När man kör fast i det skriftliga

De senaste veckorna har vi arbetat med det ekonomiska kretsloppet, globalisering och världshandel. Vi har sett på korta filmer, haft genomgångar och arbetat med att förstå och lära oss svåra begrepp kopplat till ämnesområdet.

Den här veckan har eleverna gjort en skriftlig inlämningsuppgift som en slutuppgift och sammanfattning. Men en nyanländ elev förstod inte alls uppgiften. Hen skrev av läromedelstexterna eller begreppsförklaringarna. Jag försökte förklara genom översättningsverktyg och den enklaste svenska men ingenting fungerade. Missmodigt konstaterade jag att det nog inte blir godkänt fast vi försökt hitta vägar för att hen ska förstå. En annan elev med expressiv språkstörning lyckades inte heller lösa den skriftliga uppgiften.

Jag tänkte att jag ger det en sista chans idag och döm om min förvåning när eleverna faktiskt kunde redogöra för alla delar av kretsloppet! Tänk att vi ofta fastar i det skriftliga även i SO-ämnena fast vi inte måste. Jag plockade fram mitt bild- och begreppsstöd och bad eleverna lägga ut allt och muntligt  berätta hur pengarna rör sig mellan alla delar. Så här blev det,

De la ut bilder och ämnesbegreppen till
varje bild i det ekonomiska kretsloppet.

En vuxen med två barn fick vandra runt i kretsloppet med de olika begreppen,
tex skatt gick till staten. Konsument är man när man köper varor och tjänster.

Kvinnan arbetar på ett företag (SVT som filmare) och får lön.

Av sin lön betalar kvinnan skatt till staten. Skatten omvandlas
till välfärd som tex blir barnbidrag och utbildning.

Exempel då hon har barn; hushållet får ta
del av fri skolgång och bidrag från välfärden.

Materialet jag använt är från Clio FBK, Begreppa som börjat publicera nya korta filmer på olika språk och eget material som jag skrivit.

Mind map EU-val

Det är snart EU-val och jag håller som bäst på att förbereda nästa ämnesområde kring detta. Jag har gjort en mind-map med stödfrågor då mina elever är ovana med konceptet. Tanken är att eleverna tillsammans i uppstarten av arbetsområdet fyller i den för att inventera kunskaperna. När vi läst klart om EU får de en ny som de ska fylla i på egen hand.
Kanske fler har användning för den? Jag bifogar den via länk.

Spännande dagar

I början på veckan var Skolverket och ett produktionsbolag hos oss. De ville filma undervisningen av de nyanlända eleverna. Det ska bli tre korta filmer som ska ligga på Läslyftsportalen och ingå i modulen Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden.

Festligt nog var det just denna modul som jag expertläste åt Lunds universitet förra året. Jag rekommenderar verkligen modulen då den har en bredd som passar många ämnen i undervisningen av nyanlända elever.

Bildtext: Passande nog använde eleverna sina 

dataskärmar för att dölja sina skärmkorsord ;)

Det var en rolig utmaning att förbereda och genomföra lektionerna och sedan bli intervjuad i flera timmar. Eleverna fick också en fin inblick i arbetet som ett produktionsbolag gör. Två dagars filmning ska bli ca 15-20 minuter totalt!

Eleverna är mest stolta över att filmerna kommer att ligga ute på Youtube. Att de ska ligga på Skolverkets portal för fortbildning av lärare och rektorer i hela Sverige verkar inte imponera lika stort...

På fotot ser man producent och filmare från AHA Produktion.

Vi ser fram emot att se slutprodukten inom en snar framtid och tackar Skolverket för förtroendet att medverka i filmerna!

Att stärka elevernas identitet i undervisningen

För att stärka nyanlända elevers identitet och samtidigt skapa en större motivation för lärandet kan man göra en mängd olika aktiviteter som grundar sig i  ett positivt förhållningssätt till deras tidigare erfarenheter och hemländer.

I ämnet samhällskunskap kommer man naturligt in på hur det ser ut runt om i världen. Just nu arbetar vi med Sveriges styrelseskick. Men först ska eleverna söka information om hur det är i deras hemländer. De söker information om sina hemländer på sitt modersmål för att snabbare kunna förstå men syftet är även att de ska bekanta sig med de ämnesord och begrepp (på sitt modersmål) som vi senare kommer att arbeta med i kursen. Sedan får de berätta med alla tänkbara uttryckssätt. På fotona ser man hur eleven försöker illustrera maktfördelningen i Afghanistan.

Detta arbetssätt är verkligen berikande även för mig som lärare! Jag kan även ställa frågor om hur makten fördelas och verkställs så att jag vet lite mer om deras länder när jag sedan undervisar eleverna om vårt styrelseskick.

Ett annat sätt är när man arbetar med de nationella minoriteterna i Sverige. Då kan man undersöka om eleverna känner till om det finns nationella minoriteter i sina hemländer och hur deras situation är. Just de nationella minoriteterna i Sverige ger en bra ingång i att diskutera hur det är för andra grupper i vårt samhälle och vilka rättigheter vi alla har, oavsett ursprung.

Vi har även diskuterat likheter och skillnader i elevernas hemländer jämfört med Sverige men även fokuserat på vikten av att känna en kulturell tillhörighet. 

En ensamkommande elev beskrev det så bra när han fick uppgiften att förklara varför det är viktigt för sin egen identitet att behålla sin kultur och sitt språk. Han uttryckte det i stil med "Kultur är viktig för att känna sig som en människa... kultur och språk är mycket viktigt så att man känner sin familj, känner trygghet och samhörighet." 

Hans ord visar tydligt det Cummins beskriver i sin senaste bok Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Cummins pekar på vikten av att de nyanlända eleverna känner en stolthet över sin egen bakgrund och uppmuntras att reflektera över den. Att arbeta aktivt med detta är också ett effektivt sätt att ändra maktbalansen i klassrummet där många nyanlända känner sig förminskade i majoritetssamhället.

Studie- och yrkesvägledning för nyanlända

Hela skolans ansvar

Studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever är viktig! Naturligtvis är det viktigt för alla elever, nyanlända eller inte. Men för de nyanlända eleverna är det särskilt viktigt då de inte har samma förkunskaper om det svenska utbildningssystemet eller arbetsmarknaden som övriga elever generellt har. Det är inte bara Studie- och yrkesvägledaren som är ansvarig för att rusta eleverna för framtiden utan det är även jag som lärare. Detta ser man tydligt i Läroplanen kapitel 2.6 Skolan och omvärlden.

Yrkesutbildningar kontra ALI-yrken
När jag arbetade i förorten insåg jag snart att elever vars föräldrar inte var etablerade på arbetsmarknaden hade svårt att förstå vikten av utbildning. De kände även ett stort utanförskap i samhället och då särskilt i fråga om arbetsmarknaden. Denna brist och utanförskapskänsla såg jag även bland många nyanlända elever vars föräldrar saknade, eller hade bristfällig, utbildning med sig från hemländerna.

Kanske man i hemlandet hade kunnat arbeta med ett praktisk yrke så som snickare, mekaniker eller frisör utan att ha genomgått en utbildning. Dessa yrken var lågstatusyrken som nätt och jämnt inbringade inkomster till livets nödtorft. Att då komma till ett land där vi bland annat förespråkar yrkesutbildningar som garanterar arbete och försörjning i framtiden blir en kulturkrock och kanske rent av en förolämpning. Nu har de ju kommit till ett land där utbildningen är tillgänglig för alla och där ingenting är omöjligt! Många vill utbilda sig till ALI-yrkena istället; apotekare/advokat, läkare och ingenjör. Det är statusyrken i många nyanländas ögon likt det är men framför allt var i Sverige under stora delar av förra seklet.

Traditioner och ansvar för familjen
Jag tror att alla vi som möter elever, nyanlända eller icke, har en avgörande betydelse för vilka framtidsval de gör. Det är även viktigt att vi involverar och möter föräldrarna rörande deras barns framtid. Kulturella och traditionella krav på eleverna kan vara svåra att frångå för en del familjer som levt i klansamhällen. I denna typ av samhällsstruktur är klanen och släkten familjens skyddsnät som till viss del kan likna vårt välfärdssystem. Om det då tex inte finns någon läkare i släkten och man kommer till ett land där utbildningen är fri för alla läggs ansvaret ofta på barnet i familjen att hjälpa släkten genom att utbilda sig och verka som läkare. Därför kan vi som möter eleven och dennes föräldrar inte vifta bort deras planer.

Vi behöver istället möta dem och hjälpa dem genom att öppna upp för alternativ om vi ser att eleven/familjen har orealistiska, ouppnåeliga drömmar. Vi kan tex visa på yrken inom vården där man också hjälper människor och belysa det faktum att i Sverige både omskolar man sig och väljer ofta andra yrkesvägar än den grundutbildning man en gång läste.

Sedan tror jag inte heller att vi ska sticka under stol med att man inom andra typer av yrken kan tjäna lika mycket eller mer som ALI-yrkena om argumentet är det att dessa yrken ger en bra inkomst.

Praktiska tips
Hur ska man då förbereda eleverna på utbildning och arbetsliv i Sverige? Låt mig ge några praktiska exempel.

Under mina år i förorten utarbetade vi en handlingsplan för hur eleverna skulle serveras ett smörgåsbord av yrkesval och utbildningsvägar. Om de svenska eleverna kan räkna upp 20-30 yrken så kan de nyanlända eleverna i förorten räkna upp 10. Därför inledde vi ett nära samarbete med GR utbildning och Mentor Sverige som hjälpte oss med tex Yrkesambassadörer, studiebesök och praktikplatser. Du kan läsa mer om samarbetet i Sjumilapraktiken.

En annan viktig aspekt är att ta med elevernas förkunskaper kring arbetsliv och utbildning. Hur ser det ut i deras hemländer? Gå sedan över till varför det är viktigt att bidra till välfärdssamhället genom att arbeta och betala skatt.

Låt eleverna studera ett yrke, utbildningsvägar, löneutveckling, jämställdhet på arbetsmarknaden och framtidsutsikter.

Låt sedan eleverna få besök av olika yrkesambassadörer som under 15 minuter berättar om sina yrken i mindre elevgrupper.

Som ett komplement till den traditionella praon kan man även göra studiebesök i grupp på olika arbetsplatser där det vanligtvis är svårt att praktisera. Elever som besöker Volvo IT, kirurgen på Sahlgrenska, White arkitekter, Göteborgs Energi eller Göteborgs Hamn får inte bara ett fantastiskt bemötande och en lärorik rundvandring utan får också en insyn i dessa arbetsplatser som skapar bestående intryck och nya tankar kring yrkesval.

När det är dags att tänka på gymnasiet erbjuder många kommuner i storstadsregioner gymnasiemässor. Det är väl investerad tid att besöka en sådan med eleverna i åk 8 och 9! När vi hade EuroSkills i Göteborg förra året var jag delaktig i framställandet av lärarhandledningen med fokus på nyanlända elever. Av förklarliga skäl stod yrkesutbildningar i centrum men flera av uppgifterna kan med fördel användas även utan fokus på just praktiska yrken. I den omarbetade lärarhandledningen kan du hitta fler idéer kring hur man kan förbereda eleverna inför framtiden och även ett besök på gymnasiemässan.

Studie- och yrkesvägledarens roll
SYV har givetvis en viktig och självklar roll inför elevens framtidsval. De nyanlända eleverna kan behöva extra tid att samtala med SYV utöver det stöd som ges individuellt och till helklasser. När jag ser att det finns behov bokar jag som lärare för de nyanlända eleverna extra samtal med SYV. I det samtalet ställer jag frågor som eleven inte vet att hen ska ställa för att förstår det svenska utbildningssystemet.

Men SYV ska inte arbeta ensam kring elevernas framtidsval när vi lärare utifrån våra ämnen regelbundet kan väva in yrken, framtidsval och utbildning på ett naturligt sätt i vår undervisning. Studie och yrkesvägledning är därför hela skolans ansvar!

Cirkelmodellen blir winwin

Övning ger färdighet! Jag har arbetat fokuserat i att skriva faktatext enligt cirkelmodellen med några elever i åk 9 i samhällskunskap. På fotot ovan ser du viktiga ämnesbegrepp från Clio FBK som eleverna fick organisera och använda i skrivandet av faktatexten. De blå orden är sambandsord från Språkutvecklande SO-undervisning som eleverna uppmuntrades använda i sin text. Jag kan konstatera att eleverna blir mer och mer skickliga i att skriva faktatexter.

Här om dagen kom NO-läraren och var imponerad över att eleverna som varit ca ett år i Sverige klarade att skriva en faktatext om evolutionen! Då var det extra roligt att säga att det är tack vare SO-undervisningen som de klarat detta även i NO. #winwin

Att förklara begrepp med egna ord

Nyligen tipsade jag om begreppsträning genom memoryspel. Nästa lektion tog vi det till en annan nivå, eller åtminstone använde memorykorten på ett annat vis.

Jag använde dokumentkameran (se inlägg) och visade alla memorykort med begreppen med hjälp av den. Uppgiften var nu att planera för att skriva en gemensam text baserat på de viktiga begreppen eleverna lärt sig till ämnesområdet. Men först grupperade vi begreppen i högar som fick representera våra blivande stycken i texten. Jag "tänkte högt" och fick hjälp av eleverna när de tänkte högt. Vi flyttade korten fram och tillbaka till vi var nöjda. 

Sedan började själva uppgiften. Eleverna fick inte titta på läromedelstexten för att förklara orden med motiveringen att de måste förklara med egna ord så att jag förstår att de kan innebörden av orden. Jag jämförde med elever som gått koranskola (där Koranen lärs ut och läses på arabiska oavsett om man kan språket eller ej). De som gått koranskola men inte talar arabiska förstod precis vad jag menade när jag förklarade att bara för att du kan läsa eller memorera Koranen betyder det inte nödvändigtvis att du kan prata och förstå arabiska. Sedan jämförde jag det med att memorera och lära sig lösryckta begrepp på svenska men inte förstå innebörden eller att kunna använda dem i tex ämnet samhällskunskap. Med detta resonemang fick vårt gemensamma textskrivande en skjuts. Eleverna kom med olika bra förslag på hur meningarna skulle formuleras och hur orden skulle förklaras. 

Memoryspel

I mitt dagliga arbete med eleverna ser jag hur de kämpar med att lära sig nya ämnesord och begrepp. I samhällskunskap har eleverna den här veckan en rad svårare ord i läxa och då ska de inte bara kunna stava dem utan även använda dem i olika sammanhang. När vi nu arbetat klart med texten till ämnesområdet fick de därför två varianter på memoryspel av mig.

Det ena spelet kan de använda genom att förhöra sig själva (begreppet på ena sidan och förklaringen fastklistrad på den andra sidan), se fotot ovan. Vill de översätta till sitt modersmål/starkaste språk går det bra eftersom jag använt vanligt papper att skriva på.

Den andra varianten på spelet är att de ska para ihop rätt begrepp med rätt förklaring, se fotot ovan. Den här varianten är enklast att använda när eleverna vill tävla mot varandra. Då kommer de per automatik att kontrollera kamraten så att hen verkligen parat ihop rätt ord med rätt förklaring eftersom de båda vill vinna. De ska samla varsina högar och sedan räkna ihop vem som har flest par. Men det gäller att de är så pass säkra på betydelsen så att de inte bara chansar. Eftersom den är lite mer kognitivt krävande kan denna variant vara bättre att använda när eleverna känner sig mer säkra på betydelsen.

Länk till memorybrickorna.

Arbeta med text

Här arbetar vi med demokratiska rättigheter från Tiia Ojalas bok Förstå Språket. Jag kopierade texten som vi arbetat med under några lektoner och klippte sedan upp den i remsor. Därefter fick eleverna arbeta tillsammans med att återskapa texten. 

En elev ville att jag skulle göra den ännu svårare så då klippte jag upp remsorna i flera delar. Den utmaningen gillade han och lyckades lösa den med undantag av ett par småfel. 

Det här är ett bra sätt att testa elevernas ämneskunskaper eftersom de måste komma ihåg vad texten handlar om. När de arbetar tillsammans kan man höra hur de resonerar om innehållet och om det är språkligt korrekt. Jag brukar även uppmuntra eleverna att läsa texten högt så de hör om det låter bra.