Studie- och yrkesvägledning för nyanlända

Hela skolans ansvar

Studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever är viktig! Naturligtvis är det viktigt för alla elever, nyanlända eller inte. Men för de nyanlända eleverna är det särskilt viktigt då de inte har samma förkunskaper om det svenska utbildningssystemet eller arbetsmarknaden som övriga elever generellt har. Det är inte bara Studie- och yrkesvägledaren som är ansvarig för att rusta eleverna för framtiden utan det är även jag som lärare. Detta ser man tydligt i Läroplanen kapitel 2.6 Skolan och omvärlden.

Yrkesutbildningar kontra ALI-yrken
När jag arbetade i förorten insåg jag snart att elever vars föräldrar inte var etablerade på arbetsmarknaden hade svårt att förstå vikten av utbildning. De kände även ett stort utanförskap i samhället och då särskilt i fråga om arbetsmarknaden. Denna brist och utanförskapskänsla såg jag även bland många nyanlända elever vars föräldrar saknade, eller hade bristfällig, utbildning med sig från hemländerna.

Kanske man i hemlandet hade kunnat arbeta med ett praktisk yrke så som snickare, mekaniker eller frisör utan att ha genomgått en utbildning. Dessa yrken var lågstatusyrken som nätt och jämnt inbringade inkomster till livets nödtorft. Att då komma till ett land där vi bland annat förespråkar yrkesutbildningar som garanterar arbete och försörjning i framtiden blir en kulturkrock och kanske rent av en förolämpning. Nu har de ju kommit till ett land där utbildningen är tillgänglig för alla och där ingenting är omöjligt! Många vill utbilda sig till ALI-yrkena istället; apotekare/advokat, läkare och ingenjör. Det är statusyrken i många nyanländas ögon likt det är men framför allt var i Sverige under stora delar av förra seklet.

Traditioner och ansvar för familjen
Jag tror att alla vi som möter elever, nyanlända eller icke, har en avgörande betydelse för vilka framtidsval de gör. Det är även viktigt att vi involverar och möter föräldrarna rörande deras barns framtid. Kulturella och traditionella krav på eleverna kan vara svåra att frångå för en del familjer som levt i klansamhällen. I denna typ av samhällsstruktur är klanen och släkten familjens skyddsnät som till viss del kan likna vårt välfärdssystem. Om det då tex inte finns någon läkare i släkten och man kommer till ett land där utbildningen är fri för alla läggs ansvaret ofta på barnet i familjen att hjälpa släkten genom att utbilda sig och verka som läkare. Därför kan vi som möter eleven och dennes föräldrar inte vifta bort deras planer.

Vi behöver istället möta dem och hjälpa dem genom att öppna upp för alternativ om vi ser att eleven/familjen har orealistiska, ouppnåeliga drömmar. Vi kan tex visa på yrken inom vården där man också hjälper människor och belysa det faktum att i Sverige både omskolar man sig och väljer ofta andra yrkesvägar än den grundutbildning man en gång läste.

Sedan tror jag inte heller att vi ska sticka under stol med att man inom andra typer av yrken kan tjäna lika mycket eller mer som ALI-yrkena om argumentet är det att dessa yrken ger en bra inkomst.

Praktiska tips
Hur ska man då förbereda eleverna på utbildning och arbetsliv i Sverige? Låt mig ge några praktiska exempel.

Under mina år i förorten utarbetade vi en handlingsplan för hur eleverna skulle serveras ett smörgåsbord av yrkesval och utbildningsvägar. Om de svenska eleverna kan räkna upp 20-30 yrken så kan de nyanlända eleverna i förorten räkna upp 10. Därför inledde vi ett nära samarbete med GR utbildning och Mentor Sverige som hjälpte oss med tex Yrkesambassadörer, studiebesök och praktikplatser. Du kan läsa mer om samarbetet i Sjumilapraktiken.

En annan viktig aspekt är att ta med elevernas förkunskaper kring arbetsliv och utbildning. Hur ser det ut i deras hemländer? Gå sedan över till varför det är viktigt att bidra till välfärdssamhället genom att arbeta och betala skatt.

Låt eleverna studera ett yrke, utbildningsvägar, löneutveckling, jämställdhet på arbetsmarknaden och framtidsutsikter.

Låt sedan eleverna få besök av olika yrkesambassadörer som under 15 minuter berättar om sina yrken i mindre elevgrupper.

Som ett komplement till den traditionella praon kan man även göra studiebesök i grupp på olika arbetsplatser där det vanligtvis är svårt att praktisera. Elever som besöker Volvo IT, kirurgen på Sahlgrenska, White arkitekter, Göteborgs Energi eller Göteborgs Hamn får inte bara ett fantastiskt bemötande och en lärorik rundvandring utan får också en insyn i dessa arbetsplatser som skapar bestående intryck och nya tankar kring yrkesval.

När det är dags att tänka på gymnasiet erbjuder många kommuner i storstadsregioner gymnasiemässor. Det är väl investerad tid att besöka en sådan med eleverna i åk 8 och 9! När vi hade EuroSkills i Göteborg förra året var jag delaktig i framställandet av lärarhandledningen med fokus på nyanlända elever. Av förklarliga skäl stod yrkesutbildningar i centrum men flera av uppgifterna kan med fördel användas även utan fokus på just praktiska yrken. I den omarbetade lärarhandledningen kan du hitta fler idéer kring hur man kan förbereda eleverna inför framtiden och även ett besök på gymnasiemässan.

Studie- och yrkesvägledarens roll
SYV har givetvis en viktig och självklar roll inför elevens framtidsval. De nyanlända eleverna kan behöva extra tid att samtala med SYV utöver det stöd som ges individuellt och till helklasser. När jag ser att det finns behov bokar jag som lärare för de nyanlända eleverna extra samtal med SYV. I det samtalet ställer jag frågor som eleven inte vet att hen ska ställa för att förstår det svenska utbildningssystemet.

Men SYV ska inte arbeta ensam kring elevernas framtidsval när vi lärare utifrån våra ämnen regelbundet kan väva in yrken, framtidsval och utbildning på ett naturligt sätt i vår undervisning. Studie och yrkesvägledning är därför hela skolans ansvar!