När sva och sve kombinerat blir win-win

Skolverket och Anna Kaya har flera förslag på hur man kan organisera undervisningen i svenska som andraspråk. Skolverket är tydlig med att sva-elever inte bara ska bedömas utifrån sva utan även undervisas utifrån kursplanen i sva.

Jag arbetar i en liten kommun som har enstaka sva-elever i klasserna. På min skola har vi ca 10% sva-elever fördelat på alla 16 klasser så det är en svår nöt att knäcka för att tillgodose den sva-undervisning de har rätt till när vi inte har tillräckligt många sva-lärare. Vi arbetar utifrån olika modeller och i det här inlägget fokuserar jag på en särskilt lyckosam variant.

Tematiskt arbete

I åk 7 arbetar man just nu med ett skrivprojekt från Lektionsbanken.se, Vilse. Vi sva- och sve-lärare träffas regelbundet och ser över de tematiska uppgifterna för att "sva-säkra" dem. Vi vill säkerställa att sva-eleverna i helklass får den undervisning de har rätt till, även om en sva-lärare inte kan vara med varje lektion i klassrummet.

I centralt innehåll för båda ämnena åk 7-9 står bland annat,

Klipp med egna färgmarkeringar från Skolverkets jämförelsedokument.

Utifrån det som skiljer kursplanerna åt under Språkbruk har vi "sva-anpassat" och kompletterat med stödstrukturer. Nedan följer ett exempel på hur den första uppgifterna i Vilse utgår från både det centrala innehåller i svenska och svenska som andraspråk. Sva-tillägget ser du under Skrivstöd.

Skrivstöd i form av meningsbörjor, fasta fraser och sambandsord.

Språklig sårbarhet

När jag sedan som sva-lärare är med på lektion i form av dubbelt lärarskap går undervisande lärare igenom uppgiften med "sva-anpassningarna" i helklass så att alla elever får ta del av dem. 

Det fina med det centrala innehållet i sva är att det utgår ifrån ett språkutvecklande arbetssätt, vilket gynnar fler än sva-eleverna. I en av klasserna har vi flera elever som läser svenska som är i olika typer av språklig sårbarhet, tex språkstörningar. Undervisande lärare och jag kan sedan använda oss utav sva-delen även för dessa elever. Exempelvis behöver även elever med expressiv språkstörning meningsbörjor och exempel på fasta uttryck som de kan använda sig av i sitt skrivande.

Win-win!

Det fina med samplaneringen av sva och sve är att de sva-elever som kommit en bit längre i sin språkutveckling gynnas av att vara i helklass. Då utvecklas de fortare tack vare samarbetet med sina klasskamrater, som oftast har ett välutvecklat språk. 

Så tack vare att vi har sva-elever i helklass kombinerat med samplanering och dubbelt lärarskap vissa positioner gynnas även andra elever! Win-win!

Äntligen är filmerna här!

Våren 2018 blev jag kontaktad av Skolverket med en förfrågan om att medverka i tre filmer till Läslyftet. Modulen heter Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden. Festligt nog var det samma modul som jag tidigare expertläst för Lunds universitet, som tagit fram texterna.

I början av november kom så Skolverket och AHA Produktion för att filma min undervisning och intervjua mig under två dagar. Eleverna och studiehandledarna gjorde en fantastisk insats vilket naturligtvis underlättade för mig. Det är ju inte varje dag man har en kamera och mikrofon som följeslagare i undervisningen så du må gissa att det var pirrigt!

Lite komiskt i det hela var att vi blev uppmanade att ha samma kläder, make-up och frisyr båda dagarna, men ingen sa något om att ha samma röst! Tror du inte att jag åkte på luftrörskatarr och var hes som en kråka dag två! Det har vi skrattat gott åt flera gånger.

Välkommen in i mitt klassrum med en förhoppning om att det är ett lärorikt besök!

Att aktivera och synliggöra elevers förkunskaper

Interaktion i undervisningen 

Läsförståelse i alla ämnen

Alfabetisering - det funkar!

Just nu läser jag en mycket intressant kurs i Alfabetisering (7,5 Hp).

Passande nog har jag möjlighet att tillämpa det jag lär mig i min elevgrupp. I läs- och skrivinlärningen av äldre elever (ungdomar och vuxna) bör man utgå ifrån deras mognadsnivå och inte göra för barnsliga övningar då dessa kan upplevas kränkande. Jag hade nog själv upplevt mig kränkt om någon tagit fram "Totte bakar" om jag varit nyanländ och illiterat...

Gruppen av icke läs- och skrivkunniga kan ofta känna sig vilsna och bortkomna i vår text-baserade värld. De kan ha låg självkänsla och behöver mycket uppmuntran och stöttning för att ändra uppfattning om sig själva.

Man ska se till elevernas behov och intressen, vad de behöver kunna för att ta sig fram i vardagen och vilka fritidsintressen de har eller vill utveckla. Tex kanske eleverna vill veta hur man fyller i blanketter, hur man ska ta sig fram i kollektivtrafiken, hur man skriver sms och e-mail eller hur man spelar spel på mobilen.

Man arbetar också mycket med ordbilderna som eleverna har lärt sig genom exempelvis skyltar. Man vill på detta vis bevisa för eleverna att de faktiskt redan kan läsa och utgå från dessa ord i den fortsatta utvecklingen av läs- och skrivinlärningen.

Detta tog jag fasta på och googlade fram några vanliga skyltar, tex STOP-skylten, en bild på en Coca Cola-flaska, ICA-loggan, Google translate-loggan och loggorna till favoritspelen i elevernas mobiler. Dessa skrev jag ut både i färg och i svart-vitt. Tanken är att man så småningom ska ta bort omgivningen och enbart använda själva typsnittet i loggan för att slutligen övergå till att skriva ordbilderna med andra typsnitt.

Jag började med att peka på ordet Google och lät eleverna "läsa" vad som stod. Sedan bad jag eleverna att lyssna efter det första ljudet i ordet. Därefter fick eleverna välja en versal och en gemen av samma bokstavsljud i mina bokstavslådor.

Idag sjösatte jag mitt lilla projekt i elevgruppen. Jag bad eleverna göra som i bildtexten ovan och därefter plockade jag bort alla bilder och bad dem lyssna på de ord jag läste upp. Döm om min förvåning när jag betraktade en elev och såg på hen att hen kunde visualisera en inre bild av skylten STOP. Därefter plockade hen ut bokstäverna ur bokstavslådan för att skriva ordet! Wow! Det funkar!

I planeringen av denna uppgift kastade jag mig gladeligen över ordbilds-uppgiften och tog fram flera kända ordbilder. När jag skulle tillämpa dem insåg jag snabbt att vissa ord har engelskt uttal, tex iPhone, Minecraft och Clash of Clans. Dessa ordbilder kan jag endast använda för att bevisa för eleverna att de 'visst kan läsa'. Däremot blir det svårt att introducera de svenska fonemen/ljuden. Lite problematiskt blev det också för eleverna att skriva Coca Cola eftersom typsnittet är så snirkligt, bokstaven C blev lätt ett G.

Nu är jag bara i början av läs- och skrivinlärningen av elevgruppen och det är säkert lång väg att gå innan de kan läsa och skriva på en åldersadekvat nivå. Men jag vill dela med mig ändå eftersom det förhoppningvis kan vara någon mer till hjälp.

Tilläggas bör att i den bästa av världar alfabetiseras eleverna först på sitt modersmål. Men vi har inte den kompetensen hos oss så då får vi arbeta från flera perspektiv, både med hjälp av studiehandledare utifrån modersmålet och i samråd med specialpedagogen.

Memoryspel

I mitt dagliga arbete med eleverna ser jag hur de kämpar med att lära sig nya ämnesord och begrepp. I samhällskunskap har eleverna den här veckan en rad svårare ord i läxa och då ska de inte bara kunna stava dem utan även använda dem i olika sammanhang. När vi nu arbetat klart med texten till ämnesområdet fick de därför två varianter på memoryspel av mig.

Det ena spelet kan de använda genom att förhöra sig själva (begreppet på ena sidan och förklaringen fastklistrad på den andra sidan), se fotot ovan. Vill de översätta till sitt modersmål/starkaste språk går det bra eftersom jag använt vanligt papper att skriva på.

Den andra varianten på spelet är att de ska para ihop rätt begrepp med rätt förklaring, se fotot ovan. Den här varianten är enklast att använda när eleverna vill tävla mot varandra. Då kommer de per automatik att kontrollera kamraten så att hen verkligen parat ihop rätt ord med rätt förklaring eftersom de båda vill vinna. De ska samla varsina högar och sedan räkna ihop vem som har flest par. Men det gäller att de är så pass säkra på betydelsen så att de inte bara chansar. Eftersom den är lite mer kognitivt krävande kan denna variant vara bättre att använda när eleverna känner sig mer säkra på betydelsen.

Länk till memorybrickorna.

Studiebesök från Lysekil

Igår hade vi studiebesök från Gullmarsskolan i Lysekil. Vi fick kontakt via Facebook och de ville se hur vi arbetar med de nyanlända. Vi hade en halvdag tillsammans där vi pratade om hur vi har organiserat vår verksamhet på Häggvallskolan och vad vi ser som utvecklingsområden. Det var givande även för oss i vår verksamhet och vi tog alla med oss goda tankar och exempel på hur vi kan utveckla arbetet. Jag rekommenderar verkligen alla som arbetar med nyanlända att nätverka med andra skolor. Jag tror även det är viktigt för våra studiehandledare att bli stärkta i sin roll.

Vår studiehandledare Mahmoud är selfiefotograf :)

Arbeta med text

Här arbetar vi med demokratiska rättigheter från Tiia Ojalas bok Förstå Språket. Jag kopierade texten som vi arbetat med under några lektoner och klippte sedan upp den i remsor. Därefter fick eleverna arbeta tillsammans med att återskapa texten. 

En elev ville att jag skulle göra den ännu svårare så då klippte jag upp remsorna i flera delar. Den utmaningen gillade han och lyckades lösa den med undantag av ett par småfel. 

Det här är ett bra sätt att testa elevernas ämneskunskaper eftersom de måste komma ihåg vad texten handlar om. När de arbetar tillsammans kan man höra hur de resonerar om innehållet och om det är språkligt korrekt. Jag brukar även uppmuntra eleverna att läsa texten högt så de hör om det låter bra. 

Korsord

För att lära sig nya ord finns en mängd språkutvecklande aktiviteter. En av mina, eller snarare elevernas, favoriter genom åren är att konstruera sitt eget korsord. Jag har använt det i engelskundervisningen men det kan lika väl appliceras i andra språk, tex i svenska. Eleverna lär sig hur ordet stavas eftersom de måste vara noga med antal rutor och att orden ska passa in i ett eller flera andra ord. Eleverna får också fundera över och välja vilken förklaring de ska ha utan att använda själva ordet/glosan. Det kräver en del tankeverksamhet med andra ord. Många tycket också att det här är ett roligare sätt att lära sig på och glömmer nästan av att de faktiskt tränar ord och dess betydelse. Win win helt enkelt!

Först av allt, visa eleverna olika typer av korsord och hur de är uppbyggda. När ni gjort det några gånger kan du kopiera elevexempel och visa. Använd dokumentkamera så ser eleverna lättare hur det ser ut men i stort format.

1. Eleven väljer ut 10-15 nya/svåra ord ur en text ni arbetar med. Poängtera att det ska vara ord eleven inte kan så att hen lär sig nya ord och begrepp.

2. Eleven väljer ett långt ord som får bli utgångspunkten att bygga kring. Skriv ordet lodrätt. För den som vill göra det mer avancerat kan man använda flera ord så det liknar ett "riktigt" korsord. Jag brukar se till att ha ett storrutigt pappersark som man oftast använder i matematik för lågstadiet.

3. Eleven fyller i ord i det långa ordet. De flesta orden ligger vågrätt och numreras så att det går att hänvisa till orden längre ner på pappret.

4. När eleven skrivit klart orden brukar jag säga att de nu gjort facit. Under själva korsordet ska de nu välja vilken nivå de vill lägga sig på. Om de vill satsa på ett högre betyg ska de skriva synonymer eller förklaring på undervisningsspråket (tex engelska synonymer om det är engelska som undervisas). Vill de klara E-nivå ska de översätta till svenska (om det är engelska som undervisas).
Applicerar man det här till svenska som andraspråksundervisningen kan eleven översätta till sitt modersmål istället för E-nivå. Nu är facit klart. Se till att dra en kopia när eleven kommit så här långt. Då har du också facit att rätta efter.

5. Eleven renskriver korsordet genom att ta ett nytt rutat ark. Där drar eleven linjer runt rutorna som ska innehålla orden. Så själva korsordet ska bli tomt. Påminn eleven om att numrera framför/ovanför orden och sedan skriva siffrorna med respektive förklaring/översättning under korsordet. Korsorden lämnas in. Eleven sparar facit som hen läser på.

6. När det är dags för läxförhör (glosförhör) delar du ut korsorden. Eleven fyller i och lämnar in. Vill du kan även eleverna rätta sina egna eller varandras korsord.

Den här uppgiften kan ta tid i början, räkna med tre fyra lektioner. När eleverna lärt sig hur man gör går det snabbare.