Cirkelmodellen blir winwin

Övning ger färdighet! Jag har arbetat fokuserat i att skriva faktatext enligt cirkelmodellen med några elever i åk 9 i samhällskunskap. På fotot ovan ser du viktiga ämnesbegrepp från Clio FBK som eleverna fick organisera och använda i skrivandet av faktatexten. De blå orden är sambandsord från Språkutvecklande SO-undervisning som eleverna uppmuntrades använda i sin text. Jag kan konstatera att eleverna blir mer och mer skickliga i att skriva faktatexter.

Här om dagen kom NO-läraren och var imponerad över att eleverna som varit ca ett år i Sverige klarade att skriva en faktatext om evolutionen! Då var det extra roligt att säga att det är tack vare SO-undervisningen som de klarat detta även i NO. #winwin

Memoryspel

I mitt dagliga arbete med eleverna ser jag hur de kämpar med att lära sig nya ämnesord och begrepp. I samhällskunskap har eleverna den här veckan en rad svårare ord i läxa och då ska de inte bara kunna stava dem utan även använda dem i olika sammanhang. När vi nu arbetat klart med texten till ämnesområdet fick de därför två varianter på memoryspel av mig.

Det ena spelet kan de använda genom att förhöra sig själva (begreppet på ena sidan och förklaringen fastklistrad på den andra sidan), se fotot ovan. Vill de översätta till sitt modersmål/starkaste språk går det bra eftersom jag använt vanligt papper att skriva på.

Den andra varianten på spelet är att de ska para ihop rätt begrepp med rätt förklaring, se fotot ovan. Den här varianten är enklast att använda när eleverna vill tävla mot varandra. Då kommer de per automatik att kontrollera kamraten så att hen verkligen parat ihop rätt ord med rätt förklaring eftersom de båda vill vinna. De ska samla varsina högar och sedan räkna ihop vem som har flest par. Men det gäller att de är så pass säkra på betydelsen så att de inte bara chansar. Eftersom den är lite mer kognitivt krävande kan denna variant vara bättre att använda när eleverna känner sig mer säkra på betydelsen.

Länk till memorybrickorna.

Memory buddhismen

Eleverna har just nu fullt upp med att öva ämnesspecifika ord och begrepp i världsreligionen buddhism. Jag har gjort ett enkelt memoryspel om buddhismen som du gärna får använda.

Glädje över nationellt prov

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Religious_syms.svg

Innan jul gjorde vi anpassad studiegång på en elev som var analfabet när hen kom till Sverige för 1,5 år sedan. Hen hade ingen skolbakgrund utan var boskapsskötare i hemlandet. Nu går hen i åk 9 och vi beslutade att hen skulle läsa två av de fyra SO-ämnena varav ett var religionskunskap.

Den här veckan klarade eleven i fråga godkänd nivå på det nationella provet! Vilken lycka både för eleven men även för mig! När man sliter och ser hur en elev tar till sig kunskap, resonerar, analyserar och jämför kan man inte annat än bli stolt över eleven och sig själv! Tänk att det inte är omöjligt att en 15-åring kan klara ett så pass avancerat prov trots så kort skolbakgrund!


Hur gjorde jag rent praktiskt? 
Eleven läste religion 150 minuter /vecka. Eleven hade ingen studiehandledning men däremot mycket stöttning, tex utifrån cirkelmodellen, begreppsordlistor på modersmålet och svenska, multimodala texter, filmer och bilder. (Hen har lärt sig läsa och skriva även på modersmålet här i Sverige.) 

Vi använde Bonnier Clios FBK-material för religion (jag och en fd kollega har författat texterna för SO) plus annat som vi producerat, vi hade många diskussioner i par, grupp och helklass. Jag jobbade även mycket med att stötta eleverna genom hela resonemangskedjor. Jag berättar lite om det i det här blogginlägget. Jag gav eleverna länktips, sammanfattningar på de olika världsreligionerna samt lite filmtips, se det här blogginlägget.

En kollega på nätet undrade också hur många ämnen vi tog bort till förmån för bla SO. Vi tog bort de fyra NO-ämnena och två SO-ämnen så att eleven kunde läsa de två andra SO-ämnena, mer sva och matematik.

Under själva provet fick eleven ibland berätta muntligt som komplement till det hen skrivit eftersom hen ännu inte har lika bra flyt i skrift som i tal. Jag förklarade vissa formuleringar och ord (men inte självklart inte ämnesbegrepp) med andra svenska ord eller använde lexikon för att eleven skulle förstå på modersmålet. När provtiden var slut var jag lika trött som eleven, det kändes som att även jag gjort provet! ;) Det är en konst att stötta under prov utan att ge svar på frågorna!

Språklig stöttning i NO-ämnen

I NO-undervisningen finns en del bra språkstöttning på nätet som både eleverna och du som lärare kan ha nytta av i den ordinarie undervisningen. Här har jag samlat de sidor vi använder mest med våra elever. Jag har tidigare bloggat om språklig stöttning på prov. Förutom dessa länktips är det naturligtvis även viktigt att arbeta språkutvecklande med de nyanlända eleverna.

Inläsningstjänst  där flera av de stora läromedlen i bla NO-ämnen finns inlästa på arabiska, dari/persiska, somaliska och tigrinja.

Om man vill översätta ett specifikt ord tycker jag Lexin är något bättre än Google translate eftersom man som lärare kan välja mellan olika svenska alternativ och därmed hjälpa eleverna att få rätt betydelse av ett ord, se exemplet ovan.

Libers webbappar i Biologi, Fysik och Kemi är utmärkta redskap inte bara för nyanlända elever utan även för svensktalande elever. Där kan man träna begrepp, svara på frågor och få en kort förklaring av centrala begrepp för ämnesområdet på svenska, arabiska, dari, somaliska och tigrinja, se ovan. I vissa fall finns även en film kopplat till ämnesområdet. Nyligen kom även en NO-bok för nyanlända som även den finns som webbapp men enbart uppläst på svenska. Förhoppningsvis kommer även där begrepp och småfilmer.

Clio Förberedelseklass NO har enklare texter på svenska i NO som även finns inlästa på fem olika språk, klicka på studiehandledning. Dessutom finns talsyntes på svenska till alla texter. Dessa texter kan vara ett bra sätt att få en snabb överblick inför ett nytt ämnesområde. Gratis men inlogg krävs.

Veingeskolan har en hel del bra länkar man kan kika på och på Wikispaces kan man i vissa fall hitta NO-länkar på olika språk.

På Studi finns minilektioner och illustrationer över en mängd arbetsområden i NO-ämnen, dessvärre finns inte alla filmer på alla språk utan det varierar från ämnesområde till ämnesområde. Om inte annat kan man använda Studi som ett komplement så att eleverna kan lyssna på en svensk genomgång efter/före lektionstid.

På YouTube kan man även hitta filmer med genomgångar på olika språk i olika ämnen, leta dig fram och visa sedan eleverna hur man gör. Du kan tex skriva "kemi på arabiska".

Ett annat tips är att söka efter information på Wikipedia på elevens modersmål. För att söka på Wikipedia med arabiska tecken kan man använda den här sidan (eleven får hjälpa dig om du inte kan språket). Tecken på dari/persiska kan du hitta här.

Slutligen vill jag tipsa om en mycket bra bok för lärare, Språkutvecklande NO-undervisning av Wiksten och Kindenberg utgiven på Natur och Kultur. Jag har själv motsvarande bok för SO-undervisning och där får man mycket matnyttiga tips i hur man kan arbeta språkutvecklande inom sina ämnen.

Stötta språkligt på prov

Hur gör man om man inte har en studiehandledare till hands när det är provdags?
Här är en variant som jag har gjort för att hjälpa en kollega i ordinarie undervisning. Ämnet är Livets Kemi. För att du enklare ska se vilka själva provfrågorna är har jag markerat dem med blått.

Bedömningsuppgift Livets Kemi

Försök skriva dina svar på svenska men om det är svårt går det även bra att skriva på ditt modersmål och rita bilder för att förklara vad du menar.

Viktiga begrepp på svenska och persiska

svenska	persiska فارسی
fotosyntes	نورخاست
cellandning	تنفس سلولی
energi	‏انرژی، قوه‌ی محرکه‏
cellulosa	سلولز‏
animaliskt fett	‏روغن حيوانی‏

På första sidan på provet har jag gjort en lista över alla viktiga ämnesbegrepp så att eleven kan titta på den om hen inte minns betydelsen av alla svenska begrepp. På första sidan framgår även att det är ok att skriva svar på modersmålet och rita vad man menar. Vi har studiehandledare som kan översätta elevsvaren efter provtillfället.

1. Vilka samband العلاقة بين  finns mellan fotosyntesen och cellandningen? 
   
   
   I frågan ovan har jag översatt ordet samband. Jag har använt mig av webbordlistan Lexin eftersom det där framgår vilken betydelse ett ord har. Jag som varken kan arabiska eller persiska vet inte vad Google Translate väljer för betydelse av det svenska ordet. I vissa fall framgår det i Google Translate men inte lika ofta som i Lexin. När du hittat rätt förklaring, kopiera ordet från webbordlistan och klistra in det efter ordet.

2. Varför kan inte människan få energi från cellulosa jämfört med kor  
som äter cellulosa som föda/mat?

Som språkligt stöd kan man även använda sig av foton för att förklara vad ett ord betyder. Som du ser på slutet av frågan har jag skrivit föda/mat. Ordet föda var ordet som läraren hade skrivit i sin ursprungsfråga. Men eftersom jag misstänker att eleverna inte vet dess betydelse har jag använt ett vardagsord som komplement.


Ett annat exempel på knepigheter som kan uppstå i instruktioner och frågor är hur vi formulerar oss. Här är ett exempel från en annan lärare.

I grupp, arbeta vidare med instuderingsuppgifterna från förra veckan.

Vi lärare har ju en tendens att skriva invecklade frågor eller uppmaningar till eleverna. Men om vi försöker att inte snurra in oss alldeles för mycket i själva formuleringen kommer eleverna snabbare förstå vad vi menar. Om man har som riktmärke att man ska förklara enkelt och direkt vad man är ute efter så underlättar det för en nybörjare i språket. Mitt förslag på uppmaningen ovan skulle kunna se ut så här,

Du och din grupp arbetade tillsammans förra veckan. 
Nu ska ni fortsätta arbeta med samma uppgifter.

Kanske du har andra bra tips på språklig stöttning under ett prov? Kommentera gärna!

Språkstöd under, före och efter lektionstid

En nyligen publicerad artikel om forskning kring övergången mellan FBK och ordinarie undervisning visar bland annat på svårigheter att få rätt stöd kunskapsmässigt. Även Skolinspektionen har konstaterat detta och granskar därför övergången från FBK till ordinarie undervisning vid sina inspektioner.

Därför har vi på Häggvallskolan, förutom studiehandledning och modersmålsundervisning, även något vi kallar språkstöd under lektionstid. Detta kompletteras med en uppföljande lektion språkstöd i samma ämne efter/före lektionen. Det innebär att en av oss ämneslärare som undervisar i förberedelseklassen går ut i ordinarie undervisning och finns med som stöd under en lektion i ett visst ämne. Tanken är att vi ska arbeta språkutvecklande med de nyanlända eleverna. Detta ska i sin tur även kunna färga av sig på helklassundervisningen genom att vi stöttar läraren och andra elever som behöver hjälp. Det språkutvecklande arbetet är ju intressant utifrån det perspektivet att alla elever gynnas, svaga som högpresterande!

Den uppföljande lektionen som då kallas just språkstöd kan vara en förberedelse för ämnesområdet. Tex hade jag en sådan lektion med en elev i historia om franska revolutionen. Jag läste texten i läroboken högt. Vi stannade upp och diskuterade olika ord och begrepp. När jag kom till ordet makt visste inte eleven vad det betydde utan fick slå upp det. När vi sedan kom till ordet författare frågade jag vad det betydde. Då svarade han primärkälla! Hur många av våra "svenska" elever skulle välja en sådan avancerad förklaring? Han mindes då vad vi hade pratat om veckan dessförinnan när vi arbetade med källkritik och jag nämnt att en författare kan vara en primärkälla.

Det kan även vara en uppföljande lektion. Då är vi ett stöd för eleven i tex textskrivning. Vi stöttar eleven, tex diskuterar hur hen ska formulera sig och hjälper till med genreskrivningen. En sådan lektion kan även vara att vi följer upp vad eleven lärt sig och ger eleven tid att se en film, arbeta med ord och begrepp eller öva inför ett läxförhör eller prov.

I detta arbete är det givetvis viktigt med en nära kommunikation med den undervisande läraren i ämnet. Vi ser det som en vinning att vi själva (som dessutom är behöriga i flera av dessa ämnen) besöker lektionerna och deltar i undervisningen. Då ser vi också vad eleverna får "serverat" och kan stötta eleverna på ett helt annat sätt än om vi enbart går på hörsägen. Eftersom vi är legitimerade lärare i flera av dessa ämnen blir vi även ett stöd för den undervisande läraren i bedömningen.

Vi ser även att eleverna blir mer motiverade att lära sig eftersom vi finns med även "ute" i ordinarie undervisning och de frågar oss mer aktivt om hjälp och stöttning. Vi ser även att deras resultat ökar och kan enklare bolla med deras undervisande lärare om vilka behov eleven har och vilka kunskaper eleven uppvisat. Dessutom skapar det ett större intresse bland de elever i FBK som ännu ej gått ut i de teoretiska ämnena. Även de vill nu gå ut i dessa ämnen eftersom de ser hur vi och eleverna vi hjälper är så engagerade att hitta vägar till ny kunskap.

Eget arbete och språkstöd eller studiehandledning

Våra nyanlända elever på Häggvallskolan har något vi kallar eget arbete med språkstöd ett antal lektioner i veckan. Oavsett om man tillhör förberedelseklass eller är helt integrerad i ordinarieklass så har alla våra nyanlända elever rätt till extra stöd språkligt. Man räknas som nyanländ i fyra år.

Dessa lektioner kan vara riktade, tex språkstöd i hem- och konsumentkunskap eftersom det där är mycket teori. Det kan vara enbart EA och då innebär det att eleven själv tar ansvar för vad hen vill arbeta med. Det vi sett är att eleverna mår bäst av att vi bestämmer i förväg vad deras EA ska fokusera på. Därför kan det stå tex språkstöd ma/NO eller språkstöd SO på schemat.

Eftersom vi inte alltid har studiehandledare på elevens språk hos oss agerar vi lärare som språkstöd. Då fokuserar vi på att förklara för eleven med andra ord, illustrerar, hjälper till att bearbeta texter, stötta vid textskrivning osv. Just detta ser vi ger snabb progression för eleverna. Studiehandledning på elevernas modersmål fokuserar på att förstå utifrån modersmålet medan vårt språkstöd hjälper eleven att tänka på svenska och förstå ännu mer svenska. Jag tror att dessa två stöd kompletterar varandra mycket bra.

Hur organiseras då språkstödet eller studiehandledningen? Jo, vi tar av lektioner från den ordinarie undervisningen eller timplanen som tex eget arbete (skolan har organiserat det så i vissa klasser att man tar några minuter från varje ämne till detta) och språkval. De elever som inte läser ett b-språk får istället språkligt stöd hos oss. Vi tar ibland av elevens val-tiden till studiehandledning för de elever som vill. Vissa elever har anpassad studiegång vilket ger ännu mer flexibilitet i schemaläggningen kontra timplanen.