När sva och sve kombinerat blir win-win

Skolverket och Anna Kaya har flera förslag på hur man kan organisera undervisningen i svenska som andraspråk. Skolverket är tydlig med att sva-elever inte bara ska bedömas utifrån sva utan även undervisas utifrån kursplanen i sva.

Jag arbetar i en liten kommun som har enstaka sva-elever i klasserna. På min skola har vi ca 10% sva-elever fördelat på alla 16 klasser så det är en svår nöt att knäcka för att tillgodose den sva-undervisning de har rätt till när vi inte har tillräckligt många sva-lärare. Vi arbetar utifrån olika modeller och i det här inlägget fokuserar jag på en särskilt lyckosam variant.

Tematiskt arbete

I åk 7 arbetar man just nu med ett skrivprojekt från Lektionsbanken.se, Vilse. Vi sva- och sve-lärare träffas regelbundet och ser över de tematiska uppgifterna för att "sva-säkra" dem. Vi vill säkerställa att sva-eleverna i helklass får den undervisning de har rätt till, även om en sva-lärare inte kan vara med varje lektion i klassrummet.

I centralt innehåll för båda ämnena åk 7-9 står bland annat,

Klipp med egna färgmarkeringar från Skolverkets jämförelsedokument.

Utifrån det som skiljer kursplanerna åt under Språkbruk har vi "sva-anpassat" och kompletterat med stödstrukturer. Nedan följer ett exempel på hur den första uppgifterna i Vilse utgår från både det centrala innehåller i svenska och svenska som andraspråk. Sva-tillägget ser du under Skrivstöd.

Skrivstöd i form av meningsbörjor, fasta fraser och sambandsord.

Språklig sårbarhet

När jag sedan som sva-lärare är med på lektion i form av dubbelt lärarskap går undervisande lärare igenom uppgiften med "sva-anpassningarna" i helklass så att alla elever får ta del av dem. 

Det fina med det centrala innehållet i sva är att det utgår ifrån ett språkutvecklande arbetssätt, vilket gynnar fler än sva-eleverna. I en av klasserna har vi flera elever som läser svenska som är i olika typer av språklig sårbarhet, tex språkstörningar. Undervisande lärare och jag kan sedan använda oss utav sva-delen även för dessa elever. Exempelvis behöver även elever med expressiv språkstörning meningsbörjor och exempel på fasta uttryck som de kan använda sig av i sitt skrivande.

Win-win!

Det fina med samplaneringen av sva och sve är att de sva-elever som kommit en bit längre i sin språkutveckling gynnas av att vara i helklass. Då utvecklas de fortare tack vare samarbetet med sina klasskamrater, som oftast har ett välutvecklat språk. 

Så tack vare att vi har sva-elever i helklass kombinerat med samplanering och dubbelt lärarskap vissa positioner gynnas även andra elever! Win-win!

Sight words för att förstå upp emot 80% av engelsk text

När jag träffar elever och elevgrupper som har stora svårigheter att förstå engelska brukar jag köra en intensiv period av Sight words-träning.

Kort bakgrund

När man lär sig Sight words så ser man orden som ordbilder. På svenska har vi tex ordet 'och', det ljudar man sig inte igenom utan ser direkt. Eleverna ska kunna se orden utan att "läsa" dem, alltså utan att ljuda dem. De ca 300 orden lärs in under K-3 (förskoleklass till åk 3) i USA och har använts i snart 100 år. När eleverna kan dem förstår de upp till 80% av en text på engelska. Texter för vuxna motsvarar ca 50%.

Om man vill att eleverna, då talar vi grundskolan i USA med engelska som modersmål, ska förstå 90% av en text så ska man istället använda Fry Sights Words, 

https://sightwords.com/sight-words/fry/. Men det är 1000 stycken och kanske lite övermäktigt för våra svagaste elever.

Länkar på Dolch Sight words

Själva orden är ca 300 st. I min introduktion av orden förstorade jag upp på A3 och linjerade efter varje ord så att eleverna kunde skriva översättningar. Viktigt att de skriver mer än en översättning om ordet har fler betydelser. https://sightwords.com/pdfs/word_lists/dolch_all.pdf 

Olika typer av spel https://sightwords.com/sight-words/games/ Jag har använt bingo och ormspelet med åk 8, vilket de uppskattar. De läser ut orden och säger vad de betyder på svenska alternativt sitt starkaste språk. Det fina är att se att eleverna vågar fråga om de inte kan och hur duktiga kamraterna är att hjälpa.

Video med orden och hur man uttalar dem. Bra om eleverna säger efter och bra att öva på hemma. https://www.youtube.com/watch?v=ILIMx9AJ-Vg&feature=emb_logo

Interaktiva spel https://www.ateachableteacher.com/online-sight-word-games/ Kanske lite barnsliga för äldre elever men eleverna blir fokuserade på att höra och läsa rätt ord.

Eftersom det tar lite emot att enbart lära in lösryckta ord så varvar jag träningen med att eleverna får markera alla ord i en text och sedan räknar de ut hur många procent av orden som är Sight words. Mycket riktigt hamnade procenten inom det spann man uppger att det ska göra. En elev med både språkstörning och dyslexi var en hejare på att identifiera orden, hen var till och med snabbare än jag var! Hen hade arbetat intensivt med att öva orden i flera lektioner och det betalade sig verkligen. Tanken är att tex elever i dennes situation ska bli säkrare på att se orden och inte behöva kämpa med läsningen. 

Att tänka på

En elev ska kunna se varje ord på 2-3 sekunder. 

Man ska inte ge alla 300 orden i läxa utan 10-15 stycken i taget. Jag går igenom orden med varje elev enskilt och markerar de orden som eleven tar för lång tid på sig att se eller har svårt att uttala. På så sätt minskar antalet ord att intensivträna.

Utvärdering

Den elevgrupp som nu arbetar fokuserat med dessa ord har plötsligt blivit mer medvetna om sina engelskkunskaper men framför allt har de blivit mer motiverade att lära sig dem som ordbilder eftersom de då kommer att förstå så mycket mer av en engelsk text. En förälder sa till mig "Inte förrän mitt barn fick dig som engelsklärare kom hoppet tillbaka att det nog kommer att gå vägen med ett godkänt slutbetyg i engelska ändå." De orden berör och visar på att man hittat arbetssätt som ökat motivationen och på sikt kommer att ge resultat!

Har fler testat att arbeta med Sight words och hur gick det?

Mind map EU-val

Det är snart EU-val och jag håller som bäst på att förbereda nästa ämnesområde kring detta. Jag har gjort en mind-map med stödfrågor då mina elever är ovana med konceptet. Tanken är att eleverna tillsammans i uppstarten av arbetsområdet fyller i den för att inventera kunskaperna. När vi läst klart om EU får de en ny som de ska fylla i på egen hand.
Kanske fler har användning för den? Jag bifogar den via länk.

Skärmkorsord ekologi

Skärmkorsord för åk 6 och ämnesområdet ekologi. Kanske användbart även för dig?
Du hittar blad A, B och facit under flikarna.

Studie- och yrkesvägledning för nyanlända

Hela skolans ansvar

Studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever är viktig! Naturligtvis är det viktigt för alla elever, nyanlända eller inte. Men för de nyanlända eleverna är det särskilt viktigt då de inte har samma förkunskaper om det svenska utbildningssystemet eller arbetsmarknaden som övriga elever generellt har. Det är inte bara Studie- och yrkesvägledaren som är ansvarig för att rusta eleverna för framtiden utan det är även jag som lärare. Detta ser man tydligt i Läroplanen kapitel 2.6 Skolan och omvärlden.

Yrkesutbildningar kontra ALI-yrken
När jag arbetade i förorten insåg jag snart att elever vars föräldrar inte var etablerade på arbetsmarknaden hade svårt att förstå vikten av utbildning. De kände även ett stort utanförskap i samhället och då särskilt i fråga om arbetsmarknaden. Denna brist och utanförskapskänsla såg jag även bland många nyanlända elever vars föräldrar saknade, eller hade bristfällig, utbildning med sig från hemländerna.

Kanske man i hemlandet hade kunnat arbeta med ett praktisk yrke så som snickare, mekaniker eller frisör utan att ha genomgått en utbildning. Dessa yrken var lågstatusyrken som nätt och jämnt inbringade inkomster till livets nödtorft. Att då komma till ett land där vi bland annat förespråkar yrkesutbildningar som garanterar arbete och försörjning i framtiden blir en kulturkrock och kanske rent av en förolämpning. Nu har de ju kommit till ett land där utbildningen är tillgänglig för alla och där ingenting är omöjligt! Många vill utbilda sig till ALI-yrkena istället; apotekare/advokat, läkare och ingenjör. Det är statusyrken i många nyanländas ögon likt det är men framför allt var i Sverige under stora delar av förra seklet.

Traditioner och ansvar för familjen
Jag tror att alla vi som möter elever, nyanlända eller icke, har en avgörande betydelse för vilka framtidsval de gör. Det är även viktigt att vi involverar och möter föräldrarna rörande deras barns framtid. Kulturella och traditionella krav på eleverna kan vara svåra att frångå för en del familjer som levt i klansamhällen. I denna typ av samhällsstruktur är klanen och släkten familjens skyddsnät som till viss del kan likna vårt välfärdssystem. Om det då tex inte finns någon läkare i släkten och man kommer till ett land där utbildningen är fri för alla läggs ansvaret ofta på barnet i familjen att hjälpa släkten genom att utbilda sig och verka som läkare. Därför kan vi som möter eleven och dennes föräldrar inte vifta bort deras planer.

Vi behöver istället möta dem och hjälpa dem genom att öppna upp för alternativ om vi ser att eleven/familjen har orealistiska, ouppnåeliga drömmar. Vi kan tex visa på yrken inom vården där man också hjälper människor och belysa det faktum att i Sverige både omskolar man sig och väljer ofta andra yrkesvägar än den grundutbildning man en gång läste.

Sedan tror jag inte heller att vi ska sticka under stol med att man inom andra typer av yrken kan tjäna lika mycket eller mer som ALI-yrkena om argumentet är det att dessa yrken ger en bra inkomst.

Praktiska tips
Hur ska man då förbereda eleverna på utbildning och arbetsliv i Sverige? Låt mig ge några praktiska exempel.

Under mina år i förorten utarbetade vi en handlingsplan för hur eleverna skulle serveras ett smörgåsbord av yrkesval och utbildningsvägar. Om de svenska eleverna kan räkna upp 20-30 yrken så kan de nyanlända eleverna i förorten räkna upp 10. Därför inledde vi ett nära samarbete med GR utbildning och Mentor Sverige som hjälpte oss med tex Yrkesambassadörer, studiebesök och praktikplatser. Du kan läsa mer om samarbetet i Sjumilapraktiken.

En annan viktig aspekt är att ta med elevernas förkunskaper kring arbetsliv och utbildning. Hur ser det ut i deras hemländer? Gå sedan över till varför det är viktigt att bidra till välfärdssamhället genom att arbeta och betala skatt.

Låt eleverna studera ett yrke, utbildningsvägar, löneutveckling, jämställdhet på arbetsmarknaden och framtidsutsikter.

Låt sedan eleverna få besök av olika yrkesambassadörer som under 15 minuter berättar om sina yrken i mindre elevgrupper.

Som ett komplement till den traditionella praon kan man även göra studiebesök i grupp på olika arbetsplatser där det vanligtvis är svårt att praktisera. Elever som besöker Volvo IT, kirurgen på Sahlgrenska, White arkitekter, Göteborgs Energi eller Göteborgs Hamn får inte bara ett fantastiskt bemötande och en lärorik rundvandring utan får också en insyn i dessa arbetsplatser som skapar bestående intryck och nya tankar kring yrkesval.

När det är dags att tänka på gymnasiet erbjuder många kommuner i storstadsregioner gymnasiemässor. Det är väl investerad tid att besöka en sådan med eleverna i åk 8 och 9! När vi hade EuroSkills i Göteborg förra året var jag delaktig i framställandet av lärarhandledningen med fokus på nyanlända elever. Av förklarliga skäl stod yrkesutbildningar i centrum men flera av uppgifterna kan med fördel användas även utan fokus på just praktiska yrken. I den omarbetade lärarhandledningen kan du hitta fler idéer kring hur man kan förbereda eleverna inför framtiden och även ett besök på gymnasiemässan.

Studie- och yrkesvägledarens roll
SYV har givetvis en viktig och självklar roll inför elevens framtidsval. De nyanlända eleverna kan behöva extra tid att samtala med SYV utöver det stöd som ges individuellt och till helklasser. När jag ser att det finns behov bokar jag som lärare för de nyanlända eleverna extra samtal med SYV. I det samtalet ställer jag frågor som eleven inte vet att hen ska ställa för att förstår det svenska utbildningssystemet.

Men SYV ska inte arbeta ensam kring elevernas framtidsval när vi lärare utifrån våra ämnen regelbundet kan väva in yrken, framtidsval och utbildning på ett naturligt sätt i vår undervisning. Studie och yrkesvägledning är därför hela skolans ansvar!

Cirkelmodellen blir winwin

Övning ger färdighet! Jag har arbetat fokuserat i att skriva faktatext enligt cirkelmodellen med några elever i åk 9 i samhällskunskap. På fotot ovan ser du viktiga ämnesbegrepp från Clio FBK som eleverna fick organisera och använda i skrivandet av faktatexten. De blå orden är sambandsord från Språkutvecklande SO-undervisning som eleverna uppmuntrades använda i sin text. Jag kan konstatera att eleverna blir mer och mer skickliga i att skriva faktatexter.

Här om dagen kom NO-läraren och var imponerad över att eleverna som varit ca ett år i Sverige klarade att skriva en faktatext om evolutionen! Då var det extra roligt att säga att det är tack vare SO-undervisningen som de klarat detta även i NO. #winwin

Memoryspel

I mitt dagliga arbete med eleverna ser jag hur de kämpar med att lära sig nya ämnesord och begrepp. I samhällskunskap har eleverna den här veckan en rad svårare ord i läxa och då ska de inte bara kunna stava dem utan även använda dem i olika sammanhang. När vi nu arbetat klart med texten till ämnesområdet fick de därför två varianter på memoryspel av mig.

Det ena spelet kan de använda genom att förhöra sig själva (begreppet på ena sidan och förklaringen fastklistrad på den andra sidan), se fotot ovan. Vill de översätta till sitt modersmål/starkaste språk går det bra eftersom jag använt vanligt papper att skriva på.

Den andra varianten på spelet är att de ska para ihop rätt begrepp med rätt förklaring, se fotot ovan. Den här varianten är enklast att använda när eleverna vill tävla mot varandra. Då kommer de per automatik att kontrollera kamraten så att hen verkligen parat ihop rätt ord med rätt förklaring eftersom de båda vill vinna. De ska samla varsina högar och sedan räkna ihop vem som har flest par. Men det gäller att de är så pass säkra på betydelsen så att de inte bara chansar. Eftersom den är lite mer kognitivt krävande kan denna variant vara bättre att använda när eleverna känner sig mer säkra på betydelsen.

Länk till memorybrickorna.

Memory buddhismen

Eleverna har just nu fullt upp med att öva ämnesspecifika ord och begrepp i världsreligionen buddhism. Jag har gjort ett enkelt memoryspel om buddhismen som du gärna får använda.

Studiebesök från Lysekil

Igår hade vi studiebesök från Gullmarsskolan i Lysekil. Vi fick kontakt via Facebook och de ville se hur vi arbetar med de nyanlända. Vi hade en halvdag tillsammans där vi pratade om hur vi har organiserat vår verksamhet på Häggvallskolan och vad vi ser som utvecklingsområden. Det var givande även för oss i vår verksamhet och vi tog alla med oss goda tankar och exempel på hur vi kan utveckla arbetet. Jag rekommenderar verkligen alla som arbetar med nyanlända att nätverka med andra skolor. Jag tror även det är viktigt för våra studiehandledare att bli stärkta i sin roll.

Vår studiehandledare Mahmoud är selfiefotograf :)

Språklig stöttning i NO-ämnen

I NO-undervisningen finns en del bra språkstöttning på nätet som både eleverna och du som lärare kan ha nytta av i den ordinarie undervisningen. Här har jag samlat de sidor vi använder mest med våra elever. Jag har tidigare bloggat om språklig stöttning på prov. Förutom dessa länktips är det naturligtvis även viktigt att arbeta språkutvecklande med de nyanlända eleverna.

Inläsningstjänst  där flera av de stora läromedlen i bla NO-ämnen finns inlästa på arabiska, dari/persiska, somaliska och tigrinja.

Om man vill översätta ett specifikt ord tycker jag Lexin är något bättre än Google translate eftersom man som lärare kan välja mellan olika svenska alternativ och därmed hjälpa eleverna att få rätt betydelse av ett ord, se exemplet ovan.

Libers webbappar i Biologi, Fysik och Kemi är utmärkta redskap inte bara för nyanlända elever utan även för svensktalande elever. Där kan man träna begrepp, svara på frågor och få en kort förklaring av centrala begrepp för ämnesområdet på svenska, arabiska, dari, somaliska och tigrinja, se ovan. I vissa fall finns även en film kopplat till ämnesområdet. Nyligen kom även en NO-bok för nyanlända som även den finns som webbapp men enbart uppläst på svenska. Förhoppningsvis kommer även där begrepp och småfilmer.

Clio Förberedelseklass NO har enklare texter på svenska i NO som även finns inlästa på fem olika språk, klicka på studiehandledning. Dessutom finns talsyntes på svenska till alla texter. Dessa texter kan vara ett bra sätt att få en snabb överblick inför ett nytt ämnesområde. Gratis men inlogg krävs.

Veingeskolan har en hel del bra länkar man kan kika på och på Wikispaces kan man i vissa fall hitta NO-länkar på olika språk.

På Studi finns minilektioner och illustrationer över en mängd arbetsområden i NO-ämnen, dessvärre finns inte alla filmer på alla språk utan det varierar från ämnesområde till ämnesområde. Om inte annat kan man använda Studi som ett komplement så att eleverna kan lyssna på en svensk genomgång efter/före lektionstid.

På YouTube kan man även hitta filmer med genomgångar på olika språk i olika ämnen, leta dig fram och visa sedan eleverna hur man gör. Du kan tex skriva "kemi på arabiska".

Ett annat tips är att söka efter information på Wikipedia på elevens modersmål. För att söka på Wikipedia med arabiska tecken kan man använda den här sidan (eleven får hjälpa dig om du inte kan språket). Tecken på dari/persiska kan du hitta här.

Slutligen vill jag tipsa om en mycket bra bok för lärare, Språkutvecklande NO-undervisning av Wiksten och Kindenberg utgiven på Natur och Kultur. Jag har själv motsvarande bok för SO-undervisning och där får man mycket matnyttiga tips i hur man kan arbeta språkutvecklande inom sina ämnen.

Stötta språkligt på prov

Hur gör man om man inte har en studiehandledare till hands när det är provdags?
Här är en variant som jag har gjort för att hjälpa en kollega i ordinarie undervisning. Ämnet är Livets Kemi. För att du enklare ska se vilka själva provfrågorna är har jag markerat dem med blått.

Bedömningsuppgift Livets Kemi

Försök skriva dina svar på svenska men om det är svårt går det även bra att skriva på ditt modersmål och rita bilder för att förklara vad du menar.

Viktiga begrepp på svenska och persiska

svenska	persiska فارسی
fotosyntes	نورخاست
cellandning	تنفس سلولی
energi	‏انرژی، قوه‌ی محرکه‏
cellulosa	سلولز‏
animaliskt fett	‏روغن حيوانی‏

På första sidan på provet har jag gjort en lista över alla viktiga ämnesbegrepp så att eleven kan titta på den om hen inte minns betydelsen av alla svenska begrepp. På första sidan framgår även att det är ok att skriva svar på modersmålet och rita vad man menar. Vi har studiehandledare som kan översätta elevsvaren efter provtillfället.

1. Vilka samband العلاقة بين  finns mellan fotosyntesen och cellandningen? 
   
   
   I frågan ovan har jag översatt ordet samband. Jag har använt mig av webbordlistan Lexin eftersom det där framgår vilken betydelse ett ord har. Jag som varken kan arabiska eller persiska vet inte vad Google Translate väljer för betydelse av det svenska ordet. I vissa fall framgår det i Google Translate men inte lika ofta som i Lexin. När du hittat rätt förklaring, kopiera ordet från webbordlistan och klistra in det efter ordet.

2. Varför kan inte människan få energi från cellulosa jämfört med kor  
som äter cellulosa som föda/mat?

Som språkligt stöd kan man även använda sig av foton för att förklara vad ett ord betyder. Som du ser på slutet av frågan har jag skrivit föda/mat. Ordet föda var ordet som läraren hade skrivit i sin ursprungsfråga. Men eftersom jag misstänker att eleverna inte vet dess betydelse har jag använt ett vardagsord som komplement.


Ett annat exempel på knepigheter som kan uppstå i instruktioner och frågor är hur vi formulerar oss. Här är ett exempel från en annan lärare.

I grupp, arbeta vidare med instuderingsuppgifterna från förra veckan.

Vi lärare har ju en tendens att skriva invecklade frågor eller uppmaningar till eleverna. Men om vi försöker att inte snurra in oss alldeles för mycket i själva formuleringen kommer eleverna snabbare förstå vad vi menar. Om man har som riktmärke att man ska förklara enkelt och direkt vad man är ute efter så underlättar det för en nybörjare i språket. Mitt förslag på uppmaningen ovan skulle kunna se ut så här,

Du och din grupp arbetade tillsammans förra veckan. 
Nu ska ni fortsätta arbeta med samma uppgifter.

Kanske du har andra bra tips på språklig stöttning under ett prov? Kommentera gärna!

Skärmkorsord

Ett sätt att arbeta med centrala begrepp eller viktiga ord till ett ämnesområde är att göra ett skärmkorsord. Detta gynnar alla elever, inte bara de nyanlända eftersom man ska beskriva begreppet utan att använda det i sin förklaring.

* Eleverna arbetar två och två och ska inte visa korsorden för varandra.
* Den ena eleven får korsord A och den andra korsord B.
* De beskriver begreppen utan att att använda det i sin förklaring. Kamraten skriver orden i de tomma rutorna.

Här är ett exempel i ämnet religion där ämnesområdet är hinduism. Om du vill använda just detta hittar du en länk här.

Samtidigt vill jag tipsa om Libers fantastiska begreppsförklaringar som vi nyligen upptäckt. De kan de nyanlända eleverna få stor hjälp av för att förstå de viktigaste begreppen i NO- och SO-ämnena. Men även svensktalande elever får samma förklaring på svenska.

När jag skapade just de ovanstående korsorden använde jag orden från Libers begreppsförklaringar för hinduism eftersom jag tänker att eleverna kan öva på dem på sina modersmål. Om man använder skärmkorsorden med elever som talar samma modersmål kan eleverna förklara på modersmålet men ska sedan säga begreppet på svenska för att kunna fylla i det i korsordet.

Studiehandledning

På min tidigare arbetsplats hade vi heltidsanställda studiehandledare och modersmålslärare i huset. Eftersom skolan hade 99% elever med invandrarbakgrund och 40% av dessa var nyanlända var det givetvis viktigt att ha studiehandledare på plats hela tiden. Men dessvärre är det inte alla skolor och kommuner som har den möjligheten. Bristen på studiehandledning är stor i Sverige, förra våren intervjuades bla jag av TT kring detta, se  SVT nyheter

Så hur ska man då lösa problemet om man inte kan få tag på studiehandledare på elevernas starkaste språk? I blogginlägget om språkstöd berättar jag mer om hur vi ämneslärare i FBK arbetar på Häggvallskolan.

Film från Skolverket om studiehandledning

Skolverkets Studiehandledning på modersmålet har tydliga och bra riktlinjer för arbetet. Där framgår att man kan förlägga studiehandledning före, under och efter lektionstid. Där talar man om elevens alla språk som tillgångar i inlärningen.

På Häggvallskolan har vi idag studiehandledning på de två största språkgrupperna, arabiska och dari (persiska). Eftersom vi har nyanlända elever ute i ordinarie undervisning och hos oss i FBK behövs de naturligtvis på båda ställena. Men med enbart två, ibland tre, studiehandledare på deltid blir det svårt att vara överallt samtidigt. Därför har jag tittat över alla våra elevers scheman och hittat tider som de får gå ifrån sin ordinarie undervisning och istället ha studiehandledning. Då får de studiehandledning före eller efter lektionstid. Det kan tex förläggas på språkvalslektioner eller elevens val-tid (då får givetvis eleverna välja att gå på studiehandledning istället för en annan elevens val-lektion). När eleverna kommer från många olika klasser är det viktigt att de tar eget ansvar för vad de ska arbeta men även studiehandledarna måste ha kontakt med undervisande lärare för att ge rätt stöd.

Studiehandledning under lektionstid kan vara att studiehandledaren är med i klassrummet och stöttar eleven språkligt under genomgångar och lektionsarbetet. Det kan också vara att studiehandledaren tar med sig eleven/erna till ett grupprum när läraren förklarat för alla vad de ska arbeta med. Naturligtvis följer andra, svenskfödda kamrater med om det är tex ett grupparbete. Just studiehandledning under lektionstid kan vara knepigt eftersom den undervisande läraren kan uppleva det som störande att någon "pratar i mun" på honom eller henne. Därför är det viktigt att studiehandledaren och läraren kommer överrens om hur de ska samarbeta utan att störa varandra.

En annan variant som vi använder oss av och som gett mycket bra resultat är det vi kallar riktad studiehandledning i ett ämne. Då har studiehandledaren en uppföljande lektion med eleven/erna efter den lektion de besökte tidigare under dagen eller veckan. Tex  Studiehandledning i NO, studiehandledaren var med på lektionen och fick höra av undervisande lärare vad eleverna arbetar med denna vecka. Då kan studiehandledaren och eleven/erna ta vid och repetera ämneskunskaper, hitta alternativa källor att arbeta med, se en film, läsa om arbetsområdet på modersmålet eller arbeta mer fokuserat med nya svenska ord och begrepp. Ett tips är att ha studiehandledning (eller språkstöd av lärare) i teoridelen av ämnet hem- och konsumentkunskap eftersom det är många nya svåra ord som eleverna inte hinner lära sig under lektionstid. Just de här stödlektionerna kan även användas till provtid om eleverna inte har hunnit göra klart prov under ordinarie lektioner.

För att underlätta för eleverna försöker vi i möjligaste mån placera elever från samma språkgrupp i samma klass. De får inte bara ett språkligt stöd i varandra under lektionerna, det underlättar även för oss när vi lägger studiehandledarnas schema att veta att eleverna inte är utspridda i så många olika klasser.

För att samordna studiehandledarnas arbete har vi en egen konferens på torsdagar där jag som ansvarig lärare för de nyanlända elevernas undervisning går igenom elevernas individuella arbetsscheman och hur arbetet varit och ser ut nästkommande vecka. För vissa elever fyller vi i ett arbetsschema så att de enklare vet vad de behöver fokusera på under studiehandledningstiden efter/före lektionstid. Vi bjuder även in olika ämneslärare till konferensen så att de kan redogöra för vad eleverna arbetar med under de kommande veckorna och samtala om hur de vill samarbeta med studiehandledarna.

En talande redogörelse för flerspråkighet och dess fördelar

Studiehandledning är viktig för elevernas inlärning men även för att se elevens förkunskaper i de olika ämnena. Eftersom det tar lång tid att lära sig ett nytt språk (upp till åtta år om man anländer som tonåring) måste vi hitta alternativa vägar än att enbart gå genom det svenska språket. En annan viktig aspekt är för de elever som har inlärningssvårigheter. Har man tillgång till en studiehandledare kan man snabbare kartlägga och få insikt i om eleven uppvisar samma problematik på modersmålet. Studiehandledning visar även eleverna att deras språk är en rikedom och en tillgång både i andraspråksinlärningen men även i kunskapsinlärningen.

Språkstöd under, före och efter lektionstid

En nyligen publicerad artikel om forskning kring övergången mellan FBK och ordinarie undervisning visar bland annat på svårigheter att få rätt stöd kunskapsmässigt. Även Skolinspektionen har konstaterat detta och granskar därför övergången från FBK till ordinarie undervisning vid sina inspektioner.

Därför har vi på Häggvallskolan, förutom studiehandledning och modersmålsundervisning, även något vi kallar språkstöd under lektionstid. Detta kompletteras med en uppföljande lektion språkstöd i samma ämne efter/före lektionen. Det innebär att en av oss ämneslärare som undervisar i förberedelseklassen går ut i ordinarie undervisning och finns med som stöd under en lektion i ett visst ämne. Tanken är att vi ska arbeta språkutvecklande med de nyanlända eleverna. Detta ska i sin tur även kunna färga av sig på helklassundervisningen genom att vi stöttar läraren och andra elever som behöver hjälp. Det språkutvecklande arbetet är ju intressant utifrån det perspektivet att alla elever gynnas, svaga som högpresterande!

Den uppföljande lektionen som då kallas just språkstöd kan vara en förberedelse för ämnesområdet. Tex hade jag en sådan lektion med en elev i historia om franska revolutionen. Jag läste texten i läroboken högt. Vi stannade upp och diskuterade olika ord och begrepp. När jag kom till ordet makt visste inte eleven vad det betydde utan fick slå upp det. När vi sedan kom till ordet författare frågade jag vad det betydde. Då svarade han primärkälla! Hur många av våra "svenska" elever skulle välja en sådan avancerad förklaring? Han mindes då vad vi hade pratat om veckan dessförinnan när vi arbetade med källkritik och jag nämnt att en författare kan vara en primärkälla.

Det kan även vara en uppföljande lektion. Då är vi ett stöd för eleven i tex textskrivning. Vi stöttar eleven, tex diskuterar hur hen ska formulera sig och hjälper till med genreskrivningen. En sådan lektion kan även vara att vi följer upp vad eleven lärt sig och ger eleven tid att se en film, arbeta med ord och begrepp eller öva inför ett läxförhör eller prov.

I detta arbete är det givetvis viktigt med en nära kommunikation med den undervisande läraren i ämnet. Vi ser det som en vinning att vi själva (som dessutom är behöriga i flera av dessa ämnen) besöker lektionerna och deltar i undervisningen. Då ser vi också vad eleverna får "serverat" och kan stötta eleverna på ett helt annat sätt än om vi enbart går på hörsägen. Eftersom vi är legitimerade lärare i flera av dessa ämnen blir vi även ett stöd för den undervisande läraren i bedömningen.

Vi ser även att eleverna blir mer motiverade att lära sig eftersom vi finns med även "ute" i ordinarie undervisning och de frågar oss mer aktivt om hjälp och stöttning. Vi ser även att deras resultat ökar och kan enklare bolla med deras undervisande lärare om vilka behov eleven har och vilka kunskaper eleven uppvisat. Dessutom skapar det ett större intresse bland de elever i FBK som ännu ej gått ut i de teoretiska ämnena. Även de vill nu gå ut i dessa ämnen eftersom de ser hur vi och eleverna vi hjälper är så engagerade att hitta vägar till ny kunskap.

Eget arbete och språkstöd eller studiehandledning

Våra nyanlända elever på Häggvallskolan har något vi kallar eget arbete med språkstöd ett antal lektioner i veckan. Oavsett om man tillhör förberedelseklass eller är helt integrerad i ordinarieklass så har alla våra nyanlända elever rätt till extra stöd språkligt. Man räknas som nyanländ i fyra år.

Dessa lektioner kan vara riktade, tex språkstöd i hem- och konsumentkunskap eftersom det där är mycket teori. Det kan vara enbart EA och då innebär det att eleven själv tar ansvar för vad hen vill arbeta med. Det vi sett är att eleverna mår bäst av att vi bestämmer i förväg vad deras EA ska fokusera på. Därför kan det stå tex språkstöd ma/NO eller språkstöd SO på schemat.

Eftersom vi inte alltid har studiehandledare på elevens språk hos oss agerar vi lärare som språkstöd. Då fokuserar vi på att förklara för eleven med andra ord, illustrerar, hjälper till att bearbeta texter, stötta vid textskrivning osv. Just detta ser vi ger snabb progression för eleverna. Studiehandledning på elevernas modersmål fokuserar på att förstå utifrån modersmålet medan vårt språkstöd hjälper eleven att tänka på svenska och förstå ännu mer svenska. Jag tror att dessa två stöd kompletterar varandra mycket bra.

Hur organiseras då språkstödet eller studiehandledningen? Jo, vi tar av lektioner från den ordinarie undervisningen eller timplanen som tex eget arbete (skolan har organiserat det så i vissa klasser att man tar några minuter från varje ämne till detta) och språkval. De elever som inte läser ett b-språk får istället språkligt stöd hos oss. Vi tar ibland av elevens val-tiden till studiehandledning för de elever som vill. Vissa elever har anpassad studiegång vilket ger ännu mer flexibilitet i schemaläggningen kontra timplanen.