om deras länder när jag sedan undervisar eleverna om vårt styrelseskick.


Ett annat sätt är när man arbetar med de nationella minoriteterna i Sverige. Då kan man undersöka om eleverna känner till om det finns nationella minoriteter i sina hemländer och hur deras situation är. Just de nationella minoriteterna i Sverige ger en bra ingång i att diskutera hur det är för andra grupper i vårt samhälle och vilka rättigheter vi alla har, oavsett ursprung.


Vi har även diskuterat likheter och skillnader i elevernas hemländer jämfört med Sverige men även fokuserat på vikten av att känna en kulturell tillhörighet. 


En ensamkommande elev beskrev det så bra när han fick uppgiften att förklara varför det är viktigt för sin egen identitet att behålla sin kultur och sitt språk. Han uttryckte det i stil med "Kultur är viktig för att känna sig som en människa... kultur och språk är mycket viktigt så att man känner sin familj, känner trygghet och samhörighet." 


Hans ord visar tydligt det Cummins beskriver i sin senaste bok Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tidCummins pekar på vikten av att de nyanlända eleverna känner en stolthet över sin egen bakgrund och uppmuntras att reflektera över den. Att arbeta aktivt med detta är också ett effektivt sätt att ändra maktbalansen i klassrummet där många nyanlända känner sig förminskade i majoritetssamhället.


söndag 22 oktober 2017

Studie- och yrkesvägledning för nyanlända

Hela skolans ansvar
Studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever är viktig! Naturligtvis är det viktigt för alla elever, nyanlända eller inte. Men för de nyanlända eleverna är det särskilt viktigt då de inte har samma förkunskaper om det svenska utbildningssystemet eller arbetsmarknaden som övriga elever generellt har. Det är inte bara Studie- och yrkesvägledaren som är ansvarig för att rusta eleverna för framtiden utan det är även jag som lärare. Detta ser man tydligt i Läroplanen kapitel 2.6 Skolan och omvärlden.

Yrkesutbildningar kontra ALI-yrken
När jag arbetade i förorten insåg jag snart att elever vars föräldrar inte var etablerade på arbetsmarknaden hade svårt att förstå vikten av utbildning. De kände även ett stort utanförskap i samhället och då särskilt i fråga om arbetsmarknaden. Denna brist och utanförskapskänsla såg jag även bland många nyanlända elever vars föräldrar saknade, eller hade bristfällig, utbildning med sig från hemländerna.

Kanske man i hemlandet hade kunnat arbeta med ett praktisk yrke så som snickare, mekaniker eller frisör utan att ha genomgått en utbildning. Dessa yrken var lågstatusyrken som nätt och jämnt inbringade inkomster till livets nödtorft. Att då komma till ett land där vi bland annat förespråkar yrkesutbildningar som garanterar arbete och försörjning i framtiden blir en kulturkrock och kanske rent av en förolämpning. Nu har de ju kommit till ett land där utbildningen är tillgänglig för alla och där ingenting är omöjligt! Många vill utbilda sig till ALI-yrkena istället; apotekare/advokat, läkare och ingenjör. Det är statusyrken i många nyanländas ögon likt det är men framför allt var i Sverige under stora delar av förra seklet.

Traditioner och ansvar för familjen
Jag tror att alla vi som möter elever, nyanlända eller icke, har en avgörande betydelse för vilka framtidsval de gör. Det är även viktigt att vi involverar och möter föräldrarna rörande deras barns framtid. Kulturella och traditionella krav på eleverna kan vara svåra att frångå för en del familjer som levt i klansamhällen. I denna typ av samhällsstruktur är klanen och släkten familjens skyddsnät som till viss del kan likna vårt välfärdssystem. Om det då tex inte finns någon läkare i släkten och man kommer till ett land där utbildningen är fri för alla läggs ansvaret ofta på barnet i familjen att hjälpa släkten genom att utbilda sig och verka som läkare. Därför kan vi som möter eleven och dennes föräldrar inte vifta bort deras planer.

Vi behöver istället möta dem och hjälpa dem genom att öppna upp för alternativ om vi ser att eleven/familjen har orealistiska, ouppnåeliga drömmar. Vi kan tex visa på yrken inom vården där man också hjälper människor och belysa det faktum att i Sverige både omskolar man sig och väljer ofta andra yrkesvägar än den grundutbildning man en gång läste.

Sedan tror jag inte heller att vi ska sticka under stol med att man inom andra typer av yrken kan tjäna lika mycket eller mer som ALI-yrkena om argumentet är det att dessa yrken ger en bra inkomst.

Praktiska tips
Hur ska man då förbereda eleverna på utbildning och arbetsliv i Sverige? Låt mig ge några praktiska exempel.

Under mina år i förorten utarbetade vi en handlingsplan för hur eleverna skulle serveras ett smörgåsbord av yrkesval och utbildningsvägar. Om de svenska eleverna kan räkna upp 20-30 yrken så kan de nyanlända eleverna i förorten räkna upp 10. Därför inledde vi ett nära samarbete med GR utbildning och Mentor Sverige som hjälpte oss med tex Yrkesambassadörer, studiebesök och praktikplatser. Du kan läsa mer om samarbetet i Sjumilapraktiken.

En annan viktig aspekt är att ta med elevernas förkunskaper kring arbetsliv och utbildning. Hur ser det ut i deras hemländer? Gå sedan över till varför det är viktigt att bidra till välfärdssamhället genom att arbeta och betala skatt.

Låt eleverna studera ett yrke, utbildningsvägar, löneutveckling, jämställdhet på arbetsmarknaden och framtidsutsikter.

Låt sedan eleverna få besök av olika yrkesambassadörer som under 15 minuter berättar om sina yrken i mindre elevgrupper.

Som ett komplement till den traditionella praon kan man även göra studiebesök i grupp på olika arbetsplatser där det vanligtvis är svårt att praktisera. Elever som besöker Volvo IT, kirurgen på Sahlgrenska, White arkitekter, Göteborgs Energi eller Göteborgs Hamn får inte bara ett fantastiskt bemötande och en lärorik rundvandring utan får också en insyn i dessa arbetsplatser som skapar bestående intryck och nya tankar kring yrkesval.

När det är dags att tänka på gymnasiet erbjuder många kommuner i storstadsregioner gymnasiemässor. Det är väl investerad tid att besöka en sådan med eleverna i åk 8 och 9! När vi hade EuroSkills i Göteborg förra året var jag delaktig i framställandet av lärarhandledningen med fokus på nyanlända elever. Av förklarliga skäl stod yrkesutbildningar i centrum men flera av uppgifterna kan med fördel användas även utan fokus på just praktiska yrken. I den omarbetade lärarhandledningen kan du hitta fler idéer kring hur man kan förbereda eleverna inför framtiden och även ett besök på gymnasiemässan.

Studie- och yrkesvägledarens roll
SYV har givetvis en viktig och självklar roll inför elevens framtidsval. De nyanlända eleverna kan behöva extra tid att samtala med SYV utöver det stöd som ges individuellt och till helklasser. När jag ser att det finns behov bokar jag som lärare för de nyanlända eleverna extra samtal med SYV. I det samtalet ställer jag frågor som eleven inte vet att hen ska ställa för att förstår det svenska utbildningssystemet.

Men SYV ska inte arbeta ensam kring elevernas framtidsval när vi lärare utifrån våra ämnen regelbundet kan väva in yrken, framtidsval och utbildning på ett naturligt sätt i vår undervisning. Studie och yrkesvägledning är därför hela skolans ansvar!





torsdag 19 oktober 2017

Okunskap från politiskt håll




Idag publicerades en debattartikel på Aftonbladet med anledning av några kommunpolitikers utspel mot modersmålsundervisning och ämnesundervisning i svenska som andraspråk. Vi är 250 lärare och yrkesverksamma inom skolans värld som står bakom artikeln. Det är fler som reagerat mot artikeln och tack och lov även den skolpolitiska talespersonen för partiet i fråga på nationell nivå.

Det är i allra högsta grad bekymmersamt när politiker inte är förankrade i forskning och beprövad erfarenhet när de gör utspel, särskilt då mot en grupp i samhället som redan har så många odds emot sig för att skyndsamt kunna integreras.

måndag 2 oktober 2017

Cirkelmodellen blir winwin



Övning ger färdighet! Jag har arbetat fokuserat i att skriva faktatext enligt cirkelmodellen med några elever i åk 9 i samhällskunskap. På fotot ovan ser du viktiga ämnesbegrepp från Clio FBK som eleverna fick organisera och använda i skrivandet av faktatexten. De blå orden är sambandsord från Språkutvecklande SO-undervisning som eleverna uppmuntrades använda i sin text. Jag kan konstatera att eleverna blir mer och mer skickliga i att skriva faktatexter.


Här om dagen kom NO-läraren och var imponerad över att eleverna som varit ca ett år i Sverige klarade att skriva en faktatext om evolutionen! Då var det extra roligt att säga att det är tack vare SO-undervisningen som de klarat detta även i NO. #winwin


fredag 29 september 2017

Forskning om flerspråkighet


Läsvärd artikel om flerspråkighet där det bland annat finns belägg för att flerspråkiga barn lär sig ett nytt språk snabbare än enspråkiga.

http://www.forskning.se/2017/09/26/myterna-om-flersprakighet/



torsdag 28 september 2017

Bokmässan 2017


Idag hade jag förmånen att hjälpa Bonnier Education med ett kort föredrag på Bokmässan i Göteborg kring språkutvecklande undervisning med fokus på digitala verktyg och belysa hur Clio FBK genomsyras av multimodala hjälpmedel.

torsdag 14 september 2017

Att förklara begrepp med egna ord

Nyligen tipsade jag om begreppsträning genom memoryspel. Nästa lektion tog vi det till en annan nivå, eller åtminstone använde memorykorten på ett annat vis.



Jag använde dokumentkameran (se inlägg) och visade alla memorykort med begreppen med hjälp av den. Uppgiften var nu att planera för att skriva en gemensam text baserat på de viktiga begreppen eleverna lärt sig till ämnesområdet. Men först grupperade vi begreppen i högar som fick representera våra blivande stycken i texten. Jag "tänkte högt" och fick hjälp av eleverna när de tänkte högt. Vi flyttade korten fram och tillbaka till vi var nöjda. 


Sedan började själva uppgiften. Eleverna fick inte titta på läromedelstexten för att förklara orden med motiveringen att de måste förklara med egna ord så att jag förstår att de kan innebörden av orden. Jag jämförde med elever som gått koranskola (där Koranen lärs ut och läses på arabiska oavsett om man kan språket eller ej). De som gått koranskola men inte talar arabiska förstod precis vad jag menade när jag förklarade att bara för att du kan läsa eller memorera Koranen betyder det inte nödvändigtvis att du kan prata och förstå arabiska. Sedan jämförde jag det med att memorera och lära sig lösryckta begrepp på svenska men inte förstå innebörden eller att kunna använda dem i tex ämnet samhällskunskap. Med detta resonemang fick vårt gemensamma textskrivande en skjuts. Eleverna kom med olika bra förslag på hur meningarna skulle formuleras och hur orden skulle förklaras. 

tisdag 5 september 2017

Memoryspel

I mitt dagliga arbete med eleverna ser jag hur de kämpar med att lära sig nya ämnesord och begrepp. I samhällskunskap har eleverna den här veckan en rad svårare ord i läxa och då ska de inte bara kunna stava dem utan även använda dem i olika sammanhang. När vi nu arbetat klart med texten till ämnesområdet fick de därför två varianter på memoryspel av mig.


Det ena spelet kan de använda genom att förhöra sig själva (begreppet på ena sidan och förklaringen fastklistrad på den andra sidan), se fotot ovan. Vill de översätta till sitt modersmål/starkaste språk går det bra eftersom jag använt vanligt papper att skriva på.


Den andra varianten på spelet är att de ska para ihop rätt begrepp med rätt förklaring, se fotot ovan. Den här varianten är enklast att använda när eleverna vill tävla mot varandra. Då kommer de per automatik att kontrollera kamraten så att hen verkligen parat ihop rätt ord med rätt förklaring eftersom de båda vill vinna. De ska samla varsina högar och sedan räkna ihop vem som har flest par. Men det gäller att de är så pass säkra på betydelsen så att de inte bara chansar. Eftersom den är lite mer kognitivt krävande kan denna variant vara bättre att använda när eleverna känner sig mer säkra på betydelsen.






Begreppsträning evolution








Jag fungerar som stöd för eleverna i åk 9 i deras ordinarie undervisning. Detta stöd tar sig i uttryck på flera olika vis. Tex är jag med på ämnesplaneringen, får ta del av viktiga dokument, läromedel, länktips osv. Eftersom jag i mitt uppdrag ska arbeta språkutvecklande kan naturligtvis även eleverna i ordinarie undervisning gynnas av det och inte bara "mina" nyanlända elever.


Den här veckan har eleverna test på bla viktiga begrepp inom evolutionen. Som nyanländ möter eleverna en mängd svåra och nya ämnesbegrepp. Skärmkorsord är ett exempel på hur man kan arbeta språkutvecklande med begreppen. Elever med samma modersmål kan växla mellan svenska och modersmålet när de förklarar orden för varandra. Även de "svenska" eleverna kan arbeta i par med denna uppgift. Känn dig fri att använda om du vill!



torsdag 1 juni 2017

Scaffolding och translanguaging i ämnet teknik



Hur ger man stöttning utan att det blir fusk eller att jag som lärare tar över och berättar vad eleven ska svara på ett prov eller en inlämningsuppgift?

När jag stöttar eleverna försöker jag ställa så öppna frågor som möjligt men samtidigt hjälpa dem att förklara vad uppgiften går ut på. De elever som inte är vana att analysera och förklara i flera led ger upp ganska snart när de får en mastig inlämningsuppgift.

Den senaste veckan har eleverna som läser teknik i ordinarie undervisning i åk 8 arbetat med en inlämningsuppgift kring ett framtida hållbart boende. Flertalet kunskapskrav täcks i uppgiften. De nyanlända eleverna som läser ämnet har gått i svensk skola mellan 6-12 månader och har begränsat ordförråd i svenska språket.

Den här gången har jag suttit långa stunder med några elever för att stötta dem i deras arbete. För det första tog jag över skrivandet. Jag förklarade för eleven att det inte står någonstans att eleven måste skriva på svenska för att få ett godkänt betyg. Istället fick eleven berätta om olika hållbara energilösningar. En elev hade skrivit två ord (isolering och solenergi) och tyckte att det inte fanns mer att berätta. När jag väl började fråga om hur isolering fungerar och varför solenergi är ett bra alternativ rasslade det till. Eleven berättade, jag ledsagade eleven i tankekedjan och skriv ner det hen berättade. Eleven fick dessutom berätta om vilken värmekälla hen hade i hemlandet. Det blev en intressant dialog där vi även kunde väva in hur det sett ut generationer bakåt och vad eleven tror kommer att hända med energikällorna i hemlandet i framtiden. När vi var klara hade vi skrivit en hel A4-sida och jag var lika stolt som eleven, tänk att hen kunde så mycket!

En annan elev hade så stora språkliga problem att förstå att jag betvivlade att hen skulle klara uppgiften. Men när vår studiehandledare kunde bistå mig med hjälp insåg jag plötsligt att eleven satt inne på mycket kunskap! Även här fick jag lära mig om ännu en värmekälla i det forna hemlandet. Tänk vilken fördel det är att arbeta utifrån translanguaging-modellen!

Varför jag valde bort att eleven själv skulle skriva på svenska beror främst på att vi inte hade tiden till det eftersom själva uppgiften var så pass omfattande och komplex. När jag tog över skrivandet kunde eleven istället fokusera på själva ämnesuppgiften och inte fastna i de språkliga begränsningarna. Jag meddelade givetvis ämneslärarna hur jag stöttat eleven. En av lärarna utbrast "Tänk om alla elever, inte bara de nyanlända, fick den här hjälpen, vilken bra hjälp det hade varit för dem!"

söndag 14 maj 2017

Memory buddhismen

Eleverna har just nu fullt upp med att öva ämnesspecifika ord och begrepp i världsreligionen buddhism. Jag har gjort ett enkelt memoryspel om buddhismen som du gärna får använda.

torsdag 4 maj 2017

Glädje över nationellt prov


Innan jul gjorde vi anpassad studiegång på en elev som var analfabet när hen kom till Sverige för 1,5 år sedan. Hen hade ingen skolbakgrund utan var boskapsskötare i hemlandet. Nu går hen i åk 9 och vi beslutade att hen skulle läsa två av de fyra SO-ämnena varav ett var religionskunskap.


Den här veckan klarade eleven i fråga godkänd nivå på det nationella provet! Vilken lycka både för eleven men även för mig! När man sliter och ser hur en elev tar till sig kunskap, resonerar, analyserar och jämför kan man inte annat än bli stolt över eleven och sig själv! Tänk att det inte är omöjligt att en 15-åring kan klara ett så pass avancerat prov trots så kort skolbakgrund!



Hur gjorde jag rent praktiskt? 

Eleven läste religion 150 minuter /vecka. Eleven hade ingen studiehandledning men däremot mycket stöttning, tex utifrån cirkelmodellen, begreppsordlistor på modersmålet och svenska, multimodala texter, filmer och bilder. (Hen har lärt sig läsa och skriva även på modersmålet här i Sverige.) 

Vi använde Bonnier Clios FBK-material för religion (jag och en fd kollega har författat texterna för SO) plus annat som vi producerat, vi hade många diskussioner i par, grupp och helklass. Jag jobbade även mycket med att stötta eleverna genom hela resonemangskedjor. Jag berättar lite om det i det här blogginlägget. Jag gav eleverna länktips, sammanfattningar på de olika världsreligionerna samt lite filmtips, se det här blogginlägget.


En kollega på nätet undrade också hur många ämnen vi tog bort till förmån för bla SO. Vi tog bort de fyra NO-ämnena och två SO-ämnen så att eleven kunde läsa de två andra SO-ämnena, mer sva och matematik.


Under själva provet fick eleven ibland berätta muntligt som komplement till det hen skrivit eftersom hen ännu inte har lika bra flyt i skrift som i tal. Jag förklarade vissa formuleringar och ord (men inte självklart inte ämnesbegrepp) med andra svenska ord eller använde lexikon för att eleven skulle förstå på modersmålet. När provtiden var slut var jag lika trött som eleven, det kändes som att även jag gjort provet! ;) Det är en konst att stötta under prov utan att ge svar på frågorna!




måndag 10 april 2017

Jämförelser -att synliggöra likheter och skillnader

I arbetet med nyanlända elever, eller egentligen elever i överhuvudtaget, har många problem att se likheter mellan tex religioner. Eleverna kan oftast redogöra för skillnaderna eller göra enklare redogörelser för likheter, tex kan eleverna se att religionerna praktiserar bön men de kan inte ta steget vidare och analysera och tex se hur bönen skiljer sig åt.
Matris för jämförelse mellan religioner

Vi har studerat världsreligionerna under ett antal veckor som nu mynnat ut i en jämförelse. Först av allt utgick jag från kunskapskraven när jag gjorde matrisen. Sedan arbetade vi tillsammans med att fylla i flera rutor. Som underlag använde vi läromedelstexter, tittade på kortare filmer och diskuterade en hel del. Många frågor väcks när man vägleder eleverna steg för steg genom processen.  Eleverna tränas också att arbeta tillsammans med kamrater och redovisar sedan sina kunskaper för hela gruppen.

Jag hittade en bra textmall för jämförelser i boken Språkutvecklande SO-undervisning och använde den som utgångspunkt i vår jämförelse. Där finns även en användbar begreppsordlista för sambandsord.


Jag använde dokumentkamera när jag skrev min text. Alla elever fick varsin överstrykningspenna så att även de kunde färgmarkera de viktiga fraserna och sambandsorden. Detta för att synliggöra för eleverna hur man kan skriva på egen hand längre fram. Det blir även en del funderingar kring typiska SO-relaterade storleksbegrepp, tex stora delar av eller vissa delar av. Dessa begrepp föll sig naturligt att prata om när vi tittade på var i världen religionerna har sin utbredning.



Det mest tillfredställande är att se när nyanlända elever, som inte haft någon, eller knapphändig skolgång, förstår och bidrar i jämförelsen! När man tillåter alla elevens språk blir det ett öppet klimat i klassrummet där eleverna pratar både på sina modersmål och svenska, stöttar varandra och förklarar för varandra. Det påskyndar inlärningen av nya ämnesområden där förmågan att analysera blir central.

Skam den som ger sig! ;)

onsdag 5 april 2017

Nationellt Prov i religionskunskap

I år kommer åk 9 på min skola att ha religionskunskap som ämne på de nationella proven i SO.
Jag har gjort en kort översikt kring vad eleverna kan öva på, se Öva inför NP i religion. Förutom detta får eleverna läsa igenom och repetera de korta sammanfattningarna i SOS-serien som jag har i bokformat på skolan. Vi kommer även att gå igenom och prata om upplägget på det gamla NP som ligger ute på nätet.

fredag 24 mars 2017

Studiebesök från Lysekil

Igår hade vi studiebesök från Gullmarsskolan i Lysekil. Vi fick kontakt via Facebook och de ville se hur vi arbetar med de nyanlända. Vi hade en halvdag tillsammans där vi pratade om hur vi har organiserat vår verksamhet på Häggvallskolan och vad vi ser som utvecklingsområden. Det var givande även för oss i vår verksamhet och vi tog alla med oss goda tankar och exempel på hur vi kan utveckla arbetet. Jag rekommenderar verkligen alla som arbetar med nyanlända att nätverka med andra skolor. Jag tror även det är viktigt för våra studiehandledare att bli stärkta i sin roll.




Vår studiehandledare Mahmoud är selfiefotograf :)

måndag 20 mars 2017

Nowrouz -det persiska nyåret

Idag firade vi det persiska nyåret och önskade varandra Gott Nytt År 1396!
Vi bjöds på tårta och hembakad afghansk sockerkaka av vår studiehandledare. 
Dessutom visade de afghanska eleverna olika danser och stämningen var på topp!

 


lördag 11 mars 2017

Språklig stöttning i NO-ämnen

I NO-undervisningen finns en del bra språkstöttning på nätet som både eleverna och du som lärare kan ha nytta av i den ordinarie undervisningen. Här har jag samlat de sidor vi använder mest med våra elever. Jag har tidigare bloggat om språklig stöttning på prov. Förutom dessa länktips är det naturligtvis även viktigt att arbeta språkutvecklande med de nyanlända eleverna.

Inläsningstjänst  där flera av de stora läromedlen i bla NO-ämnen finns inlästa på arabiska, dari/persiska, somaliska och tigrinja.


Om man vill översätta ett specifikt ord tycker jag Lexin är något bättre än Google translate eftersom man som lärare kan välja mellan olika svenska alternativ och därmed hjälpa eleverna att få rätt betydelse av ett ord, se exemplet ovan.


Libers webbappar i BiologiFysik och Kemi är utmärkta redskap inte bara för nyanlända elever utan även för svensktalande elever. Där kan man träna begrepp, svara på frågor och få en kort förklaring av centrala begrepp för ämnesområdet på svenska, arabiska, dari, somaliska och tigrinja, se ovan. I vissa fall finns även en film kopplat till ämnesområdet. Nyligen kom även en NO-bok för nyanlända som även den finns som webbapp men enbart uppläst på svenska. Förhoppningsvis kommer även där begrepp och småfilmer.


Clio Förberedelseklass NO har enklare texter på svenska i NO som även finns inlästa på fem olika språk, klicka på studiehandledning. Dessutom finns talsyntes på svenska till alla texter. Dessa texter kan vara ett bra sätt att få en snabb överblick inför ett nytt ämnesområde. Gratis men inlogg krävs.

Veingeskolan har en hel del bra länkar man kan kika på och på Wikispaces kan man i vissa fall hitta NO-länkar på olika språk.

Studi finns minilektioner och illustrationer över en mängd arbetsområden i NO-ämnen, dessvärre finns inte alla filmer på alla språk utan det varierar från ämnesområde till ämnesområde. Om inte annat kan man använda Studi som ett komplement så att eleverna kan lyssna på en svensk genomgång efter/före lektionstid.

På YouTube kan man även hitta filmer med genomgångar på olika språk i olika ämnen, leta dig fram och visa sedan eleverna hur man gör. Du kan tex skriva "kemi på arabiska".

Ett annat tips är att söka efter information på Wikipedia på elevens modersmål. För att söka på Wikipedia med arabiska tecken kan man använda den här sidan (eleven får hjälpa dig om du inte kan språket). Tecken på dari/persiska kan du hitta här.

Slutligen vill jag tipsa om en mycket bra bok för lärare, Språkutvecklande NO-undervisning av Wiksten och Kindenberg utgiven på Natur och Kultur. Jag har själv motsvarande bok för SO-undervisning och där får man mycket matnyttiga tips i hur man kan arbeta språkutvecklande inom sina ämnen.



onsdag 8 mars 2017

Svårt att hålla tiderna och gummiband

https://pixabay.com/p-1020374/?no_redirect
När jag började på Häggvallskolan för ett år sedan hade vi en spretig grupp elever som inte ville gå på de ordinarie lektionerna, de kom ofta mycket för sent till våra lektioner i FBK och verkade ofta ointresserade av att faktiskt lära sig. Detta var oerhört frustrerande! Så när ett nytt läsår och alla elever utom tre var nya i FBK hoppades vi på en bättre start. Det är ju lätt att negativa mönster går i arv från år till år.

Hur skulle vi komma till bukt med detta? Vi testade en mängd olika varianter, här är några av dem;
* Vi skippade fem- och tiominutersrasterna mellan lektioner i FBK. Vi lät eleverna arbeta i längre sjok och gav dem raster när energin sinade istället. De som har en skolbakgrund vittnar om tretimmarslektioner i sina hemländer så det är klart
att våra korta lektioner med korta raster emellan blir en kulturkrock i sig, för att inte tala om avsaknaden av disciplinen från hemländerna... En elev berättade hur han i sitt hemland hade fått stå med armarna rakt upp i luften i en timme ute i stekhet sol för att han hade varit sen.
* Vi följde med eleverna in i den ordinarie undervisningssalen eftersom de kände sig osäkra.
* Vi synliggjorde när eleverna skulle vara hos oss och i ordinarie undervisning genom att anslå det på tavlan och påtalade det för dem när det var dags att gå.
* Vi skapade fler grupper. Istället för att vi var två lärare på vissa lektioner delade vi upp eleverna sinsemellan.
* Men den största förändringen har nog varit att vi börjat "putta ut" eleverna även i de teoretiska ämnena (ursäkta ordvalet men det var lite så det kändes, du vet en fågelunge som ska flyga ut ur boet för första gången...). Vissa elever var hos oss i två månader och sedan fick de börja i matematik och NO i ordinarie klass eftersom de hade så pass goda förkunskaper i dessa ämnen.

https://pixabay.com/p-1574653/?no_redirect

När fler elever går ut i de teoretiska ämnena skapar det ett intresse hos dem som är i FBK till övervägande del. Just nu är vi inne i ett sådant positivt "flow" där alla elever vill ut mer i ordinarie undervisning och då tänker vi "gummiband". Med det menar vi att om det visar sig vara på tok för svårt så hämtar vi hem eleven till FBK igen och arbetar i ett lugnare tempo. Vi vill inte "knäcka" eleverna utan ge dem lagom svåra utmaningar med rätt stöttning.

fredag 24 februari 2017

Stötta språkligt på prov

Hur gör man om man inte har en studiehandledare till hands när det är provdags?
Här är en variant som jag har gjort för att hjälpa en kollega i ordinarie undervisning. Ämnet är Livets Kemi. För att du enklare ska se vilka själva provfrågorna är har jag markerat dem med blått.

Bedömningsuppgift Livets Kemi

Försök skriva dina svar på svenska men om det är svårt går det även bra att skriva på ditt modersmål och rita bilder för att förklara vad du menar.

Viktiga begrepp på svenska och persiska
svenska
persiska فارسی
fotosyntes
نورخاست
cellandning
تنفس سلولی
energi
‏انرژی، قوه‌ی محرکه‏
cellulosa
سلولز‏
animaliskt fett
‏روغن حيوانی‏



På första sidan på provet har jag gjort en lista över alla viktiga ämnesbegrepp så att eleven kan titta på den om hen inte minns betydelsen av alla svenska begrepp. På första sidan framgår även att det är ok att skriva svar på modersmålet och rita vad man menar. Vi har studiehandledare som kan översätta elevsvaren efter provtillfället.



  1. Vilka samband العلاقة بين  finns mellan fotosyntesen och cellandningen? 

    I frågan ovan har jag översatt ordet samband. Jag har använt mig av webbordlistan Lexin eftersom det där framgår vilken betydelse ett ord har. Jag som varken kan arabiska eller persiska vet inte vad Google Translate väljer för betydelse av det svenska ordet. I vissa fall framgår det i Google Translate men inte lika ofta som i Lexin. När du hittat rätt förklaring, kopiera ordet från webbordlistan och klistra in det efter ordet.

2. Varför kan inte människan få energi från cellulosa jämfört med kor Kor, Boskap, Betesmark, Jordbruk, Mjölkkor, Landskap 
som äter cellulosa som föda/mat?

Som språkligt stöd kan man även använda sig av foton för att förklara vad ett ord betyder. Som du ser på slutet av frågan har jag skrivit föda/mat. Ordet föda var ordet som läraren hade skrivit i sin ursprungsfråga. Men eftersom jag misstänker att eleverna inte vet dess betydelse har jag använt ett vardagsord som komplement.


Ett annat exempel på knepigheter som kan uppstå i instruktioner och frågor är hur vi formulerar oss. Här är ett exempel från en annan lärare.

I grupp, arbeta vidare med instuderingsuppgifterna från förra veckan.

Vi lärare har ju en tendens att skriva invecklade frågor eller uppmaningar till eleverna. Men om vi försöker att inte snurra in oss alldeles för mycket i själva formuleringen kommer eleverna snabbare förstå vad vi menar. Om man har som riktmärke att man ska förklara enkelt och direkt vad man är ute efter så underlättar det för en nybörjare i språket. Mitt förslag på uppmaningen ovan skulle kunna se ut så här,
Du och din grupp arbetade tillsammans förra veckan. 
Nu ska ni fortsätta arbeta med samma uppgifter.

Kanske du har andra bra tips på språklig stöttning under ett prov? Kommentera gärna!



torsdag 23 februari 2017

Skärmkorsord

Ett sätt att arbeta med centrala begrepp eller viktiga ord till ett ämnesområde är att göra ett skärmkorsord. Detta gynnar alla elever, inte bara de nyanlända eftersom man ska beskriva begreppet utan att använda det i sin förklaring.

* Eleverna arbetar två och två och ska inte visa korsorden för varandra.
* Den ena eleven får korsord A och den andra korsord B.
* De beskriver begreppen utan att att använda det i sin förklaring. Kamraten skriver orden i de tomma rutorna.


Här är ett exempel i ämnet religion där ämnesområdet är hinduism. Om du vill använda just detta hittar du en länk här.

Samtidigt vill jag tipsa om Libers fantastiska begreppsförklaringar som vi nyligen upptäckt. De kan de nyanlända eleverna få stor hjälp av för att förstå de viktigaste begreppen i NO- och SO-ämnena. Men även svensktalande elever får samma förklaring på svenska.

När jag skapade just de ovanstående korsorden använde jag orden från Libers begreppsförklaringar för hinduism eftersom jag tänker att eleverna kan öva på dem på sina modersmål. Om man använder skärmkorsorden med elever som talar samma modersmål kan eleverna förklara på modersmålet men ska sedan säga begreppet på svenska för att kunna fylla i det i korsordet.



lördag 18 februari 2017

Studiehandledning

På min tidigare arbetsplats hade vi heltidsanställda studiehandledare och modersmålslärare i huset. Eftersom skolan hade 99% elever med invandrarbakgrund och 40% av dessa var nyanlända var det givetvis viktigt att ha studiehandledare på plats hela tiden. Men dessvärre är det inte alla skolor och kommuner som har den möjligheten. Bristen på studiehandledning är stor i Sverige, förra våren intervjuades bla jag av TT kring detta, se  SVT nyheter

Så hur ska man då lösa problemet om man inte kan få tag på studiehandledare på elevernas starkaste språk? I blogginlägget om språkstöd berättar jag mer om hur vi ämneslärare i FBK arbetar på Häggvallskolan.

Film från Skolverket om studiehandledning

Skolverkets Studiehandledning på modersmålet har tydliga och bra riktlinjer för arbetet. Där framgår att man kan förlägga studiehandledning före, under och efter lektionstid. Där talar man om elevens alla språk som tillgångar i inlärningen.

På Häggvallskolan har vi idag studiehandledning på de två största språkgrupperna, arabiska och dari (persiska). Eftersom vi har nyanlända elever ute i ordinarie undervisning och hos oss i FBK behövs de naturligtvis på båda ställena. Men med enbart två, ibland tre, studiehandledare på deltid blir det svårt att vara överallt samtidigt. Därför har jag tittat över alla våra elevers scheman och hittat tider som de får gå ifrån sin ordinarie undervisning och istället ha studiehandledning. Då får de studiehandledning före eller efter lektionstid. Det kan tex förläggas på språkvalslektioner eller elevens val-tid (då får givetvis eleverna välja att gå på studiehandledning istället för en annan elevens val-lektion). När eleverna kommer från många olika klasser är det viktigt att de tar eget ansvar för vad de ska arbeta men även studiehandledarna måste ha kontakt med undervisande lärare för att ge rätt stöd.

Studiehandledning under lektionstid kan vara att studiehandledaren är med i klassrummet och stöttar eleven språkligt under genomgångar och lektionsarbetet. Det kan också vara att studiehandledaren tar med sig eleven/erna till ett grupprum när läraren förklarat för alla vad de ska arbeta med. Naturligtvis följer andra, svenskfödda kamrater med om det är tex ett grupparbete. Just studiehandledning under lektionstid kan vara knepigt eftersom den undervisande läraren kan uppleva det som störande att någon "pratar i mun" på honom eller henne. Därför är det viktigt att studiehandledaren och läraren kommer överrens om hur de ska samarbeta utan att störa varandra.

En annan variant som vi använder oss av och som gett mycket bra resultat är det vi kallar riktad studiehandledning i ett ämne. Då har studiehandledaren en uppföljande lektion med eleven/erna efter den lektion de besökte tidigare under dagen eller veckan. Tex  Studiehandledning i NO, studiehandledaren var med på lektionen och fick höra av undervisande lärare vad eleverna arbetar med denna vecka. Då kan studiehandledaren och eleven/erna ta vid och repetera ämneskunskaper, hitta alternativa källor att arbeta med, se en film, läsa om arbetsområdet på modersmålet eller arbeta mer fokuserat med nya svenska ord och begrepp. Ett tips är att ha studiehandledning (eller språkstöd av lärare) i teoridelen av ämnet hem- och konsumentkunskap eftersom det är många nya svåra ord som eleverna inte hinner lära sig under lektionstid. Just de här stödlektionerna kan även användas till provtid om eleverna inte har hunnit göra klart prov under ordinarie lektioner.

För att underlätta för eleverna försöker vi i möjligaste mån placera elever från samma språkgrupp i samma klass. De får inte bara ett språkligt stöd i varandra under lektionerna, det underlättar även för oss när vi lägger studiehandledarnas schema att veta att eleverna inte är utspridda i så många olika klasser.

För att samordna studiehandledarnas arbete har vi en egen konferens på torsdagar där jag som ansvarig lärare för de nyanlända elevernas undervisning går igenom elevernas individuella arbetsscheman och hur arbetet varit och ser ut nästkommande vecka. För vissa elever fyller vi i ett arbetsschema så att de enklare vet vad de behöver fokusera på under studiehandledningstiden efter/före lektionstid. Vi bjuder även in olika ämneslärare till konferensen så att de kan redogöra för vad eleverna arbetar med under de kommande veckorna och samtala om hur de vill samarbeta med studiehandledarna.

En talande redogörelse för flerspråkighet och dess fördelar

Studiehandledning är viktig för elevernas inlärning men även för att se elevens förkunskaper i de olika ämnena. Eftersom det tar lång tid att lära sig ett nytt språk (upp till åtta år om man anländer som tonåring) måste vi hitta alternativa vägar än att enbart gå genom det svenska språket. En annan viktig aspekt är för de elever som har inlärningssvårigheter. Har man tillgång till en studiehandledare kan man snabbare kartlägga och få insikt i om eleven uppvisar samma problematik på modersmålet. Studiehandledning visar även eleverna att deras språk är en rikedom och en tillgång både i andraspråksinlärningen men även i kunskapsinlärningen.

fredag 17 februari 2017

Glosförhör som tävling




Trista läxförhör blir intensiva tävlingar med glädjetjut

För att variera glosförhören kan man para ihop glosorna med rätt översättning. Klipp ut glosorna och de svenska orden var för sig. Eftersom eleverna även håller på att lära sig de nya orden på svenska kan man med fördel skriva både svenska och modersmål på samma remsa. Antingen låter du eleverna tävla med sig själva genom att para ihop orden eller tävla mot en eller flera kamrater.


onsdag 15 februari 2017

Arbeta med text


Fil 000-2
Här arbetar vi med demokratiska rättigheter från Tiia Ojalas bok Förstå Språket. Jag kopierade texten som vi arbetat med under några lektoner och klippte sedan upp den i remsor. Därefter fick eleverna arbeta tillsammans med att återskapa texten. 
Fil 001

En elev ville att jag skulle göra den ännu svårare så då klippte jag upp remsorna i flera delar. Den utmaningen gillade han och lyckades lösa den med undantag av ett par småfel. 

Det här är ett bra sätt att testa elevernas ämneskunskaper eftersom de måste komma ihåg vad texten handlar om. När de arbetar tillsammans kan man höra hur de resonerar om innehållet och om det är språkligt korrekt. Jag brukar även uppmuntra eleverna att läsa texten högt så de hör om det låter bra. 


måndag 13 februari 2017

Dokumentkamera

Dokumentkameran är min bästa vän i klassrummet!

Istället för att hålla upp en bok eller stencil vänd mot eleverna och peka på en bild eller ett stycke kan jag visa det samma med hjälp av dokumentkameran. Denna enkla lilla apparat är fantastisk! I arbetet med cirkelmodellen är den ovärderlig.



* Allt förstoras eftersom den visas på storbild genom projektorn.
* Eleverna kan enklare följa med i texten eftersom jag oftast pekar på orden när jag läser högt.
* Det är enklare att hålla ögonkontakt med eleverna när jag inte behöver vända mig mot tavlan för att visa någonting.
* Istället för att jag skriver på tavlan kan jag skriva i mitt anteckningsblock och visa det på tavlan samtidigt.

* Det går att markera och skriva i den förstorade texten på tavlan och sedan sudda ut det.
* När man ska laborera eller visa hur något fungerar kan man med fördel använda dokumentkameran, alla ser bra oavsett var i klassrummet de sitter. På fotot nedan visar Jonte från Akvarellmuseet hur man kan blanda akvarellfärger för att få nya färger. "Det är som magi!" utbrast en elev.



Korsord

För att lära sig nya ord finns en mängd språkutvecklande aktiviteter. En av mina, eller snarare elevernas, favoriter genom åren är att konstruera sitt eget korsord. Jag har använt det i engelskundervisningen men det kan lika väl appliceras i andra språk, tex i svenska. Eleverna lär sig hur ordet stavas eftersom de måste vara noga med antal rutor och att orden ska passa in i ett eller flera andra ord. Eleverna får också fundera över och välja vilken förklaring de ska ha utan att använda själva ordet/glosan. Det kräver en del tankeverksamhet med andra ord. Många tycket också att det här är ett roligare sätt att lära sig på och glömmer nästan av att de faktiskt tränar ord och dess betydelse. Win win helt enkelt!

Först av allt, visa eleverna olika typer av korsord och hur de är uppbyggda. När ni gjort det några gånger kan du kopiera elevexempel och visa. Använd dokumentkamera så ser eleverna lättare hur det ser ut men i stort format.

1. Eleven väljer ut 10-15 nya/svåra ord ur en text ni arbetar med. Poängtera att det ska vara ord eleven inte kan så att hen lär sig nya ord och begrepp.

2. Eleven väljer ett långt ord som får bli utgångspunkten att bygga kring. Skriv ordet lodrätt. För den som vill göra det mer avancerat kan man använda flera ord så det liknar ett "riktigt" korsord. Jag brukar se till att ha ett storrutigt pappersark som man oftast använder i matematik för lågstadiet.

3. Eleven fyller i ord i det långa ordet. De flesta orden ligger vågrätt och numreras så att det går att hänvisa till orden längre ner på pappret.

4. När eleven skrivit klart orden brukar jag säga att de nu gjort facit. Under själva korsordet ska de nu välja vilken nivå de vill lägga sig på. Om de vill satsa på ett högre betyg ska de skriva synonymer eller förklaring på undervisningsspråket (tex engelska synonymer om det är engelska som undervisas). Vill de klara E-nivå ska de översätta till svenska (om det är engelska som undervisas).
Applicerar man det här till svenska som andraspråksundervisningen kan eleven översätta till sitt modersmål istället för E-nivå. Nu är facit klart. Se till att dra en kopia när eleven kommit så här långt. Då har du också facit att rätta efter.

5. Eleven renskriver korsordet genom att ta ett nytt rutat ark. Där drar eleven linjer runt rutorna som ska innehålla orden. Så själva korsordet ska bli tomt. Påminn eleven om att numrera framför/ovanför orden och sedan skriva siffrorna med respektive förklaring/översättning under korsordet. Korsorden lämnas in. Eleven sparar facit som hen läser på.

6. När det är dags för läxförhör (glosförhör) delar du ut korsorden. Eleven fyller i och lämnar in. Vill du kan även eleverna rätta sina egna eller varandras korsord.

Den här uppgiften kan ta tid i början, räkna med tre fyra lektioner. När eleverna lärt sig hur man gör går det snabbare.

Prioriterad timplan i svenska som andraspråk

Enligt de allmänna råden kan man organisera undervisningen för en nyanländ elev så att eleven läser extra mycket svenska (oftast som andraspråk) under ett års tid. På vår skola läser eleverna nästan alla ämnen trots att de har prioriterad timplan i svenska som andraspråk. Men de läser inte lika många timmar som timplanen förespråkar.


I vår förberedelsklass har vi behöriga lärare i svenska som andraspråk, matematik, engelska, NO- och SO-ämnen. När en elev är ny hos oss läser hen därför alla de teoretiska ämnena hos oss och de praktisk estetiska ämnena i sin ordinarie klass.


Jag tror att det är bra för eleverna om man på en skola kan organisera undervisningen så att alla elever läser i princip alla ämnen innan de går ut i ordinarie undervisning på heltid. Då får de en inblick i ämnena och skapar förkunskaper om de inte tidigare läst ämnena.

Språkstöd under, före och efter lektionstid


En nyligen publicerad artikel om forskning kring övergången mellan FBK och ordinarie undervisning visar bland annat på svårigheter att få rätt stöd kunskapsmässigt. Även Skolinspektionen har konstaterat detta och granskar därför övergången från FBK till ordinarie undervisning vid sina inspektioner.

Därför har vi på Häggvallskolan, förutom studiehandledning och modersmålsundervisning, även något vi kallar språkstöd under lektionstid. Detta kompletteras med en uppföljande lektion språkstöd i samma ämne efter/före lektionen. Det innebär att en av oss ämneslärare som undervisar i förberedelseklassen går ut i ordinarie undervisning och finns med som stöd under en lektion i ett visst ämne. Tanken är att vi ska arbeta språkutvecklande med de nyanlända eleverna. Detta ska i sin tur även kunna färga av sig på helklassundervisningen genom att vi stöttar läraren och andra elever som behöver hjälp. Det språkutvecklande arbetet är ju intressant utifrån det perspektivet att alla elever gynnas, svaga som högpresterande!

Den uppföljande lektionen som då kallas just språkstöd kan vara en förberedelse för ämnesområdet. Tex hade jag en sådan lektion med en elev i historia om franska revolutionen. Jag läste texten i läroboken högt. Vi stannade upp och diskuterade olika ord och begrepp. När jag kom till ordet makt visste inte eleven vad det betydde utan fick slå upp det. När vi sedan kom till ordet författare frågade jag vad det betydde. Då svarade han primärkälla! Hur många av våra "svenska" elever skulle välja en sådan avancerad förklaring? Han mindes då vad vi hade pratat om veckan dessförinnan när vi arbetade med källkritik och jag nämnt att en författare kan vara en primärkälla.

Det kan även vara en uppföljande lektion. Då är vi ett stöd för eleven i tex textskrivning. Vi stöttar eleven, tex diskuterar hur hen ska formulera sig och hjälper till med genreskrivningen. En sådan lektion kan även vara att vi följer upp vad eleven lärt sig och ger eleven tid att se en film, arbeta med ord och begrepp eller öva inför ett läxförhör eller prov.

I detta arbete är det givetvis viktigt med en nära kommunikation med den undervisande läraren i ämnet. Vi ser det som en vinning att vi själva (som dessutom är behöriga i flera av dessa ämnen) besöker lektionerna och deltar i undervisningen. Då ser vi också vad eleverna får "serverat" och kan stötta eleverna på ett helt annat sätt än om vi enbart går på hörsägen. Eftersom vi är legitimerade lärare i flera av dessa ämnen blir vi även ett stöd för den undervisande läraren i bedömningen.

Vi ser även att eleverna blir mer motiverade att lära sig eftersom vi finns med även "ute" i ordinarie undervisning och de frågar oss mer aktivt om hjälp och stöttning. Vi ser även att deras resultat ökar och kan enklare bolla med deras undervisande lärare om vilka behov eleven har och vilka kunskaper eleven uppvisat. Dessutom skapar det ett större intresse bland de elever i FBK som ännu ej gått ut i de teoretiska ämnena. Även de vill nu gå ut i dessa ämnen eftersom de ser hur vi och eleverna vi hjälper är så engagerade att hitta vägar till ny kunskap.

Eget arbete och språkstöd eller studiehandledning

Våra nyanlända elever på Häggvallskolan har något vi kallar eget arbete med språkstöd ett antal lektioner i veckan. Oavsett om man tillhör förberedelseklass eller är helt integrerad i ordinarieklass så har alla våra nyanlända elever rätt till extra stöd språkligt. Man räknas som nyanländ i fyra år.

Dessa lektioner kan vara riktade, tex språkstöd i hem- och konsumentkunskap eftersom det där är mycket teori. Det kan vara enbart EA och då innebär det att eleven själv tar ansvar för vad hen vill arbeta med. Det vi sett är att eleverna mår bäst av att vi bestämmer i förväg vad deras EA ska fokusera på. Därför kan det stå tex språkstöd ma/NO eller språkstöd SO på schemat.

Eftersom vi inte alltid har studiehandledare på elevens språk hos oss agerar vi lärare som språkstöd. Då fokuserar vi på att förklara för eleven med andra ord, illustrerar, hjälper till att bearbeta texter, stötta vid textskrivning osv. Just detta ser vi ger snabb progression för eleverna. Studiehandledning på elevernas modersmål fokuserar på att förstå utifrån modersmålet medan vårt språkstöd hjälper eleven att tänka på svenska och förstå ännu mer svenska. Jag tror att dessa två stöd kompletterar varandra mycket bra.

Hur organiseras då språkstödet eller studiehandledningen? Jo, vi tar av lektioner från den ordinarie undervisningen eller timplanen som tex eget arbete (skolan har organiserat det så i vissa klasser att man tar några minuter från varje ämne till detta) och språkval. De elever som inte läser ett b-språk får istället språkligt stöd hos oss. Vi tar ibland av elevens val-tiden till studiehandledning för de elever som vill. Vissa elever har anpassad studiegång vilket ger ännu mer flexibilitet i schemaläggningen kontra timplanen.