Instruerande text

 I slutet av höstterminen har vi arbetat med instruerande text. I läromedlet Fördel Sva för Nyanlända åk 4-6 är modelltexten ett recept på jordgubbstårta. 

Innan dagens lektion har vi studerat modelltexten, gjort muntliga instruktioner, skrivit gemensam text och slutligen fick eleverna skriva egna texter, tex hur man åker buss.

Att arbeta explicit med instruktioner är lärorikt eftersom man måste följa dem för att det ska bli rätt eller bra. Det är också ett bra tillfälle att använda sig av bindeord och tidsord samt prepositioner. Vi skrattar också mycket för vissa saker tas för självklart. Jag insåg att jag var tvungen att blunda när eleverna skulle berätta för mig hur man tvättar händerna eftersom de använde så mycket kroppsspråk. När jag blundade så tvingades de fråga efter ord som tex gnugga och kran. 

Självklart blev vi sugna på att göra en tårta när vi skulle avsluta vårt arbetsområde idag! 

Så här gjorde vi, jag förberedde med det vi behövde för att bygga ihop tårtan. För enkelhetens skull använde vi färdiga tårtbottnar och sprutgrädde.

Vi kontrollerade att allt vi behövde fanns på bordet.

Sedan fick eleverna en varsin lapp med ett nummer. Numret motsvarade moment i instruktionerna.

Först, lägg en tårtbotten på tallriken. 

Bred sedan försiktigt ut marsankrämen på den understa tårtbottnen.

Därefter, lägg nästa tårtbotten över den första. 

Spritsa sedan jordgubbssylt över och jämna ut den med en slickepott. 

Nu är det dags att lägga på den sista tårtbottnen. 

Efter det, bred ut grädden över tårtan och spritsa om du vill.

Till sist, dekorera tårtan.

Varsågoda! Hoppas det smakar bra!

Flödesschema: Vem har rätt till sva?

Frågan "Vem har rätt att läsa svenska som andraspråk?" ställs ofta till oss som arbetar med flerspråkiga elever. Vi är många som sliter vårt hår för att reda i vilka som kvalificerar för sva. I och med Skolverkets bedömningsstöd Bygga Svenska har vi äntligen fått ett konkret verktyg som kan bli underlag för ett välgrundat rektorsbeslut. 

För att underlätta för den som ställer frågan kring vem som har rätt till sva har jag skapat ett flödesschema. Jag har försökt tydliggöra hur viktigt det är att kartlägga potentiella sva-elever innan rektor fattar beslut. Där finns även en fråga kring elev som är född i Sverige och har svenska som modersmål. Man kan inte födas som invandrare i Sverige men om en vårdnadshavare är invandrad och idag talar svenska med sitt barn kan det i vissa fall gynna eleven att läsa sva.

                                        Klicka på bilden för förstoring. Länk till PDF hittar du här.

Jag har skapat flödesschemat utifrån Skolförordningen kap 5 Utbildningen, 14§

För dig som vill fördjupa dig har Skolverket en bra artikel skriven av Anna Kaya kring Svenska som andraspråk - ett behovsprövat ämne. 

Hoppas flödesschemat kan vara till hjälp för fler! 

När sva och sve kombinerat blir win-win

Skolverket och Anna Kaya har flera förslag på hur man kan organisera undervisningen i svenska som andraspråk. Skolverket är tydlig med att sva-elever inte bara ska bedömas utifrån sva utan även undervisas utifrån kursplanen i sva.

Jag arbetar i en liten kommun som har enstaka sva-elever i klasserna. På min skola har vi ca 10% sva-elever fördelat på alla 16 klasser så det är en svår nöt att knäcka för att tillgodose den sva-undervisning de har rätt till när vi inte har tillräckligt många sva-lärare. Vi arbetar utifrån olika modeller och i det här inlägget fokuserar jag på en särskilt lyckosam variant.

Tematiskt arbete

I åk 7 arbetar man just nu med ett skrivprojekt från Lektionsbanken.se, Vilse. Vi sva- och sve-lärare träffas regelbundet och ser över de tematiska uppgifterna för att "sva-säkra" dem. Vi vill säkerställa att sva-eleverna i helklass får den undervisning de har rätt till, även om en sva-lärare inte kan vara med varje lektion i klassrummet.

I centralt innehåll för båda ämnena åk 7-9 står bland annat,

Klipp med egna färgmarkeringar från Skolverkets jämförelsedokument.

Utifrån det som skiljer kursplanerna åt under Språkbruk har vi "sva-anpassat" och kompletterat med stödstrukturer. Nedan följer ett exempel på hur den första uppgifterna i Vilse utgår från både det centrala innehåller i svenska och svenska som andraspråk. Sva-tillägget ser du under Skrivstöd.

Skrivstöd i form av meningsbörjor, fasta fraser och sambandsord.

Språklig sårbarhet

När jag sedan som sva-lärare är med på lektion i form av dubbelt lärarskap går undervisande lärare igenom uppgiften med "sva-anpassningarna" i helklass så att alla elever får ta del av dem. 

Det fina med det centrala innehållet i sva är att det utgår ifrån ett språkutvecklande arbetssätt, vilket gynnar fler än sva-eleverna. I en av klasserna har vi flera elever som läser svenska som är i olika typer av språklig sårbarhet, tex språkstörningar. Undervisande lärare och jag kan sedan använda oss utav sva-delen även för dessa elever. Exempelvis behöver även elever med expressiv språkstörning meningsbörjor och exempel på fasta uttryck som de kan använda sig av i sitt skrivande.

Win-win!

Det fina med samplaneringen av sva och sve är att de sva-elever som kommit en bit längre i sin språkutveckling gynnas av att vara i helklass. Då utvecklas de fortare tack vare samarbetet med sina klasskamrater, som oftast har ett välutvecklat språk. 

Så tack vare att vi har sva-elever i helklass kombinerat med samplanering och dubbelt lärarskap vissa positioner gynnas även andra elever! Win-win!