Läs- och skrivinlärning för tonåringar

Frågan kring hur man ska arbeta med nyanlända elever utan skolbakgrund som ännu ej kan läsa och skriva dyker upp med jämna mellanrum i sociala medier.

Först av allt är det viktigt att fokusera på elevens tillgångar. Vad har eleven för livserfarenhet? Har hen arbetat? Vilka intressen har eleven? Hur stor kännedom har hen om sitt hemland, närområdet hen kommer ifrån? Dessa förkunskaper är ovärderliga för både läraren och eleven i att koppla på nya kunskaper. När man utgår från det redan kända ser jag att eleven snabbare lär sig nytt. Forskaren Qarin Franker poängterar vikten av att man skapar betydelsefulla uppgifter enligt den sk resursmodellen för att eleverna ska lära sig snabbare.

De senaste åren har vi haft en del elever som inte kan läsa och skriva när de kommer till oss. Nu när vi fått mer kunskap i det som kallas alfabetisering ser jag att själva läs- och skrivinlärningen går fortare. 

Jag vill tipsa om en bra app som jag använder, Skolstil med talsyntes. Eleverna kan då arbeta på egen hand med att höra bokstavsljuden samtidigt som de skriver. Appen med talsyntes ger eleven en stunds självständigt och meningsfullt arbete, något som många lärare kan uppleva är svårt att ge eleverna i just läs- och skrivinlärningen. Jag saknar dock en inspelningsfunktion i appen. Det hade underlättat om jag som lärare kunde spela in de ord som eleven ska skriva för då hade eleven kunnat arbeta ännu mer självständigt i samma app och inte behövt växla mellan olika appar. 

I läs- och skrivinlärningen är det viktigt att man inte går för snabbt fram utan låter lektionsupplägget följa samma mönster och metodiskt arbeta sig igenom samma moment lektion efter lektion. Ivana Eklund har många bra exempel i sin bok Webbaserad alfabetisering kring detta.

Så här ser mitt upplägg ut just nu när jag har en till en undervisning. Jag utgår från läromedlet Språkvägen -för sfi kurs A. Den är pedagogiskt upplagd för äldre elever och passar bra även om de går på högstadiet. Det finns även en gratis sida med ljudfiler för de elever som arbetar på egen hand eller vill lyssna och följa med i texten.

1. Jag läser det nya kapitlet högt och följer med med fingret i texten så att eleven kan se bokstäverna  och höra bokstavsljuden.

2. Eleven läser själv högt. Om jag märker att eleven har svårt att läsa ut de olika bokstavsljuden täcker jag över de efterföljande bokstäverna.

3. Vi har även alfabetet framför oss så att jag kan peka på bokstäverna för att påminna eleven om vilket ljud bokstaven har. Denna strategi har underlättat avsevärt för en elev. Denna elev kan alfabetet och dess olika ljud så det blir en bra påminnelse och då går det lättare att läsa.

4. I slutet av vår lektion får eleven skriva i talsyntes-appen. Jag säger orden högt så får eleven skriva dem i appen, alternativt kan eleverna lyssna på ljudfilen eller annan inspelning.

5. Slutligen får eleven skriva i sitt skrivhäfte. I detta arbete är det viktigt att uppmuntra eleven även om inte alla bokstäver kommer med.

Det förutsägbara, strukturerade arbetet i läsinlärningen är viktigt men det är även viktigt att inte gå för fort fram utan ge eleven tid att lyckas innan man introducerar ett nytt kapitel eller arbetsmoment.

Att möta elever som varit med om trauman

När man arbetar med nyanlända elever möter man oftare barn som varit med om svåra upplevelser. De kan tex ha bevittnat våld, varit med om övergrepp, sett någon dö framför sina ögon eller upplevt en stor omställning i att ha flyttat från sitt hemland. När de här barnen börjar landa i en trygg skolmiljö brukar också de hemska minnena göra sig påminda. Det är kanske först då de faktiskt kan börja bearbeta det de varit med och börja sörja det de förlorat.

När jag arbetade i förorten gick jag sönder många gånger inombords. Jag minns särskilt ett tillfälle då ett par storvuxna killar storgrät på skolgården. De stod lutade mot mina axlar och hulkade. Kort som jag är kände jag mig verkligen liten. Mellan gråtattackerna försökte de berätta om barndomsvännen och kusinen som avrättats kvällen innan. Hur agerar man som lärare och medmänniska i en sådan situation?

Där på skolgården kände jag inte bara en oerhörd sorg. Jag kände även en oerhörd skam. En skam över att de här eleverna upplevde detta i vårt trygga Sverige. Särskilt med tanke på att orsaken till att deras familjer en gång flytt från just avrättningar och oroligheter.

År efter år pågick detta och vi som arbetade med eleverna kände oss otillräckliga. Vi önskade att vi hade mer tid att kunna samtala och trösta eleverna. Samtidigt insåg vi att vi inte hade redskapen i hur man ska samtala med traumatiserade elever. Vi bad om riktlinjer och fick gå på en föreläsning av professor Henry Ascher.

Här kan du se en kort föreläsning i stil med den han gav oss.

Kontentan av hans föreläsning var att det vi lärare ska göra är att undervisa! Vi ska inte vara psykologer, agera samtalsstöd eller uppmuntra eleverna att bearbeta sina trauman i skolan. Om vi gör det kommer eleverna att förknippa skolan med något jobbigt. 

Om vi däremot gör det vi brukar skapar det trygghet genom att det är förutsägbart. Eleverna får ett andrum den stund de koncentrerar sig på skoluppgifter. De kan släppa de tunga tankarna för en stund. Att de befinner sig med jämnåriga som gör samma sak är också viktigt. Skolan blir rent av läkande för eleverna! Men naturligtvis är det viktigt att lyfta eleverna till EHT som ser över vilket stöd man ska erbjuda.

UNICEF har även en bra skrift att ladda ner, Att möta barn på flykt där man kan få handfasta riktlinjer.

Jag fick en ny förståelse för hur viktig skolan och min roll som lärare är i arbetet med traumatiserade barn.

Möter jag idag ett barn i den här situationen kan jag känna mig trygg i att trösta för stunden och samtidigt uppmuntra eleven att fortsätta arbeta med uppgifter som hen orkar med just då.

Det känns också skönt att kunna lägga över bördan (behovet av professionellt samtalsstöd/traumabehandling) till rätt profession. När någon annan tagit hand om elevens börda kan jag fokusera på skapa en trygg skolmiljö och att vara den trygga läraren eleven så väl behöver.

Att stärka elevernas identitet i undervisningen

För att stärka nyanlända elevers identitet och samtidigt skapa en större motivation för lärandet kan man göra en mängd olika aktiviteter som grundar sig i  ett positivt förhållningssätt till deras tidigare erfarenheter och hemländer.

I ämnet samhällskunskap kommer man naturligt in på hur det ser ut runt om i världen. Just nu arbetar vi med Sveriges styrelseskick. Men först ska eleverna söka information om hur det är i deras hemländer. De söker information om sina hemländer på sitt modersmål för att snabbare kunna förstå men syftet är även att de ska bekanta sig med de ämnesord och begrepp (på sitt modersmål) som vi senare kommer att arbeta med i kursen. Sedan får de berätta med alla tänkbara uttryckssätt. På fotona ser man hur eleven försöker illustrera maktfördelningen i Afghanistan.

Detta arbetssätt är verkligen berikande även för mig som lärare! Jag kan även ställa frågor om hur makten fördelas och verkställs så att jag vet lite mer om deras länder när jag sedan undervisar eleverna om vårt styrelseskick.

Ett annat sätt är när man arbetar med de nationella minoriteterna i Sverige. Då kan man undersöka om eleverna känner till om det finns nationella minoriteter i sina hemländer och hur deras situation är. Just de nationella minoriteterna i Sverige ger en bra ingång i att diskutera hur det är för andra grupper i vårt samhälle och vilka rättigheter vi alla har, oavsett ursprung.

Vi har även diskuterat likheter och skillnader i elevernas hemländer jämfört med Sverige men även fokuserat på vikten av att känna en kulturell tillhörighet. 

En ensamkommande elev beskrev det så bra när han fick uppgiften att förklara varför det är viktigt för sin egen identitet att behålla sin kultur och sitt språk. Han uttryckte det i stil med "Kultur är viktig för att känna sig som en människa... kultur och språk är mycket viktigt så att man känner sin familj, känner trygghet och samhörighet." 

Hans ord visar tydligt det Cummins beskriver i sin senaste bok Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Cummins pekar på vikten av att de nyanlända eleverna känner en stolthet över sin egen bakgrund och uppmuntras att reflektera över den. Att arbeta aktivt med detta är också ett effektivt sätt att ändra maktbalansen i klassrummet där många nyanlända känner sig förminskade i majoritetssamhället.

Cirkelmodellen blir winwin

Övning ger färdighet! Jag har arbetat fokuserat i att skriva faktatext enligt cirkelmodellen med några elever i åk 9 i samhällskunskap. På fotot ovan ser du viktiga ämnesbegrepp från Clio FBK som eleverna fick organisera och använda i skrivandet av faktatexten. De blå orden är sambandsord från Språkutvecklande SO-undervisning som eleverna uppmuntrades använda i sin text. Jag kan konstatera att eleverna blir mer och mer skickliga i att skriva faktatexter.

Här om dagen kom NO-läraren och var imponerad över att eleverna som varit ca ett år i Sverige klarade att skriva en faktatext om evolutionen! Då var det extra roligt att säga att det är tack vare SO-undervisningen som de klarat detta även i NO. #winwin

Forskning om flerspråkighet

Läsvärd artikel om flerspråkighet där det bland annat finns belägg för att flerspråkiga barn lär sig ett nytt språk snabbare än enspråkiga.

http://www.forskning.se/2017/09/26/myterna-om-flersprakighet/