Att förklara begrepp med egna ord

Nyligen tipsade jag om begreppsträning genom memoryspel. Nästa lektion tog vi det till en annan nivå, eller åtminstone använde memorykorten på ett annat vis.

Jag använde dokumentkameran (se inlägg) och visade alla memorykort med begreppen med hjälp av den. Uppgiften var nu att planera för att skriva en gemensam text baserat på de viktiga begreppen eleverna lärt sig till ämnesområdet. Men först grupperade vi begreppen i högar som fick representera våra blivande stycken i texten. Jag "tänkte högt" och fick hjälp av eleverna när de tänkte högt. Vi flyttade korten fram och tillbaka till vi var nöjda. 

Sedan började själva uppgiften. Eleverna fick inte titta på läromedelstexten för att förklara orden med motiveringen att de måste förklara med egna ord så att jag förstår att de kan innebörden av orden. Jag jämförde med elever som gått koranskola (där Koranen lärs ut och läses på arabiska oavsett om man kan språket eller ej). De som gått koranskola men inte talar arabiska förstod precis vad jag menade när jag förklarade att bara för att du kan läsa eller memorera Koranen betyder det inte nödvändigtvis att du kan prata och förstå arabiska. Sedan jämförde jag det med att memorera och lära sig lösryckta begrepp på svenska men inte förstå innebörden eller att kunna använda dem i tex ämnet samhällskunskap. Med detta resonemang fick vårt gemensamma textskrivande en skjuts. Eleverna kom med olika bra förslag på hur meningarna skulle formuleras och hur orden skulle förklaras. 

Dokumentkamera

Dokumentkameran är min bästa vän i klassrummet!

Istället för att hålla upp en bok eller stencil vänd mot eleverna och peka på en bild eller ett stycke kan jag visa det samma med hjälp av dokumentkameran. Denna enkla lilla apparat är fantastisk! I arbetet med cirkelmodellen är den ovärderlig.

* Allt förstoras eftersom den visas på storbild genom projektorn.
* Eleverna kan enklare följa med i texten eftersom jag oftast pekar på orden när jag läser högt.
* Det är enklare att hålla ögonkontakt med eleverna när jag inte behöver vända mig mot tavlan för att visa någonting.
* Istället för att jag skriver på tavlan kan jag skriva i mitt anteckningsblock och visa det på tavlan samtidigt.

* Det går att markera och skriva i den förstorade texten på tavlan och sedan sudda ut det.
* När man ska laborera eller visa hur något fungerar kan man med fördel använda dokumentkameran, alla ser bra oavsett var i klassrummet de sitter. På fotot nedan visar Jonte från Akvarellmuseet hur man kan blanda akvarellfärger för att få nya färger. "Det är som magi!" utbrast en elev.

Korsord

För att lära sig nya ord finns en mängd språkutvecklande aktiviteter. En av mina, eller snarare elevernas, favoriter genom åren är att konstruera sitt eget korsord. Jag har använt det i engelskundervisningen men det kan lika väl appliceras i andra språk, tex i svenska. Eleverna lär sig hur ordet stavas eftersom de måste vara noga med antal rutor och att orden ska passa in i ett eller flera andra ord. Eleverna får också fundera över och välja vilken förklaring de ska ha utan att använda själva ordet/glosan. Det kräver en del tankeverksamhet med andra ord. Många tycket också att det här är ett roligare sätt att lära sig på och glömmer nästan av att de faktiskt tränar ord och dess betydelse. Win win helt enkelt!

Först av allt, visa eleverna olika typer av korsord och hur de är uppbyggda. När ni gjort det några gånger kan du kopiera elevexempel och visa. Använd dokumentkamera så ser eleverna lättare hur det ser ut men i stort format.

1. Eleven väljer ut 10-15 nya/svåra ord ur en text ni arbetar med. Poängtera att det ska vara ord eleven inte kan så att hen lär sig nya ord och begrepp.

2. Eleven väljer ett långt ord som får bli utgångspunkten att bygga kring. Skriv ordet lodrätt. För den som vill göra det mer avancerat kan man använda flera ord så det liknar ett "riktigt" korsord. Jag brukar se till att ha ett storrutigt pappersark som man oftast använder i matematik för lågstadiet.

3. Eleven fyller i ord i det långa ordet. De flesta orden ligger vågrätt och numreras så att det går att hänvisa till orden längre ner på pappret.

4. När eleven skrivit klart orden brukar jag säga att de nu gjort facit. Under själva korsordet ska de nu välja vilken nivå de vill lägga sig på. Om de vill satsa på ett högre betyg ska de skriva synonymer eller förklaring på undervisningsspråket (tex engelska synonymer om det är engelska som undervisas). Vill de klara E-nivå ska de översätta till svenska (om det är engelska som undervisas).
Applicerar man det här till svenska som andraspråksundervisningen kan eleven översätta till sitt modersmål istället för E-nivå. Nu är facit klart. Se till att dra en kopia när eleven kommit så här långt. Då har du också facit att rätta efter.

5. Eleven renskriver korsordet genom att ta ett nytt rutat ark. Där drar eleven linjer runt rutorna som ska innehålla orden. Så själva korsordet ska bli tomt. Påminn eleven om att numrera framför/ovanför orden och sedan skriva siffrorna med respektive förklaring/översättning under korsordet. Korsorden lämnas in. Eleven sparar facit som hen läser på.

6. När det är dags för läxförhör (glosförhör) delar du ut korsorden. Eleven fyller i och lämnar in. Vill du kan även eleverna rätta sina egna eller varandras korsord.

Den här uppgiften kan ta tid i början, räkna med tre fyra lektioner. När eleverna lärt sig hur man gör går det snabbare.

Vi arbetar tillsammans!

Nu i dagarna avslutar vi arbetsområdet om kristendomen i ämnet religion. Vi har läst texter tillsammans, tittat på bilder, arbetat med frågor, tittat på film och jämfört med elevernas egna religioner och hemländer. Flera av dem har, trots sin korta tid i Sverige, diskuterat ivrigt och visat sina kunskaper.

Att skriva faktatexter är vanligt i svensk skola. Men har man inte gått i skolan alls eller enbart haft diktamen uppstår ett slags vakuum hos eleven om läraren säger "Skriv en faktatext om kristendomens inriktningar!" Eleven sitter där med sin penna och sitt skrivhäfte och funderar och tänker och förstår inte riktigt vad läraren menar. Slutligen hamnar hen där i läroboken, tittar vad det står och kopierar helt enkelt av texten, det var ju så hen lärde sig att göra i hemlandet. Läraren blir frustrerad och förstår inte vad som är problemet, suckar och tänker "Vem som helst kan väl skriva en faktatext!?" Vi tar så mycket för givet. Vi tror att eleverna har samma skolbakgrund och samma referensramar som vi har.

Men hur gör man då för att hjälpa den förvirrade eleven? Jo, man modellerar, visar först och gör sedan tillsammans.

Så här arbetade vi den här gången,
1.Vi översatte nya ord och pratade om ämnesbegreppen som är viktiga för just det här ämnesområdet.
2. Vi läste läromedelstexten och arbetade med frågorna till den. Jag föredrar att läsa texter högt och använda dokumentkameran (texten visas då på tavlan) för att eleverna enklare ska kunna följa med i texten.

3. Vi arbetade med gemensam textskrivning med hjälp av stödord. Just sådana typer av uppgifter tycker jag är utmärkta eftersom de hjälper eleverna på traven i sitt faktaskrivande. Det är också en bra uppgift för mig som lärare att synliggöra för eleverna hur man ska tänka. Eftersom de står i kronologisk ordning och även vägleder oss genom det viktigaste som ska tas upp så är det lätt att "tänka högt" (jag förklarar hur jag tänker så att eleverna lär sig hur man ska tänka när man arbetar). Eleverna får också vara delaktiga genom att jag ber dem ge förslag på meningar vi ska skriva. Det som händer i den här processen är att vi "råkar" prata om hur vi ska formulera oss, hur man kan ersätta upprepningar med andra ord och berömma varandra när vi får till en bra mening. Språkundervisningen hänger med på köpet och blir inte fokus, det blir istället ett redskap för att förstå ämnet. Stressen över att göra fel i svenska språket avtar, istället blir det ett gemensamt mål att försöka få till en så bra faktatext som möjligt.

4. Stödorden markerades med färg i den färdiga texten. När vi var klara visade jag eleverna stödorden markerade med färg i vår gemensamma text. Vi jämförde med stödorden i uppgiften och kunde konstatera att det blev en lång och faktaspäckad text skriven av oss tillsammans! Vi kände oss stolta!
5. Vi tog ut egna stödord. Nästa steg blev att göra samma sak igen men nu hade vi inga stödord. Nu tittade vi istället tillsammans på läromedelstexten och gick igenom varje rubrik och stycke och skrev själva upp de ord vi ansåg vara viktiga. Det intressanta med det här momentet var att eleverna faktiskt fick en tilltro till sin egen förmåga att förstå vilka ord som är bärande i sammanhanget. Vi diskuterade vad stödord är och varför det är viktigt att kunna vissa begrepp för att förstå ämnet.
6. En egen text kommer att konstrueras nästa tillfälle.

I arbetet med nyanlända elever är det viktigt att inte gå för fort fram. Min filosofi är att allt går att genomföra, det tar bara lite längre tid!