När sva och sve kombinerat blir win-win

Skolverket och Anna Kaya har flera förslag på hur man kan organisera undervisningen i svenska som andraspråk. Skolverket är tydlig med att sva-elever inte bara ska bedömas utifrån sva utan även undervisas utifrån kursplanen i sva.

Jag arbetar i en liten kommun som har enstaka sva-elever i klasserna. På min skola har vi ca 10% sva-elever fördelat på alla 16 klasser så det är en svår nöt att knäcka för att tillgodose den sva-undervisning de har rätt till när vi inte har tillräckligt många sva-lärare. Vi arbetar utifrån olika modeller och i det här inlägget fokuserar jag på en särskilt lyckosam variant.

Tematiskt arbete

I åk 7 arbetar man just nu med ett skrivprojekt från Lektionsbanken.se, Vilse. Vi sva- och sve-lärare träffas regelbundet och ser över de tematiska uppgifterna för att "sva-säkra" dem. Vi vill säkerställa att sva-eleverna i helklass får den undervisning de har rätt till, även om en sva-lärare inte kan vara med varje lektion i klassrummet.

I centralt innehåll för båda ämnena åk 7-9 står bland annat,

Klipp med egna färgmarkeringar från Skolverkets jämförelsedokument.

Utifrån det som skiljer kursplanerna åt under Språkbruk har vi "sva-anpassat" och kompletterat med stödstrukturer. Nedan följer ett exempel på hur den första uppgifterna i Vilse utgår från både det centrala innehåller i svenska och svenska som andraspråk. Sva-tillägget ser du under Skrivstöd.

Skrivstöd i form av meningsbörjor, fasta fraser och sambandsord.

Språklig sårbarhet

När jag sedan som sva-lärare är med på lektion i form av dubbelt lärarskap går undervisande lärare igenom uppgiften med "sva-anpassningarna" i helklass så att alla elever får ta del av dem. 

Det fina med det centrala innehållet i sva är att det utgår ifrån ett språkutvecklande arbetssätt, vilket gynnar fler än sva-eleverna. I en av klasserna har vi flera elever som läser svenska som är i olika typer av språklig sårbarhet, tex språkstörningar. Undervisande lärare och jag kan sedan använda oss utav sva-delen även för dessa elever. Exempelvis behöver även elever med expressiv språkstörning meningsbörjor och exempel på fasta uttryck som de kan använda sig av i sitt skrivande.

Win-win!

Det fina med samplaneringen av sva och sve är att de sva-elever som kommit en bit längre i sin språkutveckling gynnas av att vara i helklass. Då utvecklas de fortare tack vare samarbetet med sina klasskamrater, som oftast har ett välutvecklat språk. 

Så tack vare att vi har sva-elever i helklass kombinerat med samplanering och dubbelt lärarskap vissa positioner gynnas även andra elever! Win-win!

Sight words för att förstå upp emot 80% av engelsk text

När jag träffar elever och elevgrupper som har stora svårigheter att förstå engelska brukar jag köra en intensiv period av Sight words-träning.

Kort bakgrund

När man lär sig Sight words så ser man orden som ordbilder. På svenska har vi tex ordet 'och', det ljudar man sig inte igenom utan ser direkt. Eleverna ska kunna se orden utan att "läsa" dem, alltså utan att ljuda dem. De ca 300 orden lärs in under K-3 (förskoleklass till åk 3) i USA och har använts i snart 100 år. När eleverna kan dem förstår de upp till 80% av en text på engelska. Texter för vuxna motsvarar ca 50%.

Om man vill att eleverna, då talar vi grundskolan i USA med engelska som modersmål, ska förstå 90% av en text så ska man istället använda Fry Sights Words, 

https://sightwords.com/sight-words/fry/. Men det är 1000 stycken och kanske lite övermäktigt för våra svagaste elever.

Länkar på Dolch Sight words

Själva orden är ca 300 st. I min introduktion av orden förstorade jag upp på A3 och linjerade efter varje ord så att eleverna kunde skriva översättningar. Viktigt att de skriver mer än en översättning om ordet har fler betydelser. https://sightwords.com/pdfs/word_lists/dolch_all.pdf 

Olika typer av spel https://sightwords.com/sight-words/games/ Jag har använt bingo och ormspelet med åk 8, vilket de uppskattar. De läser ut orden och säger vad de betyder på svenska alternativt sitt starkaste språk. Det fina är att se att eleverna vågar fråga om de inte kan och hur duktiga kamraterna är att hjälpa.

Video med orden och hur man uttalar dem. Bra om eleverna säger efter och bra att öva på hemma. https://www.youtube.com/watch?v=ILIMx9AJ-Vg&feature=emb_logo

Interaktiva spel https://www.ateachableteacher.com/online-sight-word-games/ Kanske lite barnsliga för äldre elever men eleverna blir fokuserade på att höra och läsa rätt ord.

Eftersom det tar lite emot att enbart lära in lösryckta ord så varvar jag träningen med att eleverna får markera alla ord i en text och sedan räknar de ut hur många procent av orden som är Sight words. Mycket riktigt hamnade procenten inom det spann man uppger att det ska göra. En elev med både språkstörning och dyslexi var en hejare på att identifiera orden, hen var till och med snabbare än jag var! Hen hade arbetat intensivt med att öva orden i flera lektioner och det betalade sig verkligen. Tanken är att tex elever i dennes situation ska bli säkrare på att se orden och inte behöva kämpa med läsningen. 

Att tänka på

En elev ska kunna se varje ord på 2-3 sekunder. 

Man ska inte ge alla 300 orden i läxa utan 10-15 stycken i taget. Jag går igenom orden med varje elev enskilt och markerar de orden som eleven tar för lång tid på sig att se eller har svårt att uttala. På så sätt minskar antalet ord att intensivträna.

Utvärdering

Den elevgrupp som nu arbetar fokuserat med dessa ord har plötsligt blivit mer medvetna om sina engelskkunskaper men framför allt har de blivit mer motiverade att lära sig dem som ordbilder eftersom de då kommer att förstå så mycket mer av en engelsk text. En förälder sa till mig "Inte förrän mitt barn fick dig som engelsklärare kom hoppet tillbaka att det nog kommer att gå vägen med ett godkänt slutbetyg i engelska ändå." De orden berör och visar på att man hittat arbetssätt som ökat motivationen och på sikt kommer att ge resultat!

Har fler testat att arbeta med Sight words och hur gick det?

När man kör fast i det skriftliga

De senaste veckorna har vi arbetat med det ekonomiska kretsloppet, globalisering och världshandel. Vi har sett på korta filmer, haft genomgångar och arbetat med att förstå och lära oss svåra begrepp kopplat till ämnesområdet.

Den här veckan har eleverna gjort en skriftlig inlämningsuppgift som en slutuppgift och sammanfattning. Men en nyanländ elev förstod inte alls uppgiften. Hen skrev av läromedelstexterna eller begreppsförklaringarna. Jag försökte förklara genom översättningsverktyg och den enklaste svenska men ingenting fungerade. Missmodigt konstaterade jag att det nog inte blir godkänt fast vi försökt hitta vägar för att hen ska förstå. En annan elev med expressiv språkstörning lyckades inte heller lösa den skriftliga uppgiften.

Jag tänkte att jag ger det en sista chans idag och döm om min förvåning när eleverna faktiskt kunde redogöra för alla delar av kretsloppet! Tänk att vi ofta fastar i det skriftliga även i SO-ämnena fast vi inte måste. Jag plockade fram mitt bild- och begreppsstöd och bad eleverna lägga ut allt och muntligt  berätta hur pengarna rör sig mellan alla delar. Så här blev det,

De la ut bilder och ämnesbegreppen till
varje bild i det ekonomiska kretsloppet.

En vuxen med två barn fick vandra runt i kretsloppet med de olika begreppen,
tex skatt gick till staten. Konsument är man när man köper varor och tjänster.

Kvinnan arbetar på ett företag (SVT som filmare) och får lön.

Av sin lön betalar kvinnan skatt till staten. Skatten omvandlas
till välfärd som tex blir barnbidrag och utbildning.

Exempel då hon har barn; hushållet får ta
del av fri skolgång och bidrag från välfärden.

Materialet jag använt är från Clio FBK, Begreppa som börjat publicera nya korta filmer på olika språk och eget material som jag skrivit.

Mind map EU-val

Det är snart EU-val och jag håller som bäst på att förbereda nästa ämnesområde kring detta. Jag har gjort en mind-map med stödfrågor då mina elever är ovana med konceptet. Tanken är att eleverna tillsammans i uppstarten av arbetsområdet fyller i den för att inventera kunskaperna. När vi läst klart om EU får de en ny som de ska fylla i på egen hand.
Kanske fler har användning för den? Jag bifogar den via länk.

Läs- och skrivinlärning för tonåringar

Frågan kring hur man ska arbeta med nyanlända elever utan skolbakgrund som ännu ej kan läsa och skriva dyker upp med jämna mellanrum i sociala medier.

Först av allt är det viktigt att fokusera på elevens tillgångar. Vad har eleven för livserfarenhet? Har hen arbetat? Vilka intressen har eleven? Hur stor kännedom har hen om sitt hemland, närområdet hen kommer ifrån? Dessa förkunskaper är ovärderliga för både läraren och eleven i att koppla på nya kunskaper. När man utgår från det redan kända ser jag att eleven snabbare lär sig nytt. Forskaren Qarin Franker poängterar vikten av att man skapar betydelsefulla uppgifter enligt den sk resursmodellen för att eleverna ska lära sig snabbare.

De senaste åren har vi haft en del elever som inte kan läsa och skriva när de kommer till oss. Nu när vi fått mer kunskap i det som kallas alfabetisering ser jag att själva läs- och skrivinlärningen går fortare. 

Jag vill tipsa om en bra app som jag använder, Skolstil med talsyntes. Eleverna kan då arbeta på egen hand med att höra bokstavsljuden samtidigt som de skriver. Appen med talsyntes ger eleven en stunds självständigt och meningsfullt arbete, något som många lärare kan uppleva är svårt att ge eleverna i just läs- och skrivinlärningen. Jag saknar dock en inspelningsfunktion i appen. Det hade underlättat om jag som lärare kunde spela in de ord som eleven ska skriva för då hade eleven kunnat arbeta ännu mer självständigt i samma app och inte behövt växla mellan olika appar. 

I läs- och skrivinlärningen är det viktigt att man inte går för snabbt fram utan låter lektionsupplägget följa samma mönster och metodiskt arbeta sig igenom samma moment lektion efter lektion. Ivana Eklund har många bra exempel i sin bok Webbaserad alfabetisering kring detta.

Så här ser mitt upplägg ut just nu när jag har en till en undervisning. Jag utgår från läromedlet Språkvägen -för sfi kurs A. Den är pedagogiskt upplagd för äldre elever och passar bra även om de går på högstadiet. Det finns även en gratis sida med ljudfiler för de elever som arbetar på egen hand eller vill lyssna och följa med i texten.

1. Jag läser det nya kapitlet högt och följer med med fingret i texten så att eleven kan se bokstäverna  och höra bokstavsljuden.

2. Eleven läser själv högt. Om jag märker att eleven har svårt att läsa ut de olika bokstavsljuden täcker jag över de efterföljande bokstäverna.

3. Vi har även alfabetet framför oss så att jag kan peka på bokstäverna för att påminna eleven om vilket ljud bokstaven har. Denna strategi har underlättat avsevärt för en elev. Denna elev kan alfabetet och dess olika ljud så det blir en bra påminnelse och då går det lättare att läsa.

4. I slutet av vår lektion får eleven skriva i talsyntes-appen. Jag säger orden högt så får eleven skriva dem i appen, alternativt kan eleverna lyssna på ljudfilen eller annan inspelning.

5. Slutligen får eleven skriva i sitt skrivhäfte. I detta arbete är det viktigt att uppmuntra eleven även om inte alla bokstäver kommer med.

Det förutsägbara, strukturerade arbetet i läsinlärningen är viktigt men det är även viktigt att inte gå för fort fram utan ge eleven tid att lyckas innan man introducerar ett nytt kapitel eller arbetsmoment.

Alfabetisering - det funkar!

Just nu läser jag en mycket intressant kurs i Alfabetisering (7,5 Hp).

Passande nog har jag möjlighet att tillämpa det jag lär mig i min elevgrupp. I läs- och skrivinlärningen av äldre elever (ungdomar och vuxna) bör man utgå ifrån deras mognadsnivå och inte göra för barnsliga övningar då dessa kan upplevas kränkande. Jag hade nog själv upplevt mig kränkt om någon tagit fram "Totte bakar" om jag varit nyanländ och illiterat...

Gruppen av icke läs- och skrivkunniga kan ofta känna sig vilsna och bortkomna i vår text-baserade värld. De kan ha låg självkänsla och behöver mycket uppmuntran och stöttning för att ändra uppfattning om sig själva.

Man ska se till elevernas behov och intressen, vad de behöver kunna för att ta sig fram i vardagen och vilka fritidsintressen de har eller vill utveckla. Tex kanske eleverna vill veta hur man fyller i blanketter, hur man ska ta sig fram i kollektivtrafiken, hur man skriver sms och e-mail eller hur man spelar spel på mobilen.

Man arbetar också mycket med ordbilderna som eleverna har lärt sig genom exempelvis skyltar. Man vill på detta vis bevisa för eleverna att de faktiskt redan kan läsa och utgå från dessa ord i den fortsatta utvecklingen av läs- och skrivinlärningen.

Detta tog jag fasta på och googlade fram några vanliga skyltar, tex STOP-skylten, en bild på en Coca Cola-flaska, ICA-loggan, Google translate-loggan och loggorna till favoritspelen i elevernas mobiler. Dessa skrev jag ut både i färg och i svart-vitt. Tanken är att man så småningom ska ta bort omgivningen och enbart använda själva typsnittet i loggan för att slutligen övergå till att skriva ordbilderna med andra typsnitt.

Jag började med att peka på ordet Google och lät eleverna "läsa" vad som stod. Sedan bad jag eleverna att lyssna efter det första ljudet i ordet. Därefter fick eleverna välja en versal och en gemen av samma bokstavsljud i mina bokstavslådor.

Idag sjösatte jag mitt lilla projekt i elevgruppen. Jag bad eleverna göra som i bildtexten ovan och därefter plockade jag bort alla bilder och bad dem lyssna på de ord jag läste upp. Döm om min förvåning när jag betraktade en elev och såg på hen att hen kunde visualisera en inre bild av skylten STOP. Därefter plockade hen ut bokstäverna ur bokstavslådan för att skriva ordet! Wow! Det funkar!

I planeringen av denna uppgift kastade jag mig gladeligen över ordbilds-uppgiften och tog fram flera kända ordbilder. När jag skulle tillämpa dem insåg jag snabbt att vissa ord har engelskt uttal, tex iPhone, Minecraft och Clash of Clans. Dessa ordbilder kan jag endast använda för att bevisa för eleverna att de 'visst kan läsa'. Däremot blir det svårt att introducera de svenska fonemen/ljuden. Lite problematiskt blev det också för eleverna att skriva Coca Cola eftersom typsnittet är så snirkligt, bokstaven C blev lätt ett G.

Nu är jag bara i början av läs- och skrivinlärningen av elevgruppen och det är säkert lång väg att gå innan de kan läsa och skriva på en åldersadekvat nivå. Men jag vill dela med mig ändå eftersom det förhoppningvis kan vara någon mer till hjälp.

Tilläggas bör att i den bästa av världar alfabetiseras eleverna först på sitt modersmål. Men vi har inte den kompetensen hos oss så då får vi arbeta från flera perspektiv, både med hjälp av studiehandledare utifrån modersmålet och i samråd med specialpedagogen.

Att stärka elevernas identitet i undervisningen

För att stärka nyanlända elevers identitet och samtidigt skapa en större motivation för lärandet kan man göra en mängd olika aktiviteter som grundar sig i  ett positivt förhållningssätt till deras tidigare erfarenheter och hemländer.

I ämnet samhällskunskap kommer man naturligt in på hur det ser ut runt om i världen. Just nu arbetar vi med Sveriges styrelseskick. Men först ska eleverna söka information om hur det är i deras hemländer. De söker information om sina hemländer på sitt modersmål för att snabbare kunna förstå men syftet är även att de ska bekanta sig med de ämnesord och begrepp (på sitt modersmål) som vi senare kommer att arbeta med i kursen. Sedan får de berätta med alla tänkbara uttryckssätt. På fotona ser man hur eleven försöker illustrera maktfördelningen i Afghanistan.

Detta arbetssätt är verkligen berikande även för mig som lärare! Jag kan även ställa frågor om hur makten fördelas och verkställs så att jag vet lite mer om deras länder när jag sedan undervisar eleverna om vårt styrelseskick.

Ett annat sätt är när man arbetar med de nationella minoriteterna i Sverige. Då kan man undersöka om eleverna känner till om det finns nationella minoriteter i sina hemländer och hur deras situation är. Just de nationella minoriteterna i Sverige ger en bra ingång i att diskutera hur det är för andra grupper i vårt samhälle och vilka rättigheter vi alla har, oavsett ursprung.

Vi har även diskuterat likheter och skillnader i elevernas hemländer jämfört med Sverige men även fokuserat på vikten av att känna en kulturell tillhörighet. 

En ensamkommande elev beskrev det så bra när han fick uppgiften att förklara varför det är viktigt för sin egen identitet att behålla sin kultur och sitt språk. Han uttryckte det i stil med "Kultur är viktig för att känna sig som en människa... kultur och språk är mycket viktigt så att man känner sin familj, känner trygghet och samhörighet." 

Hans ord visar tydligt det Cummins beskriver i sin senaste bok Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Cummins pekar på vikten av att de nyanlända eleverna känner en stolthet över sin egen bakgrund och uppmuntras att reflektera över den. Att arbeta aktivt med detta är också ett effektivt sätt att ändra maktbalansen i klassrummet där många nyanlända känner sig förminskade i majoritetssamhället.

Cirkelmodellen blir winwin

Övning ger färdighet! Jag har arbetat fokuserat i att skriva faktatext enligt cirkelmodellen med några elever i åk 9 i samhällskunskap. På fotot ovan ser du viktiga ämnesbegrepp från Clio FBK som eleverna fick organisera och använda i skrivandet av faktatexten. De blå orden är sambandsord från Språkutvecklande SO-undervisning som eleverna uppmuntrades använda i sin text. Jag kan konstatera att eleverna blir mer och mer skickliga i att skriva faktatexter.

Här om dagen kom NO-läraren och var imponerad över att eleverna som varit ca ett år i Sverige klarade att skriva en faktatext om evolutionen! Då var det extra roligt att säga att det är tack vare SO-undervisningen som de klarat detta även i NO. #winwin

Att förklara begrepp med egna ord

Nyligen tipsade jag om begreppsträning genom memoryspel. Nästa lektion tog vi det till en annan nivå, eller åtminstone använde memorykorten på ett annat vis.

Jag använde dokumentkameran (se inlägg) och visade alla memorykort med begreppen med hjälp av den. Uppgiften var nu att planera för att skriva en gemensam text baserat på de viktiga begreppen eleverna lärt sig till ämnesområdet. Men först grupperade vi begreppen i högar som fick representera våra blivande stycken i texten. Jag "tänkte högt" och fick hjälp av eleverna när de tänkte högt. Vi flyttade korten fram och tillbaka till vi var nöjda. 

Sedan började själva uppgiften. Eleverna fick inte titta på läromedelstexten för att förklara orden med motiveringen att de måste förklara med egna ord så att jag förstår att de kan innebörden av orden. Jag jämförde med elever som gått koranskola (där Koranen lärs ut och läses på arabiska oavsett om man kan språket eller ej). De som gått koranskola men inte talar arabiska förstod precis vad jag menade när jag förklarade att bara för att du kan läsa eller memorera Koranen betyder det inte nödvändigtvis att du kan prata och förstå arabiska. Sedan jämförde jag det med att memorera och lära sig lösryckta begrepp på svenska men inte förstå innebörden eller att kunna använda dem i tex ämnet samhällskunskap. Med detta resonemang fick vårt gemensamma textskrivande en skjuts. Eleverna kom med olika bra förslag på hur meningarna skulle formuleras och hur orden skulle förklaras. 

Memoryspel

I mitt dagliga arbete med eleverna ser jag hur de kämpar med att lära sig nya ämnesord och begrepp. I samhällskunskap har eleverna den här veckan en rad svårare ord i läxa och då ska de inte bara kunna stava dem utan även använda dem i olika sammanhang. När vi nu arbetat klart med texten till ämnesområdet fick de därför två varianter på memoryspel av mig.

Det ena spelet kan de använda genom att förhöra sig själva (begreppet på ena sidan och förklaringen fastklistrad på den andra sidan), se fotot ovan. Vill de översätta till sitt modersmål/starkaste språk går det bra eftersom jag använt vanligt papper att skriva på.

Den andra varianten på spelet är att de ska para ihop rätt begrepp med rätt förklaring, se fotot ovan. Den här varianten är enklast att använda när eleverna vill tävla mot varandra. Då kommer de per automatik att kontrollera kamraten så att hen verkligen parat ihop rätt ord med rätt förklaring eftersom de båda vill vinna. De ska samla varsina högar och sedan räkna ihop vem som har flest par. Men det gäller att de är så pass säkra på betydelsen så att de inte bara chansar. Eftersom den är lite mer kognitivt krävande kan denna variant vara bättre att använda när eleverna känner sig mer säkra på betydelsen.

Länk till memorybrickorna.

Memory buddhismen

Eleverna har just nu fullt upp med att öva ämnesspecifika ord och begrepp i världsreligionen buddhism. Jag har gjort ett enkelt memoryspel om buddhismen som du gärna får använda.

Glädje över nationellt prov

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Religious_syms.svg

Innan jul gjorde vi anpassad studiegång på en elev som var analfabet när hen kom till Sverige för 1,5 år sedan. Hen hade ingen skolbakgrund utan var boskapsskötare i hemlandet. Nu går hen i åk 9 och vi beslutade att hen skulle läsa två av de fyra SO-ämnena varav ett var religionskunskap.

Den här veckan klarade eleven i fråga godkänd nivå på det nationella provet! Vilken lycka både för eleven men även för mig! När man sliter och ser hur en elev tar till sig kunskap, resonerar, analyserar och jämför kan man inte annat än bli stolt över eleven och sig själv! Tänk att det inte är omöjligt att en 15-åring kan klara ett så pass avancerat prov trots så kort skolbakgrund!


Hur gjorde jag rent praktiskt? 
Eleven läste religion 150 minuter /vecka. Eleven hade ingen studiehandledning men däremot mycket stöttning, tex utifrån cirkelmodellen, begreppsordlistor på modersmålet och svenska, multimodala texter, filmer och bilder. (Hen har lärt sig läsa och skriva även på modersmålet här i Sverige.) 

Vi använde Bonnier Clios FBK-material för religion (jag och en fd kollega har författat texterna för SO) plus annat som vi producerat, vi hade många diskussioner i par, grupp och helklass. Jag jobbade även mycket med att stötta eleverna genom hela resonemangskedjor. Jag berättar lite om det i det här blogginlägget. Jag gav eleverna länktips, sammanfattningar på de olika världsreligionerna samt lite filmtips, se det här blogginlägget.

En kollega på nätet undrade också hur många ämnen vi tog bort till förmån för bla SO. Vi tog bort de fyra NO-ämnena och två SO-ämnen så att eleven kunde läsa de två andra SO-ämnena, mer sva och matematik.

Under själva provet fick eleven ibland berätta muntligt som komplement till det hen skrivit eftersom hen ännu inte har lika bra flyt i skrift som i tal. Jag förklarade vissa formuleringar och ord (men inte självklart inte ämnesbegrepp) med andra svenska ord eller använde lexikon för att eleven skulle förstå på modersmålet. När provtiden var slut var jag lika trött som eleven, det kändes som att även jag gjort provet! ;) Det är en konst att stötta under prov utan att ge svar på frågorna!

Jämförelser -att synliggöra likheter och skillnader

I arbetet med nyanlända elever, eller egentligen elever i överhuvudtaget, har många problem att se likheter mellan tex religioner. Eleverna kan oftast redogöra för skillnaderna eller göra enklare redogörelser för likheter, tex kan eleverna se att religionerna praktiserar bön men de kan inte ta steget vidare och analysera och tex se hur bönen skiljer sig åt.

Matris för jämförelse mellan religioner

Vi har studerat världsreligionerna under ett antal veckor som nu mynnat ut i en jämförelse. Först av allt utgick jag från kunskapskraven när jag gjorde matrisen. Sedan arbetade vi tillsammans med att fylla i flera rutor. Som underlag använde vi läromedelstexter, tittade på kortare filmer och diskuterade en hel del. Många frågor väcks när man vägleder eleverna steg för steg genom processen.  Eleverna tränas också att arbeta tillsammans med kamrater och redovisar sedan sina kunskaper för hela gruppen.

Jag hittade en bra textmall för jämförelser i boken Språkutvecklande SO-undervisning och använde den som utgångspunkt i vår jämförelse. Där finns även en användbar begreppsordlista för sambandsord.

Jag använde dokumentkamera när jag skrev min text. Alla elever fick varsin överstrykningspenna så att även de kunde färgmarkera de viktiga fraserna och sambandsorden. Detta för att synliggöra för eleverna hur man kan skriva på egen hand längre fram. Det blir även en del funderingar kring typiska SO-relaterade storleksbegrepp, tex stora delar av eller vissa delar av. Dessa begrepp föll sig naturligt att prata om när vi tittade på var i världen religionerna har sin utbredning.

Det mest tillfredställande är att se när nyanlända elever, som inte haft någon, eller knapphändig skolgång, förstår och bidrar i jämförelsen! När man tillåter alla elevens språk blir det ett öppet klimat i klassrummet där eleverna pratar både på sina modersmål och svenska, stöttar varandra och förklarar för varandra. Det påskyndar inlärningen av nya ämnesområden där förmågan att analysera blir central.

Skam den som ger sig! ;)

Språklig stöttning i NO-ämnen

I NO-undervisningen finns en del bra språkstöttning på nätet som både eleverna och du som lärare kan ha nytta av i den ordinarie undervisningen. Här har jag samlat de sidor vi använder mest med våra elever. Jag har tidigare bloggat om språklig stöttning på prov. Förutom dessa länktips är det naturligtvis även viktigt att arbeta språkutvecklande med de nyanlända eleverna.

Inläsningstjänst  där flera av de stora läromedlen i bla NO-ämnen finns inlästa på arabiska, dari/persiska, somaliska och tigrinja.

Om man vill översätta ett specifikt ord tycker jag Lexin är något bättre än Google translate eftersom man som lärare kan välja mellan olika svenska alternativ och därmed hjälpa eleverna att få rätt betydelse av ett ord, se exemplet ovan.

Libers webbappar i Biologi, Fysik och Kemi är utmärkta redskap inte bara för nyanlända elever utan även för svensktalande elever. Där kan man träna begrepp, svara på frågor och få en kort förklaring av centrala begrepp för ämnesområdet på svenska, arabiska, dari, somaliska och tigrinja, se ovan. I vissa fall finns även en film kopplat till ämnesområdet. Nyligen kom även en NO-bok för nyanlända som även den finns som webbapp men enbart uppläst på svenska. Förhoppningsvis kommer även där begrepp och småfilmer.

Clio Förberedelseklass NO har enklare texter på svenska i NO som även finns inlästa på fem olika språk, klicka på studiehandledning. Dessutom finns talsyntes på svenska till alla texter. Dessa texter kan vara ett bra sätt att få en snabb överblick inför ett nytt ämnesområde. Gratis men inlogg krävs.

Veingeskolan har en hel del bra länkar man kan kika på och på Wikispaces kan man i vissa fall hitta NO-länkar på olika språk.

På Studi finns minilektioner och illustrationer över en mängd arbetsområden i NO-ämnen, dessvärre finns inte alla filmer på alla språk utan det varierar från ämnesområde till ämnesområde. Om inte annat kan man använda Studi som ett komplement så att eleverna kan lyssna på en svensk genomgång efter/före lektionstid.

På YouTube kan man även hitta filmer med genomgångar på olika språk i olika ämnen, leta dig fram och visa sedan eleverna hur man gör. Du kan tex skriva "kemi på arabiska".

Ett annat tips är att söka efter information på Wikipedia på elevens modersmål. För att söka på Wikipedia med arabiska tecken kan man använda den här sidan (eleven får hjälpa dig om du inte kan språket). Tecken på dari/persiska kan du hitta här.

Slutligen vill jag tipsa om en mycket bra bok för lärare, Språkutvecklande NO-undervisning av Wiksten och Kindenberg utgiven på Natur och Kultur. Jag har själv motsvarande bok för SO-undervisning och där får man mycket matnyttiga tips i hur man kan arbeta språkutvecklande inom sina ämnen.

Stötta språkligt på prov

Hur gör man om man inte har en studiehandledare till hands när det är provdags?
Här är en variant som jag har gjort för att hjälpa en kollega i ordinarie undervisning. Ämnet är Livets Kemi. För att du enklare ska se vilka själva provfrågorna är har jag markerat dem med blått.

Bedömningsuppgift Livets Kemi

Försök skriva dina svar på svenska men om det är svårt går det även bra att skriva på ditt modersmål och rita bilder för att förklara vad du menar.

Viktiga begrepp på svenska och persiska

svenska	persiska فارسی
fotosyntes	نورخاست
cellandning	تنفس سلولی
energi	‏انرژی، قوه‌ی محرکه‏
cellulosa	سلولز‏
animaliskt fett	‏روغن حيوانی‏

På första sidan på provet har jag gjort en lista över alla viktiga ämnesbegrepp så att eleven kan titta på den om hen inte minns betydelsen av alla svenska begrepp. På första sidan framgår även att det är ok att skriva svar på modersmålet och rita vad man menar. Vi har studiehandledare som kan översätta elevsvaren efter provtillfället.

1. Vilka samband العلاقة بين  finns mellan fotosyntesen och cellandningen? 
   
   
   I frågan ovan har jag översatt ordet samband. Jag har använt mig av webbordlistan Lexin eftersom det där framgår vilken betydelse ett ord har. Jag som varken kan arabiska eller persiska vet inte vad Google Translate väljer för betydelse av det svenska ordet. I vissa fall framgår det i Google Translate men inte lika ofta som i Lexin. När du hittat rätt förklaring, kopiera ordet från webbordlistan och klistra in det efter ordet.

2. Varför kan inte människan få energi från cellulosa jämfört med kor  
som äter cellulosa som föda/mat?

Som språkligt stöd kan man även använda sig av foton för att förklara vad ett ord betyder. Som du ser på slutet av frågan har jag skrivit föda/mat. Ordet föda var ordet som läraren hade skrivit i sin ursprungsfråga. Men eftersom jag misstänker att eleverna inte vet dess betydelse har jag använt ett vardagsord som komplement.


Ett annat exempel på knepigheter som kan uppstå i instruktioner och frågor är hur vi formulerar oss. Här är ett exempel från en annan lärare.

I grupp, arbeta vidare med instuderingsuppgifterna från förra veckan.

Vi lärare har ju en tendens att skriva invecklade frågor eller uppmaningar till eleverna. Men om vi försöker att inte snurra in oss alldeles för mycket i själva formuleringen kommer eleverna snabbare förstå vad vi menar. Om man har som riktmärke att man ska förklara enkelt och direkt vad man är ute efter så underlättar det för en nybörjare i språket. Mitt förslag på uppmaningen ovan skulle kunna se ut så här,

Du och din grupp arbetade tillsammans förra veckan. 
Nu ska ni fortsätta arbeta med samma uppgifter.

Kanske du har andra bra tips på språklig stöttning under ett prov? Kommentera gärna!

Glosförhör som tävling

Trista läxförhör blir intensiva tävlingar med glädjetjut

För att variera glosförhören kan man para ihop glosorna med rätt översättning. Klipp ut glosorna och de svenska orden var för sig. Eftersom eleverna även håller på att lära sig de nya orden på svenska kan man med fördel skriva både svenska och modersmål på samma remsa. Antingen låter du eleverna tävla med sig själva genom att para ihop orden eller tävla mot en eller flera kamrater.

Korsord

För att lära sig nya ord finns en mängd språkutvecklande aktiviteter. En av mina, eller snarare elevernas, favoriter genom åren är att konstruera sitt eget korsord. Jag har använt det i engelskundervisningen men det kan lika väl appliceras i andra språk, tex i svenska. Eleverna lär sig hur ordet stavas eftersom de måste vara noga med antal rutor och att orden ska passa in i ett eller flera andra ord. Eleverna får också fundera över och välja vilken förklaring de ska ha utan att använda själva ordet/glosan. Det kräver en del tankeverksamhet med andra ord. Många tycket också att det här är ett roligare sätt att lära sig på och glömmer nästan av att de faktiskt tränar ord och dess betydelse. Win win helt enkelt!

Först av allt, visa eleverna olika typer av korsord och hur de är uppbyggda. När ni gjort det några gånger kan du kopiera elevexempel och visa. Använd dokumentkamera så ser eleverna lättare hur det ser ut men i stort format.

1. Eleven väljer ut 10-15 nya/svåra ord ur en text ni arbetar med. Poängtera att det ska vara ord eleven inte kan så att hen lär sig nya ord och begrepp.

2. Eleven väljer ett långt ord som får bli utgångspunkten att bygga kring. Skriv ordet lodrätt. För den som vill göra det mer avancerat kan man använda flera ord så det liknar ett "riktigt" korsord. Jag brukar se till att ha ett storrutigt pappersark som man oftast använder i matematik för lågstadiet.

3. Eleven fyller i ord i det långa ordet. De flesta orden ligger vågrätt och numreras så att det går att hänvisa till orden längre ner på pappret.

4. När eleven skrivit klart orden brukar jag säga att de nu gjort facit. Under själva korsordet ska de nu välja vilken nivå de vill lägga sig på. Om de vill satsa på ett högre betyg ska de skriva synonymer eller förklaring på undervisningsspråket (tex engelska synonymer om det är engelska som undervisas). Vill de klara E-nivå ska de översätta till svenska (om det är engelska som undervisas).
Applicerar man det här till svenska som andraspråksundervisningen kan eleven översätta till sitt modersmål istället för E-nivå. Nu är facit klart. Se till att dra en kopia när eleven kommit så här långt. Då har du också facit att rätta efter.

5. Eleven renskriver korsordet genom att ta ett nytt rutat ark. Där drar eleven linjer runt rutorna som ska innehålla orden. Så själva korsordet ska bli tomt. Påminn eleven om att numrera framför/ovanför orden och sedan skriva siffrorna med respektive förklaring/översättning under korsordet. Korsorden lämnas in. Eleven sparar facit som hen läser på.

6. När det är dags för läxförhör (glosförhör) delar du ut korsorden. Eleven fyller i och lämnar in. Vill du kan även eleverna rätta sina egna eller varandras korsord.

Den här uppgiften kan ta tid i början, räkna med tre fyra lektioner. När eleverna lärt sig hur man gör går det snabbare.