När sva och sve kombinerat blir win-win

Skolverket och Anna Kaya har flera förslag på hur man kan organisera undervisningen i svenska som andraspråk. Skolverket är tydlig med att sva-elever inte bara ska bedömas utifrån sva utan även undervisas utifrån kursplanen i sva.

Jag arbetar i en liten kommun som har enstaka sva-elever i klasserna. På min skola har vi ca 10% sva-elever fördelat på alla 16 klasser så det är en svår nöt att knäcka för att tillgodose den sva-undervisning de har rätt till när vi inte har tillräckligt många sva-lärare. Vi arbetar utifrån olika modeller och i det här inlägget fokuserar jag på en särskilt lyckosam variant.

Tematiskt arbete

I åk 7 arbetar man just nu med ett skrivprojekt från Lektionsbanken.se, Vilse. Vi sva- och sve-lärare träffas regelbundet och ser över de tematiska uppgifterna för att "sva-säkra" dem. Vi vill säkerställa att sva-eleverna i helklass får den undervisning de har rätt till, även om en sva-lärare inte kan vara med varje lektion i klassrummet.

I centralt innehåll för båda ämnena åk 7-9 står bland annat,

Klipp med egna färgmarkeringar från Skolverkets jämförelsedokument.

Utifrån det som skiljer kursplanerna åt under Språkbruk har vi "sva-anpassat" och kompletterat med stödstrukturer. Nedan följer ett exempel på hur den första uppgifterna i Vilse utgår från både det centrala innehåller i svenska och svenska som andraspråk. Sva-tillägget ser du under Skrivstöd.

Skrivstöd i form av meningsbörjor, fasta fraser och sambandsord.

Språklig sårbarhet

När jag sedan som sva-lärare är med på lektion i form av dubbelt lärarskap går undervisande lärare igenom uppgiften med "sva-anpassningarna" i helklass så att alla elever får ta del av dem. 

Det fina med det centrala innehållet i sva är att det utgår ifrån ett språkutvecklande arbetssätt, vilket gynnar fler än sva-eleverna. I en av klasserna har vi flera elever som läser svenska som är i olika typer av språklig sårbarhet, tex språkstörningar. Undervisande lärare och jag kan sedan använda oss utav sva-delen även för dessa elever. Exempelvis behöver även elever med expressiv språkstörning meningsbörjor och exempel på fasta uttryck som de kan använda sig av i sitt skrivande.

Win-win!

Det fina med samplaneringen av sva och sve är att de sva-elever som kommit en bit längre i sin språkutveckling gynnas av att vara i helklass. Då utvecklas de fortare tack vare samarbetet med sina klasskamrater, som oftast har ett välutvecklat språk. 

Så tack vare att vi har sva-elever i helklass kombinerat med samplanering och dubbelt lärarskap vissa positioner gynnas även andra elever! Win-win!

Mind map EU-val

Det är snart EU-val och jag håller som bäst på att förbereda nästa ämnesområde kring detta. Jag har gjort en mind-map med stödfrågor då mina elever är ovana med konceptet. Tanken är att eleverna tillsammans i uppstarten av arbetsområdet fyller i den för att inventera kunskaperna. När vi läst klart om EU får de en ny som de ska fylla i på egen hand.
Kanske fler har användning för den? Jag bifogar den via länk.

Cirkelmodellen blir winwin

Övning ger färdighet! Jag har arbetat fokuserat i att skriva faktatext enligt cirkelmodellen med några elever i åk 9 i samhällskunskap. På fotot ovan ser du viktiga ämnesbegrepp från Clio FBK som eleverna fick organisera och använda i skrivandet av faktatexten. De blå orden är sambandsord från Språkutvecklande SO-undervisning som eleverna uppmuntrades använda i sin text. Jag kan konstatera att eleverna blir mer och mer skickliga i att skriva faktatexter.

Här om dagen kom NO-läraren och var imponerad över att eleverna som varit ca ett år i Sverige klarade att skriva en faktatext om evolutionen! Då var det extra roligt att säga att det är tack vare SO-undervisningen som de klarat detta även i NO. #winwin

Glädje över nationellt prov

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Religious_syms.svg

Innan jul gjorde vi anpassad studiegång på en elev som var analfabet när hen kom till Sverige för 1,5 år sedan. Hen hade ingen skolbakgrund utan var boskapsskötare i hemlandet. Nu går hen i åk 9 och vi beslutade att hen skulle läsa två av de fyra SO-ämnena varav ett var religionskunskap.

Den här veckan klarade eleven i fråga godkänd nivå på det nationella provet! Vilken lycka både för eleven men även för mig! När man sliter och ser hur en elev tar till sig kunskap, resonerar, analyserar och jämför kan man inte annat än bli stolt över eleven och sig själv! Tänk att det inte är omöjligt att en 15-åring kan klara ett så pass avancerat prov trots så kort skolbakgrund!


Hur gjorde jag rent praktiskt? 
Eleven läste religion 150 minuter /vecka. Eleven hade ingen studiehandledning men däremot mycket stöttning, tex utifrån cirkelmodellen, begreppsordlistor på modersmålet och svenska, multimodala texter, filmer och bilder. (Hen har lärt sig läsa och skriva även på modersmålet här i Sverige.) 

Vi använde Bonnier Clios FBK-material för religion (jag och en fd kollega har författat texterna för SO) plus annat som vi producerat, vi hade många diskussioner i par, grupp och helklass. Jag jobbade även mycket med att stötta eleverna genom hela resonemangskedjor. Jag berättar lite om det i det här blogginlägget. Jag gav eleverna länktips, sammanfattningar på de olika världsreligionerna samt lite filmtips, se det här blogginlägget.

En kollega på nätet undrade också hur många ämnen vi tog bort till förmån för bla SO. Vi tog bort de fyra NO-ämnena och två SO-ämnen så att eleven kunde läsa de två andra SO-ämnena, mer sva och matematik.

Under själva provet fick eleven ibland berätta muntligt som komplement till det hen skrivit eftersom hen ännu inte har lika bra flyt i skrift som i tal. Jag förklarade vissa formuleringar och ord (men inte självklart inte ämnesbegrepp) med andra svenska ord eller använde lexikon för att eleven skulle förstå på modersmålet. När provtiden var slut var jag lika trött som eleven, det kändes som att även jag gjort provet! ;) Det är en konst att stötta under prov utan att ge svar på frågorna!

Jämförelser -att synliggöra likheter och skillnader

I arbetet med nyanlända elever, eller egentligen elever i överhuvudtaget, har många problem att se likheter mellan tex religioner. Eleverna kan oftast redogöra för skillnaderna eller göra enklare redogörelser för likheter, tex kan eleverna se att religionerna praktiserar bön men de kan inte ta steget vidare och analysera och tex se hur bönen skiljer sig åt.

Matris för jämförelse mellan religioner

Vi har studerat världsreligionerna under ett antal veckor som nu mynnat ut i en jämförelse. Först av allt utgick jag från kunskapskraven när jag gjorde matrisen. Sedan arbetade vi tillsammans med att fylla i flera rutor. Som underlag använde vi läromedelstexter, tittade på kortare filmer och diskuterade en hel del. Många frågor väcks när man vägleder eleverna steg för steg genom processen.  Eleverna tränas också att arbeta tillsammans med kamrater och redovisar sedan sina kunskaper för hela gruppen.

Jag hittade en bra textmall för jämförelser i boken Språkutvecklande SO-undervisning och använde den som utgångspunkt i vår jämförelse. Där finns även en användbar begreppsordlista för sambandsord.

Jag använde dokumentkamera när jag skrev min text. Alla elever fick varsin överstrykningspenna så att även de kunde färgmarkera de viktiga fraserna och sambandsorden. Detta för att synliggöra för eleverna hur man kan skriva på egen hand längre fram. Det blir även en del funderingar kring typiska SO-relaterade storleksbegrepp, tex stora delar av eller vissa delar av. Dessa begrepp föll sig naturligt att prata om när vi tittade på var i världen religionerna har sin utbredning.

Det mest tillfredställande är att se när nyanlända elever, som inte haft någon, eller knapphändig skolgång, förstår och bidrar i jämförelsen! När man tillåter alla elevens språk blir det ett öppet klimat i klassrummet där eleverna pratar både på sina modersmål och svenska, stöttar varandra och förklarar för varandra. Det påskyndar inlärningen av nya ämnesområden där förmågan att analysera blir central.

Skam den som ger sig! ;)

Vi arbetar tillsammans!

Nu i dagarna avslutar vi arbetsområdet om kristendomen i ämnet religion. Vi har läst texter tillsammans, tittat på bilder, arbetat med frågor, tittat på film och jämfört med elevernas egna religioner och hemländer. Flera av dem har, trots sin korta tid i Sverige, diskuterat ivrigt och visat sina kunskaper.

Att skriva faktatexter är vanligt i svensk skola. Men har man inte gått i skolan alls eller enbart haft diktamen uppstår ett slags vakuum hos eleven om läraren säger "Skriv en faktatext om kristendomens inriktningar!" Eleven sitter där med sin penna och sitt skrivhäfte och funderar och tänker och förstår inte riktigt vad läraren menar. Slutligen hamnar hen där i läroboken, tittar vad det står och kopierar helt enkelt av texten, det var ju så hen lärde sig att göra i hemlandet. Läraren blir frustrerad och förstår inte vad som är problemet, suckar och tänker "Vem som helst kan väl skriva en faktatext!?" Vi tar så mycket för givet. Vi tror att eleverna har samma skolbakgrund och samma referensramar som vi har.

Men hur gör man då för att hjälpa den förvirrade eleven? Jo, man modellerar, visar först och gör sedan tillsammans.

Så här arbetade vi den här gången,
1.Vi översatte nya ord och pratade om ämnesbegreppen som är viktiga för just det här ämnesområdet.
2. Vi läste läromedelstexten och arbetade med frågorna till den. Jag föredrar att läsa texter högt och använda dokumentkameran (texten visas då på tavlan) för att eleverna enklare ska kunna följa med i texten.

3. Vi arbetade med gemensam textskrivning med hjälp av stödord. Just sådana typer av uppgifter tycker jag är utmärkta eftersom de hjälper eleverna på traven i sitt faktaskrivande. Det är också en bra uppgift för mig som lärare att synliggöra för eleverna hur man ska tänka. Eftersom de står i kronologisk ordning och även vägleder oss genom det viktigaste som ska tas upp så är det lätt att "tänka högt" (jag förklarar hur jag tänker så att eleverna lär sig hur man ska tänka när man arbetar). Eleverna får också vara delaktiga genom att jag ber dem ge förslag på meningar vi ska skriva. Det som händer i den här processen är att vi "råkar" prata om hur vi ska formulera oss, hur man kan ersätta upprepningar med andra ord och berömma varandra när vi får till en bra mening. Språkundervisningen hänger med på köpet och blir inte fokus, det blir istället ett redskap för att förstå ämnet. Stressen över att göra fel i svenska språket avtar, istället blir det ett gemensamt mål att försöka få till en så bra faktatext som möjligt.

4. Stödorden markerades med färg i den färdiga texten. När vi var klara visade jag eleverna stödorden markerade med färg i vår gemensamma text. Vi jämförde med stödorden i uppgiften och kunde konstatera att det blev en lång och faktaspäckad text skriven av oss tillsammans! Vi kände oss stolta!
5. Vi tog ut egna stödord. Nästa steg blev att göra samma sak igen men nu hade vi inga stödord. Nu tittade vi istället tillsammans på läromedelstexten och gick igenom varje rubrik och stycke och skrev själva upp de ord vi ansåg vara viktiga. Det intressanta med det här momentet var att eleverna faktiskt fick en tilltro till sin egen förmåga att förstå vilka ord som är bärande i sammanhanget. Vi diskuterade vad stödord är och varför det är viktigt att kunna vissa begrepp för att förstå ämnet.
6. En egen text kommer att konstrueras nästa tillfälle.

I arbetet med nyanlända elever är det viktigt att inte gå för fort fram. Min filosofi är att allt går att genomföra, det tar bara lite längre tid!