fredag 25 oktober 2019

När man kör fast i det skriftliga

De senaste veckorna har vi arbetat med det ekonomiska kretsloppet, globalisering och världshandel. Vi har sett på korta filmer, haft genomgångar och arbetat med att förstå och lära oss svåra begrepp kopplat till ämnesområdet.

Den här veckan har eleverna gjort en skriftlig inlämningsuppgift som en slutuppgift och sammanfattning. Men en nyanländ elev förstod inte alls uppgiften. Hen skrev av läromedelstexterna eller begreppsförklaringarna. Jag försökte förklara genom översättningsverktyg och den enklaste svenska men ingenting fungerade. Missmodigt konstaterade jag att det nog inte blir godkänt fast vi försökt hitta vägar för att hen ska förstå. En annan elev med expressiv språkstörning lyckades inte heller lösa den skriftliga uppgiften.

Jag tänkte att jag ger det en sista chans idag och döm om min förvåning när eleverna faktiskt kunde redogöra för alla delar av kretsloppet! Tänk att vi ofta fastar i det skriftliga även i SO-ämnena fast vi inte måste. Jag plockade fram mitt bild- och begreppsstöd och bad eleverna lägga ut allt och muntligt  berätta hur pengarna rör sig mellan alla delar. Så här blev det,

De la ut bilder och ämnesbegreppen till
varje bild i det ekonomiska kretsloppet.


En vuxen med två barn fick vandra runt i kretsloppet med de olika begreppen,
tex skatt gick till staten. Konsument är man när man köper varor och tjänster.


Kvinnan arbetar på ett företag (SVT som filmare) och får lön.


Av sin lön betalar kvinnan skatt till staten. Skatten omvandlas
till välfärd som tex blir barnbidrag och utbildning.

Exempel då hon har barn; hushållet får ta
del av fri skolgång och bidrag från välfärden.

Materialet jag använt är från Clio FBK, Begreppa som börjat publicera nya korta filmer på olika språk och eget material som jag skrivit.














tisdag 2 april 2019

Mind map EU-val

Det är snart EU-val och jag håller som bäst på att förbereda nästa ämnesområde kring detta. Jag har gjort en mind-map med stödfrågor då mina elever är ovana med konceptet. Tanken är att eleverna tillsammans i uppstarten av arbetsområdet fyller i den för att inventera kunskaperna. När vi läst klart om EU får de en ny som de ska fylla i på egen hand.
Kanske fler har användning för den? Jag bifogar den via länk.



onsdag 20 mars 2019

Läs- och skrivinlärning för tonåringar

Frågan kring hur man ska arbeta med nyanlända elever utan skolbakgrund som ännu ej kan läsa och skriva dyker upp med jämna mellanrum i sociala medier.

Först av allt är det viktigt att fokusera på elevens tillgångar. Vad har eleven för livserfarenhet? Har hen arbetat? Vilka intressen har eleven? Hur stor kännedom har hen om sitt hemland, närområdet hen kommer ifrån? Dessa förkunskaper är ovärderliga för både läraren och eleven i att koppla på nya kunskaper. När man utgår från det redan kända ser jag att eleven snabbare lär sig nytt. Forskaren Qarin Franker poängterar vikten av att man skapar betydelsefulla uppgifter enligt den sk resursmodellen för att eleverna ska lära sig snabbare.

De senaste åren har vi haft en del elever som inte kan läsa och skriva när de kommer till oss. Nu när vi fått mer kunskap i det som kallas alfabetisering ser jag att själva läs- och skrivinlärningen går fortare. 

Jag vill tipsa om en bra app som jag använder, Skolstil med talsyntes. Eleverna kan då arbeta på egen hand med att höra bokstavsljuden samtidigt som de skriver. Appen med talsyntes ger eleven en stunds självständigt och meningsfullt arbete, något som många lärare kan uppleva är svårt att ge eleverna i just läs- och skrivinlärningen. Jag saknar dock en inspelningsfunktion i appen. Det hade underlättat om jag som lärare kunde spela in de ord som eleven ska skriva för då hade eleven kunnat arbeta ännu mer självständigt i samma app och inte behövt växla mellan olika appar. 

I läs- och skrivinlärningen är det viktigt att man inte går för snabbt fram utan låter lektionsupplägget följa samma mönster och metodiskt arbeta sig igenom samma moment lektion efter lektion. Ivana Eklund har många bra exempel i sin bok Webbaserad alfabetisering kring detta.

Så här ser mitt upplägg ut just nu när jag har en till en undervisning. Jag utgår från läromedlet Språkvägen -för sfi kurs A. Den är pedagogiskt upplagd för äldre elever och passar bra även om de går på högstadiet. Det finns även en gratis sida med ljudfiler för de elever som arbetar på egen hand eller vill lyssna och följa med i texten.

1. Jag läser det nya kapitlet högt och följer med med fingret i texten så att eleven kan se bokstäverna  och höra bokstavsljuden.

2. Eleven läser själv högt. Om jag märker att eleven har svårt att läsa ut de olika bokstavsljuden täcker jag över de efterföljande bokstäverna.

3. Vi har även alfabetet framför oss så att jag kan peka på bokstäverna för att påminna eleven om vilket ljud bokstaven har. Denna strategi har underlättat avsevärt för en elev. Denna elev kan alfabetet och dess olika ljud så det blir en bra påminnelse och då går det lättare att läsa.


4. I slutet av vår lektion får eleven skriva i talsyntes-appen. Jag säger orden högt så får eleven skriva dem i appen, alternativt kan eleverna lyssna på ljudfilen eller annan inspelning.


5. Slutligen får eleven skriva i sitt skrivhäfte. I detta arbete är det viktigt att uppmuntra eleven även om inte alla bokstäver kommer med.


Det förutsägbara, strukturerade arbetet i läsinlärningen är viktigt men det är även viktigt att inte gå för fort fram utan ge eleven tid att lyckas innan man introducerar ett nytt kapitel eller arbetsmoment.

måndag 11 februari 2019

Äntligen är filmerna här!

Våren 2018 blev jag kontaktad av Skolverket med en förfrågan om att medverka i tre filmer till Läslyftet. Modulen heter Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden. Festligt nog var det samma modul som jag tidigare expertläst för Lunds universitet, som tagit fram texterna.

I början av november kom så Skolverket och AHA Produktion för att filma min undervisning och intervjua mig under två dagar. Eleverna och studiehandledarna gjorde en fantastisk insats vilket naturligtvis underlättade för mig. Det är ju inte varje dag man har en kamera och mikrofon som följeslagare i undervisningen så du må gissa att det var pirrigt!

Lite komiskt i det hela var att vi blev uppmanade att ha samma kläder, make-up och frisyr båda dagarna, men ingen sa något om att ha samma röst! Tror du inte att jag åkte på luftrörskatarr och var hes som en kråka dag två! Det har vi skrattat gott åt flera gånger.

Välkommen in i mitt klassrum med en förhoppning om att det är ett lärorikt besök!