När sva och sve kombinerat blir win-win

Skolverket och Anna Kaya har flera förslag på hur man kan organisera undervisningen i svenska som andraspråk. Skolverket är tydlig med att sva-elever inte bara ska bedömas utifrån sva utan även undervisas utifrån kursplanen i sva.

Jag arbetar i en liten kommun som har enstaka sva-elever i klasserna. På min skola har vi ca 10% sva-elever fördelat på alla 16 klasser så det är en svår nöt att knäcka för att tillgodose den sva-undervisning de har rätt till när vi inte har tillräckligt många sva-lärare. Vi arbetar utifrån olika modeller och i det här inlägget fokuserar jag på en särskilt lyckosam variant.

Tematiskt arbete

I åk 7 arbetar man just nu med ett skrivprojekt från Lektionsbanken.se, Vilse. Vi sva- och sve-lärare träffas regelbundet och ser över de tematiska uppgifterna för att "sva-säkra" dem. Vi vill säkerställa att sva-eleverna i helklass får den undervisning de har rätt till, även om en sva-lärare inte kan vara med varje lektion i klassrummet.

I centralt innehåll för båda ämnena åk 7-9 står bland annat,

Klipp med egna färgmarkeringar från Skolverkets jämförelsedokument.

Utifrån det som skiljer kursplanerna åt under Språkbruk har vi "sva-anpassat" och kompletterat med stödstrukturer. Nedan följer ett exempel på hur den första uppgifterna i Vilse utgår från både det centrala innehåller i svenska och svenska som andraspråk. Sva-tillägget ser du under Skrivstöd.

Skrivstöd i form av meningsbörjor, fasta fraser och sambandsord.

Språklig sårbarhet

När jag sedan som sva-lärare är med på lektion i form av dubbelt lärarskap går undervisande lärare igenom uppgiften med "sva-anpassningarna" i helklass så att alla elever får ta del av dem. 

Det fina med det centrala innehållet i sva är att det utgår ifrån ett språkutvecklande arbetssätt, vilket gynnar fler än sva-eleverna. I en av klasserna har vi flera elever som läser svenska som är i olika typer av språklig sårbarhet, tex språkstörningar. Undervisande lärare och jag kan sedan använda oss utav sva-delen även för dessa elever. Exempelvis behöver även elever med expressiv språkstörning meningsbörjor och exempel på fasta uttryck som de kan använda sig av i sitt skrivande.

Win-win!

Det fina med samplaneringen av sva och sve är att de sva-elever som kommit en bit längre i sin språkutveckling gynnas av att vara i helklass. Då utvecklas de fortare tack vare samarbetet med sina klasskamrater, som oftast har ett välutvecklat språk. 

Så tack vare att vi har sva-elever i helklass kombinerat med samplanering och dubbelt lärarskap vissa positioner gynnas även andra elever! Win-win!

Sight words för att förstå upp emot 80% av engelsk text

När jag träffar elever och elevgrupper som har stora svårigheter att förstå engelska brukar jag köra en intensiv period av Sight words-träning.

Kort bakgrund

När man lär sig Sight words så ser man orden som ordbilder. På svenska har vi tex ordet 'och', det ljudar man sig inte igenom utan ser direkt. Eleverna ska kunna se orden utan att "läsa" dem, alltså utan att ljuda dem. De ca 300 orden lärs in under K-3 (förskoleklass till åk 3) i USA och har använts i snart 100 år. När eleverna kan dem förstår de upp till 80% av en text på engelska. Texter för vuxna motsvarar ca 50%.

Om man vill att eleverna, då talar vi grundskolan i USA med engelska som modersmål, ska förstå 90% av en text så ska man istället använda Fry Sights Words, 

https://sightwords.com/sight-words/fry/. Men det är 1000 stycken och kanske lite övermäktigt för våra svagaste elever.

Länkar på Dolch Sight words

Själva orden är ca 300 st. I min introduktion av orden förstorade jag upp på A3 och linjerade efter varje ord så att eleverna kunde skriva översättningar. Viktigt att de skriver mer än en översättning om ordet har fler betydelser. https://sightwords.com/pdfs/word_lists/dolch_all.pdf 

Olika typer av spel https://sightwords.com/sight-words/games/ Jag har använt bingo och ormspelet med åk 8, vilket de uppskattar. De läser ut orden och säger vad de betyder på svenska alternativt sitt starkaste språk. Det fina är att se att eleverna vågar fråga om de inte kan och hur duktiga kamraterna är att hjälpa.

Video med orden och hur man uttalar dem. Bra om eleverna säger efter och bra att öva på hemma. https://www.youtube.com/watch?v=ILIMx9AJ-Vg&feature=emb_logo

Interaktiva spel https://www.ateachableteacher.com/online-sight-word-games/ Kanske lite barnsliga för äldre elever men eleverna blir fokuserade på att höra och läsa rätt ord.

Eftersom det tar lite emot att enbart lära in lösryckta ord så varvar jag träningen med att eleverna får markera alla ord i en text och sedan räknar de ut hur många procent av orden som är Sight words. Mycket riktigt hamnade procenten inom det spann man uppger att det ska göra. En elev med både språkstörning och dyslexi var en hejare på att identifiera orden, hen var till och med snabbare än jag var! Hen hade arbetat intensivt med att öva orden i flera lektioner och det betalade sig verkligen. Tanken är att tex elever i dennes situation ska bli säkrare på att se orden och inte behöva kämpa med läsningen. 

Att tänka på

En elev ska kunna se varje ord på 2-3 sekunder. 

Man ska inte ge alla 300 orden i läxa utan 10-15 stycken i taget. Jag går igenom orden med varje elev enskilt och markerar de orden som eleven tar för lång tid på sig att se eller har svårt att uttala. På så sätt minskar antalet ord att intensivträna.

Utvärdering

Den elevgrupp som nu arbetar fokuserat med dessa ord har plötsligt blivit mer medvetna om sina engelskkunskaper men framför allt har de blivit mer motiverade att lära sig dem som ordbilder eftersom de då kommer att förstå så mycket mer av en engelsk text. En förälder sa till mig "Inte förrän mitt barn fick dig som engelsklärare kom hoppet tillbaka att det nog kommer att gå vägen med ett godkänt slutbetyg i engelska ändå." De orden berör och visar på att man hittat arbetssätt som ökat motivationen och på sikt kommer att ge resultat!

Har fler testat att arbeta med Sight words och hur gick det?

När man kör fast i det skriftliga

De senaste veckorna har vi arbetat med det ekonomiska kretsloppet, globalisering och världshandel. Vi har sett på korta filmer, haft genomgångar och arbetat med att förstå och lära oss svåra begrepp kopplat till ämnesområdet.

Den här veckan har eleverna gjort en skriftlig inlämningsuppgift som en slutuppgift och sammanfattning. Men en nyanländ elev förstod inte alls uppgiften. Hen skrev av läromedelstexterna eller begreppsförklaringarna. Jag försökte förklara genom översättningsverktyg och den enklaste svenska men ingenting fungerade. Missmodigt konstaterade jag att det nog inte blir godkänt fast vi försökt hitta vägar för att hen ska förstå. En annan elev med expressiv språkstörning lyckades inte heller lösa den skriftliga uppgiften.

Jag tänkte att jag ger det en sista chans idag och döm om min förvåning när eleverna faktiskt kunde redogöra för alla delar av kretsloppet! Tänk att vi ofta fastar i det skriftliga även i SO-ämnena fast vi inte måste. Jag plockade fram mitt bild- och begreppsstöd och bad eleverna lägga ut allt och muntligt  berätta hur pengarna rör sig mellan alla delar. Så här blev det,

De la ut bilder och ämnesbegreppen till
varje bild i det ekonomiska kretsloppet.

En vuxen med två barn fick vandra runt i kretsloppet med de olika begreppen,
tex skatt gick till staten. Konsument är man när man köper varor och tjänster.

Kvinnan arbetar på ett företag (SVT som filmare) och får lön.

Av sin lön betalar kvinnan skatt till staten. Skatten omvandlas
till välfärd som tex blir barnbidrag och utbildning.

Exempel då hon har barn; hushållet får ta
del av fri skolgång och bidrag från välfärden.

Materialet jag använt är från Clio FBK, Begreppa som börjat publicera nya korta filmer på olika språk och eget material som jag skrivit.

Mind map EU-val

Det är snart EU-val och jag håller som bäst på att förbereda nästa ämnesområde kring detta. Jag har gjort en mind-map med stödfrågor då mina elever är ovana med konceptet. Tanken är att eleverna tillsammans i uppstarten av arbetsområdet fyller i den för att inventera kunskaperna. När vi läst klart om EU får de en ny som de ska fylla i på egen hand.
Kanske fler har användning för den? Jag bifogar den via länk.

Äntligen är filmerna här!

Våren 2018 blev jag kontaktad av Skolverket med en förfrågan om att medverka i tre filmer till Läslyftet. Modulen heter Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden. Festligt nog var det samma modul som jag tidigare expertläst för Lunds universitet, som tagit fram texterna.

I början av november kom så Skolverket och AHA Produktion för att filma min undervisning och intervjua mig under två dagar. Eleverna och studiehandledarna gjorde en fantastisk insats vilket naturligtvis underlättade för mig. Det är ju inte varje dag man har en kamera och mikrofon som följeslagare i undervisningen så du må gissa att det var pirrigt!

Lite komiskt i det hela var att vi blev uppmanade att ha samma kläder, make-up och frisyr båda dagarna, men ingen sa något om att ha samma röst! Tror du inte att jag åkte på luftrörskatarr och var hes som en kråka dag två! Det har vi skrattat gott åt flera gånger.

Välkommen in i mitt klassrum med en förhoppning om att det är ett lärorikt besök!

Att aktivera och synliggöra elevers förkunskaper

Interaktion i undervisningen 

Läsförståelse i alla ämnen

Alfabetisering - det funkar!

Just nu läser jag en mycket intressant kurs i Alfabetisering (7,5 Hp).

Passande nog har jag möjlighet att tillämpa det jag lär mig i min elevgrupp. I läs- och skrivinlärningen av äldre elever (ungdomar och vuxna) bör man utgå ifrån deras mognadsnivå och inte göra för barnsliga övningar då dessa kan upplevas kränkande. Jag hade nog själv upplevt mig kränkt om någon tagit fram "Totte bakar" om jag varit nyanländ och illiterat...

Gruppen av icke läs- och skrivkunniga kan ofta känna sig vilsna och bortkomna i vår text-baserade värld. De kan ha låg självkänsla och behöver mycket uppmuntran och stöttning för att ändra uppfattning om sig själva.

Man ska se till elevernas behov och intressen, vad de behöver kunna för att ta sig fram i vardagen och vilka fritidsintressen de har eller vill utveckla. Tex kanske eleverna vill veta hur man fyller i blanketter, hur man ska ta sig fram i kollektivtrafiken, hur man skriver sms och e-mail eller hur man spelar spel på mobilen.

Man arbetar också mycket med ordbilderna som eleverna har lärt sig genom exempelvis skyltar. Man vill på detta vis bevisa för eleverna att de faktiskt redan kan läsa och utgå från dessa ord i den fortsatta utvecklingen av läs- och skrivinlärningen.

Detta tog jag fasta på och googlade fram några vanliga skyltar, tex STOP-skylten, en bild på en Coca Cola-flaska, ICA-loggan, Google translate-loggan och loggorna till favoritspelen i elevernas mobiler. Dessa skrev jag ut både i färg och i svart-vitt. Tanken är att man så småningom ska ta bort omgivningen och enbart använda själva typsnittet i loggan för att slutligen övergå till att skriva ordbilderna med andra typsnitt.

Jag började med att peka på ordet Google och lät eleverna "läsa" vad som stod. Sedan bad jag eleverna att lyssna efter det första ljudet i ordet. Därefter fick eleverna välja en versal och en gemen av samma bokstavsljud i mina bokstavslådor.

Idag sjösatte jag mitt lilla projekt i elevgruppen. Jag bad eleverna göra som i bildtexten ovan och därefter plockade jag bort alla bilder och bad dem lyssna på de ord jag läste upp. Döm om min förvåning när jag betraktade en elev och såg på hen att hen kunde visualisera en inre bild av skylten STOP. Därefter plockade hen ut bokstäverna ur bokstavslådan för att skriva ordet! Wow! Det funkar!

I planeringen av denna uppgift kastade jag mig gladeligen över ordbilds-uppgiften och tog fram flera kända ordbilder. När jag skulle tillämpa dem insåg jag snabbt att vissa ord har engelskt uttal, tex iPhone, Minecraft och Clash of Clans. Dessa ordbilder kan jag endast använda för att bevisa för eleverna att de 'visst kan läsa'. Däremot blir det svårt att introducera de svenska fonemen/ljuden. Lite problematiskt blev det också för eleverna att skriva Coca Cola eftersom typsnittet är så snirkligt, bokstaven C blev lätt ett G.

Nu är jag bara i början av läs- och skrivinlärningen av elevgruppen och det är säkert lång väg att gå innan de kan läsa och skriva på en åldersadekvat nivå. Men jag vill dela med mig ändå eftersom det förhoppningvis kan vara någon mer till hjälp.

Tilläggas bör att i den bästa av världar alfabetiseras eleverna först på sitt modersmål. Men vi har inte den kompetensen hos oss så då får vi arbeta från flera perspektiv, både med hjälp av studiehandledare utifrån modersmålet och i samråd med specialpedagogen.

Spännande dagar

I början på veckan var Skolverket och ett produktionsbolag hos oss. De ville filma undervisningen av de nyanlända eleverna. Det ska bli tre korta filmer som ska ligga på Läslyftsportalen och ingå i modulen Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden.

Festligt nog var det just denna modul som jag expertläste åt Lunds universitet förra året. Jag rekommenderar verkligen modulen då den har en bredd som passar många ämnen i undervisningen av nyanlända elever.

Bildtext: Passande nog använde eleverna sina 

dataskärmar för att dölja sina skärmkorsord ;)

Det var en rolig utmaning att förbereda och genomföra lektionerna och sedan bli intervjuad i flera timmar. Eleverna fick också en fin inblick i arbetet som ett produktionsbolag gör. Två dagars filmning ska bli ca 15-20 minuter totalt!

Eleverna är mest stolta över att filmerna kommer att ligga ute på Youtube. Att de ska ligga på Skolverkets portal för fortbildning av lärare och rektorer i hela Sverige verkar inte imponera lika stort...

På fotot ser man producent och filmare från AHA Produktion.

Vi ser fram emot att se slutprodukten inom en snar framtid och tackar Skolverket för förtroendet att medverka i filmerna!

Skärmkorsord ekologi

Skärmkorsord för åk 6 och ämnesområdet ekologi. Kanske användbart även för dig?
Du hittar blad A, B och facit under flikarna.

Att stärka elevernas identitet i undervisningen

För att stärka nyanlända elevers identitet och samtidigt skapa en större motivation för lärandet kan man göra en mängd olika aktiviteter som grundar sig i  ett positivt förhållningssätt till deras tidigare erfarenheter och hemländer.

I ämnet samhällskunskap kommer man naturligt in på hur det ser ut runt om i världen. Just nu arbetar vi med Sveriges styrelseskick. Men först ska eleverna söka information om hur det är i deras hemländer. De söker information om sina hemländer på sitt modersmål för att snabbare kunna förstå men syftet är även att de ska bekanta sig med de ämnesord och begrepp (på sitt modersmål) som vi senare kommer att arbeta med i kursen. Sedan får de berätta med alla tänkbara uttryckssätt. På fotona ser man hur eleven försöker illustrera maktfördelningen i Afghanistan.

Detta arbetssätt är verkligen berikande även för mig som lärare! Jag kan även ställa frågor om hur makten fördelas och verkställs så att jag vet lite mer om deras länder när jag sedan undervisar eleverna om vårt styrelseskick.

Ett annat sätt är när man arbetar med de nationella minoriteterna i Sverige. Då kan man undersöka om eleverna känner till om det finns nationella minoriteter i sina hemländer och hur deras situation är. Just de nationella minoriteterna i Sverige ger en bra ingång i att diskutera hur det är för andra grupper i vårt samhälle och vilka rättigheter vi alla har, oavsett ursprung.

Vi har även diskuterat likheter och skillnader i elevernas hemländer jämfört med Sverige men även fokuserat på vikten av att känna en kulturell tillhörighet. 

En ensamkommande elev beskrev det så bra när han fick uppgiften att förklara varför det är viktigt för sin egen identitet att behålla sin kultur och sitt språk. Han uttryckte det i stil med "Kultur är viktig för att känna sig som en människa... kultur och språk är mycket viktigt så att man känner sin familj, känner trygghet och samhörighet." 

Hans ord visar tydligt det Cummins beskriver i sin senaste bok Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Cummins pekar på vikten av att de nyanlända eleverna känner en stolthet över sin egen bakgrund och uppmuntras att reflektera över den. Att arbeta aktivt med detta är också ett effektivt sätt att ändra maktbalansen i klassrummet där många nyanlända känner sig förminskade i majoritetssamhället.

Cirkelmodellen blir winwin

Övning ger färdighet! Jag har arbetat fokuserat i att skriva faktatext enligt cirkelmodellen med några elever i åk 9 i samhällskunskap. På fotot ovan ser du viktiga ämnesbegrepp från Clio FBK som eleverna fick organisera och använda i skrivandet av faktatexten. De blå orden är sambandsord från Språkutvecklande SO-undervisning som eleverna uppmuntrades använda i sin text. Jag kan konstatera att eleverna blir mer och mer skickliga i att skriva faktatexter.

Här om dagen kom NO-läraren och var imponerad över att eleverna som varit ca ett år i Sverige klarade att skriva en faktatext om evolutionen! Då var det extra roligt att säga att det är tack vare SO-undervisningen som de klarat detta även i NO. #winwin

Att förklara begrepp med egna ord

Nyligen tipsade jag om begreppsträning genom memoryspel. Nästa lektion tog vi det till en annan nivå, eller åtminstone använde memorykorten på ett annat vis.

Jag använde dokumentkameran (se inlägg) och visade alla memorykort med begreppen med hjälp av den. Uppgiften var nu att planera för att skriva en gemensam text baserat på de viktiga begreppen eleverna lärt sig till ämnesområdet. Men först grupperade vi begreppen i högar som fick representera våra blivande stycken i texten. Jag "tänkte högt" och fick hjälp av eleverna när de tänkte högt. Vi flyttade korten fram och tillbaka till vi var nöjda. 

Sedan började själva uppgiften. Eleverna fick inte titta på läromedelstexten för att förklara orden med motiveringen att de måste förklara med egna ord så att jag förstår att de kan innebörden av orden. Jag jämförde med elever som gått koranskola (där Koranen lärs ut och läses på arabiska oavsett om man kan språket eller ej). De som gått koranskola men inte talar arabiska förstod precis vad jag menade när jag förklarade att bara för att du kan läsa eller memorera Koranen betyder det inte nödvändigtvis att du kan prata och förstå arabiska. Sedan jämförde jag det med att memorera och lära sig lösryckta begrepp på svenska men inte förstå innebörden eller att kunna använda dem i tex ämnet samhällskunskap. Med detta resonemang fick vårt gemensamma textskrivande en skjuts. Eleverna kom med olika bra förslag på hur meningarna skulle formuleras och hur orden skulle förklaras. 

Memoryspel

I mitt dagliga arbete med eleverna ser jag hur de kämpar med att lära sig nya ämnesord och begrepp. I samhällskunskap har eleverna den här veckan en rad svårare ord i läxa och då ska de inte bara kunna stava dem utan även använda dem i olika sammanhang. När vi nu arbetat klart med texten till ämnesområdet fick de därför två varianter på memoryspel av mig.

Det ena spelet kan de använda genom att förhöra sig själva (begreppet på ena sidan och förklaringen fastklistrad på den andra sidan), se fotot ovan. Vill de översätta till sitt modersmål/starkaste språk går det bra eftersom jag använt vanligt papper att skriva på.

Den andra varianten på spelet är att de ska para ihop rätt begrepp med rätt förklaring, se fotot ovan. Den här varianten är enklast att använda när eleverna vill tävla mot varandra. Då kommer de per automatik att kontrollera kamraten så att hen verkligen parat ihop rätt ord med rätt förklaring eftersom de båda vill vinna. De ska samla varsina högar och sedan räkna ihop vem som har flest par. Men det gäller att de är så pass säkra på betydelsen så att de inte bara chansar. Eftersom den är lite mer kognitivt krävande kan denna variant vara bättre att använda när eleverna känner sig mer säkra på betydelsen.

Länk till memorybrickorna.

Memory buddhismen

Eleverna har just nu fullt upp med att öva ämnesspecifika ord och begrepp i världsreligionen buddhism. Jag har gjort ett enkelt memoryspel om buddhismen som du gärna får använda.

Glädje över nationellt prov

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Religious_syms.svg

Innan jul gjorde vi anpassad studiegång på en elev som var analfabet när hen kom till Sverige för 1,5 år sedan. Hen hade ingen skolbakgrund utan var boskapsskötare i hemlandet. Nu går hen i åk 9 och vi beslutade att hen skulle läsa två av de fyra SO-ämnena varav ett var religionskunskap.

Den här veckan klarade eleven i fråga godkänd nivå på det nationella provet! Vilken lycka både för eleven men även för mig! När man sliter och ser hur en elev tar till sig kunskap, resonerar, analyserar och jämför kan man inte annat än bli stolt över eleven och sig själv! Tänk att det inte är omöjligt att en 15-åring kan klara ett så pass avancerat prov trots så kort skolbakgrund!


Hur gjorde jag rent praktiskt? 
Eleven läste religion 150 minuter /vecka. Eleven hade ingen studiehandledning men däremot mycket stöttning, tex utifrån cirkelmodellen, begreppsordlistor på modersmålet och svenska, multimodala texter, filmer och bilder. (Hen har lärt sig läsa och skriva även på modersmålet här i Sverige.) 

Vi använde Bonnier Clios FBK-material för religion (jag och en fd kollega har författat texterna för SO) plus annat som vi producerat, vi hade många diskussioner i par, grupp och helklass. Jag jobbade även mycket med att stötta eleverna genom hela resonemangskedjor. Jag berättar lite om det i det här blogginlägget. Jag gav eleverna länktips, sammanfattningar på de olika världsreligionerna samt lite filmtips, se det här blogginlägget.

En kollega på nätet undrade också hur många ämnen vi tog bort till förmån för bla SO. Vi tog bort de fyra NO-ämnena och två SO-ämnen så att eleven kunde läsa de två andra SO-ämnena, mer sva och matematik.

Under själva provet fick eleven ibland berätta muntligt som komplement till det hen skrivit eftersom hen ännu inte har lika bra flyt i skrift som i tal. Jag förklarade vissa formuleringar och ord (men inte självklart inte ämnesbegrepp) med andra svenska ord eller använde lexikon för att eleven skulle förstå på modersmålet. När provtiden var slut var jag lika trött som eleven, det kändes som att även jag gjort provet! ;) Det är en konst att stötta under prov utan att ge svar på frågorna!

Jämförelser -att synliggöra likheter och skillnader

I arbetet med nyanlända elever, eller egentligen elever i överhuvudtaget, har många problem att se likheter mellan tex religioner. Eleverna kan oftast redogöra för skillnaderna eller göra enklare redogörelser för likheter, tex kan eleverna se att religionerna praktiserar bön men de kan inte ta steget vidare och analysera och tex se hur bönen skiljer sig åt.

Matris för jämförelse mellan religioner

Vi har studerat världsreligionerna under ett antal veckor som nu mynnat ut i en jämförelse. Först av allt utgick jag från kunskapskraven när jag gjorde matrisen. Sedan arbetade vi tillsammans med att fylla i flera rutor. Som underlag använde vi läromedelstexter, tittade på kortare filmer och diskuterade en hel del. Många frågor väcks när man vägleder eleverna steg för steg genom processen.  Eleverna tränas också att arbeta tillsammans med kamrater och redovisar sedan sina kunskaper för hela gruppen.

Jag hittade en bra textmall för jämförelser i boken Språkutvecklande SO-undervisning och använde den som utgångspunkt i vår jämförelse. Där finns även en användbar begreppsordlista för sambandsord.

Jag använde dokumentkamera när jag skrev min text. Alla elever fick varsin överstrykningspenna så att även de kunde färgmarkera de viktiga fraserna och sambandsorden. Detta för att synliggöra för eleverna hur man kan skriva på egen hand längre fram. Det blir även en del funderingar kring typiska SO-relaterade storleksbegrepp, tex stora delar av eller vissa delar av. Dessa begrepp föll sig naturligt att prata om när vi tittade på var i världen religionerna har sin utbredning.

Det mest tillfredställande är att se när nyanlända elever, som inte haft någon, eller knapphändig skolgång, förstår och bidrar i jämförelsen! När man tillåter alla elevens språk blir det ett öppet klimat i klassrummet där eleverna pratar både på sina modersmål och svenska, stöttar varandra och förklarar för varandra. Det påskyndar inlärningen av nya ämnesområden där förmågan att analysera blir central.

Skam den som ger sig! ;)

Studiebesök från Lysekil

Igår hade vi studiebesök från Gullmarsskolan i Lysekil. Vi fick kontakt via Facebook och de ville se hur vi arbetar med de nyanlända. Vi hade en halvdag tillsammans där vi pratade om hur vi har organiserat vår verksamhet på Häggvallskolan och vad vi ser som utvecklingsområden. Det var givande även för oss i vår verksamhet och vi tog alla med oss goda tankar och exempel på hur vi kan utveckla arbetet. Jag rekommenderar verkligen alla som arbetar med nyanlända att nätverka med andra skolor. Jag tror även det är viktigt för våra studiehandledare att bli stärkta i sin roll.

Vår studiehandledare Mahmoud är selfiefotograf :)

Språklig stöttning i NO-ämnen

I NO-undervisningen finns en del bra språkstöttning på nätet som både eleverna och du som lärare kan ha nytta av i den ordinarie undervisningen. Här har jag samlat de sidor vi använder mest med våra elever. Jag har tidigare bloggat om språklig stöttning på prov. Förutom dessa länktips är det naturligtvis även viktigt att arbeta språkutvecklande med de nyanlända eleverna.

Inläsningstjänst  där flera av de stora läromedlen i bla NO-ämnen finns inlästa på arabiska, dari/persiska, somaliska och tigrinja.

Om man vill översätta ett specifikt ord tycker jag Lexin är något bättre än Google translate eftersom man som lärare kan välja mellan olika svenska alternativ och därmed hjälpa eleverna att få rätt betydelse av ett ord, se exemplet ovan.

Libers webbappar i Biologi, Fysik och Kemi är utmärkta redskap inte bara för nyanlända elever utan även för svensktalande elever. Där kan man träna begrepp, svara på frågor och få en kort förklaring av centrala begrepp för ämnesområdet på svenska, arabiska, dari, somaliska och tigrinja, se ovan. I vissa fall finns även en film kopplat till ämnesområdet. Nyligen kom även en NO-bok för nyanlända som även den finns som webbapp men enbart uppläst på svenska. Förhoppningsvis kommer även där begrepp och småfilmer.

Clio Förberedelseklass NO har enklare texter på svenska i NO som även finns inlästa på fem olika språk, klicka på studiehandledning. Dessutom finns talsyntes på svenska till alla texter. Dessa texter kan vara ett bra sätt att få en snabb överblick inför ett nytt ämnesområde. Gratis men inlogg krävs.

Veingeskolan har en hel del bra länkar man kan kika på och på Wikispaces kan man i vissa fall hitta NO-länkar på olika språk.

På Studi finns minilektioner och illustrationer över en mängd arbetsområden i NO-ämnen, dessvärre finns inte alla filmer på alla språk utan det varierar från ämnesområde till ämnesområde. Om inte annat kan man använda Studi som ett komplement så att eleverna kan lyssna på en svensk genomgång efter/före lektionstid.

På YouTube kan man även hitta filmer med genomgångar på olika språk i olika ämnen, leta dig fram och visa sedan eleverna hur man gör. Du kan tex skriva "kemi på arabiska".

Ett annat tips är att söka efter information på Wikipedia på elevens modersmål. För att söka på Wikipedia med arabiska tecken kan man använda den här sidan (eleven får hjälpa dig om du inte kan språket). Tecken på dari/persiska kan du hitta här.

Slutligen vill jag tipsa om en mycket bra bok för lärare, Språkutvecklande NO-undervisning av Wiksten och Kindenberg utgiven på Natur och Kultur. Jag har själv motsvarande bok för SO-undervisning och där får man mycket matnyttiga tips i hur man kan arbeta språkutvecklande inom sina ämnen.

Stötta språkligt på prov

Hur gör man om man inte har en studiehandledare till hands när det är provdags?
Här är en variant som jag har gjort för att hjälpa en kollega i ordinarie undervisning. Ämnet är Livets Kemi. För att du enklare ska se vilka själva provfrågorna är har jag markerat dem med blått.

Bedömningsuppgift Livets Kemi

Försök skriva dina svar på svenska men om det är svårt går det även bra att skriva på ditt modersmål och rita bilder för att förklara vad du menar.

Viktiga begrepp på svenska och persiska

svenska	persiska فارسی
fotosyntes	نورخاست
cellandning	تنفس سلولی
energi	‏انرژی، قوه‌ی محرکه‏
cellulosa	سلولز‏
animaliskt fett	‏روغن حيوانی‏

På första sidan på provet har jag gjort en lista över alla viktiga ämnesbegrepp så att eleven kan titta på den om hen inte minns betydelsen av alla svenska begrepp. På första sidan framgår även att det är ok att skriva svar på modersmålet och rita vad man menar. Vi har studiehandledare som kan översätta elevsvaren efter provtillfället.

1. Vilka samband العلاقة بين  finns mellan fotosyntesen och cellandningen? 
   
   
   I frågan ovan har jag översatt ordet samband. Jag har använt mig av webbordlistan Lexin eftersom det där framgår vilken betydelse ett ord har. Jag som varken kan arabiska eller persiska vet inte vad Google Translate väljer för betydelse av det svenska ordet. I vissa fall framgår det i Google Translate men inte lika ofta som i Lexin. När du hittat rätt förklaring, kopiera ordet från webbordlistan och klistra in det efter ordet.

2. Varför kan inte människan få energi från cellulosa jämfört med kor  
som äter cellulosa som föda/mat?

Som språkligt stöd kan man även använda sig av foton för att förklara vad ett ord betyder. Som du ser på slutet av frågan har jag skrivit föda/mat. Ordet föda var ordet som läraren hade skrivit i sin ursprungsfråga. Men eftersom jag misstänker att eleverna inte vet dess betydelse har jag använt ett vardagsord som komplement.


Ett annat exempel på knepigheter som kan uppstå i instruktioner och frågor är hur vi formulerar oss. Här är ett exempel från en annan lärare.

I grupp, arbeta vidare med instuderingsuppgifterna från förra veckan.

Vi lärare har ju en tendens att skriva invecklade frågor eller uppmaningar till eleverna. Men om vi försöker att inte snurra in oss alldeles för mycket i själva formuleringen kommer eleverna snabbare förstå vad vi menar. Om man har som riktmärke att man ska förklara enkelt och direkt vad man är ute efter så underlättar det för en nybörjare i språket. Mitt förslag på uppmaningen ovan skulle kunna se ut så här,

Du och din grupp arbetade tillsammans förra veckan. 
Nu ska ni fortsätta arbeta med samma uppgifter.

Kanske du har andra bra tips på språklig stöttning under ett prov? Kommentera gärna!

Skärmkorsord

Ett sätt att arbeta med centrala begrepp eller viktiga ord till ett ämnesområde är att göra ett skärmkorsord. Detta gynnar alla elever, inte bara de nyanlända eftersom man ska beskriva begreppet utan att använda det i sin förklaring.

* Eleverna arbetar två och två och ska inte visa korsorden för varandra.
* Den ena eleven får korsord A och den andra korsord B.
* De beskriver begreppen utan att att använda det i sin förklaring. Kamraten skriver orden i de tomma rutorna.

Här är ett exempel i ämnet religion där ämnesområdet är hinduism. Om du vill använda just detta hittar du en länk här.

Samtidigt vill jag tipsa om Libers fantastiska begreppsförklaringar som vi nyligen upptäckt. De kan de nyanlända eleverna få stor hjälp av för att förstå de viktigaste begreppen i NO- och SO-ämnena. Men även svensktalande elever får samma förklaring på svenska.

När jag skapade just de ovanstående korsorden använde jag orden från Libers begreppsförklaringar för hinduism eftersom jag tänker att eleverna kan öva på dem på sina modersmål. Om man använder skärmkorsorden med elever som talar samma modersmål kan eleverna förklara på modersmålet men ska sedan säga begreppet på svenska för att kunna fylla i det i korsordet.

Studiehandledning

På min tidigare arbetsplats hade vi heltidsanställda studiehandledare och modersmålslärare i huset. Eftersom skolan hade 99% elever med invandrarbakgrund och 40% av dessa var nyanlända var det givetvis viktigt att ha studiehandledare på plats hela tiden. Men dessvärre är det inte alla skolor och kommuner som har den möjligheten. Bristen på studiehandledning är stor i Sverige, förra våren intervjuades bla jag av TT kring detta, se  SVT nyheter

Så hur ska man då lösa problemet om man inte kan få tag på studiehandledare på elevernas starkaste språk? I blogginlägget om språkstöd berättar jag mer om hur vi ämneslärare i FBK arbetar på Häggvallskolan.

Film från Skolverket om studiehandledning

Skolverkets Studiehandledning på modersmålet har tydliga och bra riktlinjer för arbetet. Där framgår att man kan förlägga studiehandledning före, under och efter lektionstid. Där talar man om elevens alla språk som tillgångar i inlärningen.

På Häggvallskolan har vi idag studiehandledning på de två största språkgrupperna, arabiska och dari (persiska). Eftersom vi har nyanlända elever ute i ordinarie undervisning och hos oss i FBK behövs de naturligtvis på båda ställena. Men med enbart två, ibland tre, studiehandledare på deltid blir det svårt att vara överallt samtidigt. Därför har jag tittat över alla våra elevers scheman och hittat tider som de får gå ifrån sin ordinarie undervisning och istället ha studiehandledning. Då får de studiehandledning före eller efter lektionstid. Det kan tex förläggas på språkvalslektioner eller elevens val-tid (då får givetvis eleverna välja att gå på studiehandledning istället för en annan elevens val-lektion). När eleverna kommer från många olika klasser är det viktigt att de tar eget ansvar för vad de ska arbeta men även studiehandledarna måste ha kontakt med undervisande lärare för att ge rätt stöd.

Studiehandledning under lektionstid kan vara att studiehandledaren är med i klassrummet och stöttar eleven språkligt under genomgångar och lektionsarbetet. Det kan också vara att studiehandledaren tar med sig eleven/erna till ett grupprum när läraren förklarat för alla vad de ska arbeta med. Naturligtvis följer andra, svenskfödda kamrater med om det är tex ett grupparbete. Just studiehandledning under lektionstid kan vara knepigt eftersom den undervisande läraren kan uppleva det som störande att någon "pratar i mun" på honom eller henne. Därför är det viktigt att studiehandledaren och läraren kommer överrens om hur de ska samarbeta utan att störa varandra.

En annan variant som vi använder oss av och som gett mycket bra resultat är det vi kallar riktad studiehandledning i ett ämne. Då har studiehandledaren en uppföljande lektion med eleven/erna efter den lektion de besökte tidigare under dagen eller veckan. Tex  Studiehandledning i NO, studiehandledaren var med på lektionen och fick höra av undervisande lärare vad eleverna arbetar med denna vecka. Då kan studiehandledaren och eleven/erna ta vid och repetera ämneskunskaper, hitta alternativa källor att arbeta med, se en film, läsa om arbetsområdet på modersmålet eller arbeta mer fokuserat med nya svenska ord och begrepp. Ett tips är att ha studiehandledning (eller språkstöd av lärare) i teoridelen av ämnet hem- och konsumentkunskap eftersom det är många nya svåra ord som eleverna inte hinner lära sig under lektionstid. Just de här stödlektionerna kan även användas till provtid om eleverna inte har hunnit göra klart prov under ordinarie lektioner.

För att underlätta för eleverna försöker vi i möjligaste mån placera elever från samma språkgrupp i samma klass. De får inte bara ett språkligt stöd i varandra under lektionerna, det underlättar även för oss när vi lägger studiehandledarnas schema att veta att eleverna inte är utspridda i så många olika klasser.

För att samordna studiehandledarnas arbete har vi en egen konferens på torsdagar där jag som ansvarig lärare för de nyanlända elevernas undervisning går igenom elevernas individuella arbetsscheman och hur arbetet varit och ser ut nästkommande vecka. För vissa elever fyller vi i ett arbetsschema så att de enklare vet vad de behöver fokusera på under studiehandledningstiden efter/före lektionstid. Vi bjuder även in olika ämneslärare till konferensen så att de kan redogöra för vad eleverna arbetar med under de kommande veckorna och samtala om hur de vill samarbeta med studiehandledarna.

En talande redogörelse för flerspråkighet och dess fördelar

Studiehandledning är viktig för elevernas inlärning men även för att se elevens förkunskaper i de olika ämnena. Eftersom det tar lång tid att lära sig ett nytt språk (upp till åtta år om man anländer som tonåring) måste vi hitta alternativa vägar än att enbart gå genom det svenska språket. En annan viktig aspekt är för de elever som har inlärningssvårigheter. Har man tillgång till en studiehandledare kan man snabbare kartlägga och få insikt i om eleven uppvisar samma problematik på modersmålet. Studiehandledning visar även eleverna att deras språk är en rikedom och en tillgång både i andraspråksinlärningen men även i kunskapsinlärningen.