Krydda texten!

Jag såg ett kreativt tips i sociala medier med kryddburkar. Mina elever har ett begränsat ordförråd så jag bestämde mig för att göra synonymer i långa remsor som jag sedan rullade ihop och stack ner i burkar. Varje burk är märkt med ett av de vanligaste orden mina elever använder.

När en elev skriver en text kan hen välja en synonym ur kryddburken för att texten ska "smaka lite mer". Det är mycket roligare än att klicka fram en synonym på datorn! 

Dessutom har jag en Alvedonburk ifall "texten mår lite dåligt". Jag uppmanar då eleven att ta lite medicin till sin text. I burken finns skrivregler så som punkt, stor bokstav, talstreck och styckeindelning.

Krydda med synonymer 

Medicin med skrivregler

Instruerande text

 I slutet av höstterminen har vi arbetat med instruerande text. I läromedlet Fördel Sva för Nyanlända åk 4-6 är modelltexten ett recept på jordgubbstårta. 

Innan dagens lektion har vi studerat modelltexten, gjort muntliga instruktioner, skrivit gemensam text och slutligen fick eleverna skriva egna texter, tex hur man åker buss.

Att arbeta explicit med instruktioner är lärorikt eftersom man måste följa dem för att det ska bli rätt eller bra. Det är också ett bra tillfälle att använda sig av bindeord och tidsord samt prepositioner. Vi skrattar också mycket för vissa saker tas för självklart. Jag insåg att jag var tvungen att blunda när eleverna skulle berätta för mig hur man tvättar händerna eftersom de använde så mycket kroppsspråk. När jag blundade så tvingades de fråga efter ord som tex gnugga och kran. 

Självklart blev vi sugna på att göra en tårta när vi skulle avsluta vårt arbetsområde idag! 

Så här gjorde vi, jag förberedde med det vi behövde för att bygga ihop tårtan. För enkelhetens skull använde vi färdiga tårtbottnar och sprutgrädde.

Vi kontrollerade att allt vi behövde fanns på bordet.

Sedan fick eleverna en varsin lapp med ett nummer. Numret motsvarade moment i instruktionerna.

Först, lägg en tårtbotten på tallriken. 

Bred sedan försiktigt ut marsankrämen på den understa tårtbottnen.

Därefter, lägg nästa tårtbotten över den första. 

Spritsa sedan jordgubbssylt över och jämna ut den med en slickepott. 

Nu är det dags att lägga på den sista tårtbottnen. 

Efter det, bred ut grädden över tårtan och spritsa om du vill.

Till sist, dekorera tårtan.

Varsågoda! Hoppas det smakar bra!

Flödesschema: Vem har rätt till sva?

Frågan "Vem har rätt att läsa svenska som andraspråk?" ställs ofta till oss som arbetar med flerspråkiga elever. Vi är många som sliter vårt hår för att reda i vilka som kvalificerar för sva. I och med Skolverkets bedömningsstöd Bygga Svenska har vi äntligen fått ett konkret verktyg som kan bli underlag för ett välgrundat rektorsbeslut. 

För att underlätta för den som ställer frågan kring vem som har rätt till sva har jag skapat ett flödesschema. Jag har försökt tydliggöra hur viktigt det är att kartlägga potentiella sva-elever innan rektor fattar beslut. Där finns även en fråga kring elev som är född i Sverige och har svenska som modersmål. Man kan inte födas som invandrare i Sverige men om en vårdnadshavare är invandrad och idag talar svenska med sitt barn kan det i vissa fall gynna eleven att läsa sva.

                                        Klicka på bilden för förstoring. Länk till PDF hittar du här.

Jag har skapat flödesschemat utifrån Skolförordningen kap 5 Utbildningen, 14§

För dig som vill fördjupa dig har Skolverket en bra artikel skriven av Anna Kaya kring Svenska som andraspråk - ett behovsprövat ämne. 

Hoppas flödesschemat kan vara till hjälp för fler! 

När sva och sve kombinerat blir win-win

Skolverket och Anna Kaya har flera förslag på hur man kan organisera undervisningen i svenska som andraspråk. Skolverket är tydlig med att sva-elever inte bara ska bedömas utifrån sva utan även undervisas utifrån kursplanen i sva.

Jag arbetar i en liten kommun som har enstaka sva-elever i klasserna. På min skola har vi ca 10% sva-elever fördelat på alla 16 klasser så det är en svår nöt att knäcka för att tillgodose den sva-undervisning de har rätt till när vi inte har tillräckligt många sva-lärare. Vi arbetar utifrån olika modeller och i det här inlägget fokuserar jag på en särskilt lyckosam variant.

Tematiskt arbete

I åk 7 arbetar man just nu med ett skrivprojekt från Lektionsbanken.se, Vilse. Vi sva- och sve-lärare träffas regelbundet och ser över de tematiska uppgifterna för att "sva-säkra" dem. Vi vill säkerställa att sva-eleverna i helklass får den undervisning de har rätt till, även om en sva-lärare inte kan vara med varje lektion i klassrummet.

I centralt innehåll för båda ämnena åk 7-9 står bland annat,

Klipp med egna färgmarkeringar från Skolverkets jämförelsedokument.

Utifrån det som skiljer kursplanerna åt under Språkbruk har vi "sva-anpassat" och kompletterat med stödstrukturer. Nedan följer ett exempel på hur den första uppgifterna i Vilse utgår från både det centrala innehåller i svenska och svenska som andraspråk. Sva-tillägget ser du under Skrivstöd.

Skrivstöd i form av meningsbörjor, fasta fraser och sambandsord.

Språklig sårbarhet

När jag sedan som sva-lärare är med på lektion i form av dubbelt lärarskap går undervisande lärare igenom uppgiften med "sva-anpassningarna" i helklass så att alla elever får ta del av dem. 

Det fina med det centrala innehållet i sva är att det utgår ifrån ett språkutvecklande arbetssätt, vilket gynnar fler än sva-eleverna. I en av klasserna har vi flera elever som läser svenska som är i olika typer av språklig sårbarhet, tex språkstörningar. Undervisande lärare och jag kan sedan använda oss utav sva-delen även för dessa elever. Exempelvis behöver även elever med expressiv språkstörning meningsbörjor och exempel på fasta uttryck som de kan använda sig av i sitt skrivande.

Win-win!

Det fina med samplaneringen av sva och sve är att de sva-elever som kommit en bit längre i sin språkutveckling gynnas av att vara i helklass. Då utvecklas de fortare tack vare samarbetet med sina klasskamrater, som oftast har ett välutvecklat språk. 

Så tack vare att vi har sva-elever i helklass kombinerat med samplanering och dubbelt lärarskap vissa positioner gynnas även andra elever! Win-win!

Artikel i Skolvärlden

I senaste numret av Skolvärlden tipsar jag om hur jag arbetar med olika typer av korsord i ämnesundervisningen. De är bra exempel på differentierade uppgifter. Att arbeta differentierat innebär att man som lärare presenterar en språkutvecklande uppgift som alla elever i klassen kan arbeta med. Läraren behöver alltså inte skapa en mängd olika nivå-uppgifter utan endast en då det istället är eleverna som är med och påverkar arbetsgången och slutprodukten utifrån sina individuella förutsättningar.

Vill man använda digitala hjälpmedel är tex Online Puzzlemaker | Create Your Own Puzzle | Discovery Education Puzzlemaker en bra sida att använda sig av. Men det är inte nödvändigt att göra korsorden digitalt. Eleverna brukar faktiskt tycka om själva skapandeprocessen.

Hoppas tipsen kan inspirera både lärare och elever!

Skärmdump från Skolvärlden.

Podcast: Bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Att bedöma nyanlända elevers kunskaper är en utmaning för många lärare då elevernas kunskaper i det svenska språket brister. 

Foto: Adam Samara

I den här podden pratar Anna Kaya och jag om hur vi gör för att vaska fram elevernas kunskaper med hjälp av olika typer av stöttning. Klicka på länken till Läslyftsmodulen Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden, scrolla sedan längst ner i moment A så hittar du podden.

Sight words för att förstå upp emot 80% av engelsk text

När jag träffar elever och elevgrupper som har stora svårigheter att förstå engelska brukar jag köra en intensiv period av Sight words-träning.

Kort bakgrund

När man lär sig Sight words så ser man orden som ordbilder. På svenska har vi tex ordet 'och', det ljudar man sig inte igenom utan ser direkt. Eleverna ska kunna se orden utan att "läsa" dem, alltså utan att ljuda dem. De ca 300 orden lärs in under K-3 (förskoleklass till åk 3) i USA och har använts i snart 100 år. När eleverna kan dem förstår de upp till 80% av en text på engelska. Texter för vuxna motsvarar ca 50%.

Om man vill att eleverna, då talar vi grundskolan i USA med engelska som modersmål, ska förstå 90% av en text så ska man istället använda Fry Sights Words, 

https://sightwords.com/sight-words/fry/. Men det är 1000 stycken och kanske lite övermäktigt för våra svagaste elever.

Länkar på Dolch Sight words

Själva orden är ca 300 st. I min introduktion av orden förstorade jag upp på A3 och linjerade efter varje ord så att eleverna kunde skriva översättningar. Viktigt att de skriver mer än en översättning om ordet har fler betydelser. https://sightwords.com/pdfs/word_lists/dolch_all.pdf 

Olika typer av spel https://sightwords.com/sight-words/games/ Jag har använt bingo och ormspelet med åk 8, vilket de uppskattar. De läser ut orden och säger vad de betyder på svenska alternativt sitt starkaste språk. Det fina är att se att eleverna vågar fråga om de inte kan och hur duktiga kamraterna är att hjälpa.

Video med orden och hur man uttalar dem. Bra om eleverna säger efter och bra att öva på hemma. https://www.youtube.com/watch?v=ILIMx9AJ-Vg&feature=emb_logo

Interaktiva spel https://www.ateachableteacher.com/online-sight-word-games/ Kanske lite barnsliga för äldre elever men eleverna blir fokuserade på att höra och läsa rätt ord.

Eftersom det tar lite emot att enbart lära in lösryckta ord så varvar jag träningen med att eleverna får markera alla ord i en text och sedan räknar de ut hur många procent av orden som är Sight words. Mycket riktigt hamnade procenten inom det spann man uppger att det ska göra. En elev med både språkstörning och dyslexi var en hejare på att identifiera orden, hen var till och med snabbare än jag var! Hen hade arbetat intensivt med att öva orden i flera lektioner och det betalade sig verkligen. Tanken är att tex elever i dennes situation ska bli säkrare på att se orden och inte behöva kämpa med läsningen. 

Att tänka på

En elev ska kunna se varje ord på 2-3 sekunder. 

Man ska inte ge alla 300 orden i läxa utan 10-15 stycken i taget. Jag går igenom orden med varje elev enskilt och markerar de orden som eleven tar för lång tid på sig att se eller har svårt att uttala. På så sätt minskar antalet ord att intensivträna.

Utvärdering

Den elevgrupp som nu arbetar fokuserat med dessa ord har plötsligt blivit mer medvetna om sina engelskkunskaper men framför allt har de blivit mer motiverade att lära sig dem som ordbilder eftersom de då kommer att förstå så mycket mer av en engelsk text. En förälder sa till mig "Inte förrän mitt barn fick dig som engelsklärare kom hoppet tillbaka att det nog kommer att gå vägen med ett godkänt slutbetyg i engelska ändå." De orden berör och visar på att man hittat arbetssätt som ökat motivationen och på sikt kommer att ge resultat!

Har fler testat att arbeta med Sight words och hur gick det?

När man kör fast i det skriftliga

De senaste veckorna har vi arbetat med det ekonomiska kretsloppet, globalisering och världshandel. Vi har sett på korta filmer, haft genomgångar och arbetat med att förstå och lära oss svåra begrepp kopplat till ämnesområdet.

Den här veckan har eleverna gjort en skriftlig inlämningsuppgift som en slutuppgift och sammanfattning. Men en nyanländ elev förstod inte alls uppgiften. Hen skrev av läromedelstexterna eller begreppsförklaringarna. Jag försökte förklara genom översättningsverktyg och den enklaste svenska men ingenting fungerade. Missmodigt konstaterade jag att det nog inte blir godkänt fast vi försökt hitta vägar för att hen ska förstå. En annan elev med expressiv språkstörning lyckades inte heller lösa den skriftliga uppgiften.

Jag tänkte att jag ger det en sista chans idag och döm om min förvåning när eleverna faktiskt kunde redogöra för alla delar av kretsloppet! Tänk att vi ofta fastar i det skriftliga även i SO-ämnena fast vi inte måste. Jag plockade fram mitt bild- och begreppsstöd och bad eleverna lägga ut allt och muntligt  berätta hur pengarna rör sig mellan alla delar. Så här blev det,

De la ut bilder och ämnesbegreppen till
varje bild i det ekonomiska kretsloppet.

En vuxen med två barn fick vandra runt i kretsloppet med de olika begreppen,
tex skatt gick till staten. Konsument är man när man köper varor och tjänster.

Kvinnan arbetar på ett företag (SVT som filmare) och får lön.

Av sin lön betalar kvinnan skatt till staten. Skatten omvandlas
till välfärd som tex blir barnbidrag och utbildning.

Exempel då hon har barn; hushållet får ta
del av fri skolgång och bidrag från välfärden.

Materialet jag använt är från Clio FBK, Begreppa som börjat publicera nya korta filmer på olika språk och eget material som jag skrivit.

Mind map EU-val

Det är snart EU-val och jag håller som bäst på att förbereda nästa ämnesområde kring detta. Jag har gjort en mind-map med stödfrågor då mina elever är ovana med konceptet. Tanken är att eleverna tillsammans i uppstarten av arbetsområdet fyller i den för att inventera kunskaperna. När vi läst klart om EU får de en ny som de ska fylla i på egen hand.
Kanske fler har användning för den? Jag bifogar den via länk.

Läs- och skrivinlärning för tonåringar

Frågan kring hur man ska arbeta med nyanlända elever utan skolbakgrund som ännu ej kan läsa och skriva dyker upp med jämna mellanrum i sociala medier.

Först av allt är det viktigt att fokusera på elevens tillgångar. Vad har eleven för livserfarenhet? Har hen arbetat? Vilka intressen har eleven? Hur stor kännedom har hen om sitt hemland, närområdet hen kommer ifrån? Dessa förkunskaper är ovärderliga för både läraren och eleven i att koppla på nya kunskaper. När man utgår från det redan kända ser jag att eleven snabbare lär sig nytt. Forskaren Qarin Franker poängterar vikten av att man skapar betydelsefulla uppgifter enligt den sk resursmodellen för att eleverna ska lära sig snabbare.

De senaste åren har vi haft en del elever som inte kan läsa och skriva när de kommer till oss. Nu när vi fått mer kunskap i det som kallas alfabetisering ser jag att själva läs- och skrivinlärningen går fortare. 

Jag vill tipsa om en bra app som jag använder, Skolstil med talsyntes. Eleverna kan då arbeta på egen hand med att höra bokstavsljuden samtidigt som de skriver. Appen med talsyntes ger eleven en stunds självständigt och meningsfullt arbete, något som många lärare kan uppleva är svårt att ge eleverna i just läs- och skrivinlärningen. Jag saknar dock en inspelningsfunktion i appen. Det hade underlättat om jag som lärare kunde spela in de ord som eleven ska skriva för då hade eleven kunnat arbeta ännu mer självständigt i samma app och inte behövt växla mellan olika appar. 

I läs- och skrivinlärningen är det viktigt att man inte går för snabbt fram utan låter lektionsupplägget följa samma mönster och metodiskt arbeta sig igenom samma moment lektion efter lektion. Ivana Eklund har många bra exempel i sin bok Webbaserad alfabetisering kring detta.

Så här ser mitt upplägg ut just nu när jag har en till en undervisning. Jag utgår från läromedlet Språkvägen -för sfi kurs A. Den är pedagogiskt upplagd för äldre elever och passar bra även om de går på högstadiet. Det finns även en gratis sida med ljudfiler för de elever som arbetar på egen hand eller vill lyssna och följa med i texten.

1. Jag läser det nya kapitlet högt och följer med med fingret i texten så att eleven kan se bokstäverna  och höra bokstavsljuden.

2. Eleven läser själv högt. Om jag märker att eleven har svårt att läsa ut de olika bokstavsljuden täcker jag över de efterföljande bokstäverna.

3. Vi har även alfabetet framför oss så att jag kan peka på bokstäverna för att påminna eleven om vilket ljud bokstaven har. Denna strategi har underlättat avsevärt för en elev. Denna elev kan alfabetet och dess olika ljud så det blir en bra påminnelse och då går det lättare att läsa.

4. I slutet av vår lektion får eleven skriva i talsyntes-appen. Jag säger orden högt så får eleven skriva dem i appen, alternativt kan eleverna lyssna på ljudfilen eller annan inspelning.

5. Slutligen får eleven skriva i sitt skrivhäfte. I detta arbete är det viktigt att uppmuntra eleven även om inte alla bokstäver kommer med.

Det förutsägbara, strukturerade arbetet i läsinlärningen är viktigt men det är även viktigt att inte gå för fort fram utan ge eleven tid att lyckas innan man introducerar ett nytt kapitel eller arbetsmoment.

Äntligen är filmerna här!

Våren 2018 blev jag kontaktad av Skolverket med en förfrågan om att medverka i tre filmer till Läslyftet. Modulen heter Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden. Festligt nog var det samma modul som jag tidigare expertläst för Lunds universitet, som tagit fram texterna.

I början av november kom så Skolverket och AHA Produktion för att filma min undervisning och intervjua mig under två dagar. Eleverna och studiehandledarna gjorde en fantastisk insats vilket naturligtvis underlättade för mig. Det är ju inte varje dag man har en kamera och mikrofon som följeslagare i undervisningen så du må gissa att det var pirrigt!

Lite komiskt i det hela var att vi blev uppmanade att ha samma kläder, make-up och frisyr båda dagarna, men ingen sa något om att ha samma röst! Tror du inte att jag åkte på luftrörskatarr och var hes som en kråka dag två! Det har vi skrattat gott åt flera gånger.

Välkommen in i mitt klassrum med en förhoppning om att det är ett lärorikt besök!

Att aktivera och synliggöra elevers förkunskaper

Interaktion i undervisningen 

Läsförståelse i alla ämnen

Alfabetisering - det funkar!

Just nu läser jag en mycket intressant kurs i Alfabetisering (7,5 Hp).

Passande nog har jag möjlighet att tillämpa det jag lär mig i min elevgrupp. I läs- och skrivinlärningen av äldre elever (ungdomar och vuxna) bör man utgå ifrån deras mognadsnivå och inte göra för barnsliga övningar då dessa kan upplevas kränkande. Jag hade nog själv upplevt mig kränkt om någon tagit fram "Totte bakar" om jag varit nyanländ och illiterat...

Gruppen av icke läs- och skrivkunniga kan ofta känna sig vilsna och bortkomna i vår text-baserade värld. De kan ha låg självkänsla och behöver mycket uppmuntran och stöttning för att ändra uppfattning om sig själva.

Man ska se till elevernas behov och intressen, vad de behöver kunna för att ta sig fram i vardagen och vilka fritidsintressen de har eller vill utveckla. Tex kanske eleverna vill veta hur man fyller i blanketter, hur man ska ta sig fram i kollektivtrafiken, hur man skriver sms och e-mail eller hur man spelar spel på mobilen.

Man arbetar också mycket med ordbilderna som eleverna har lärt sig genom exempelvis skyltar. Man vill på detta vis bevisa för eleverna att de faktiskt redan kan läsa och utgå från dessa ord i den fortsatta utvecklingen av läs- och skrivinlärningen.

Detta tog jag fasta på och googlade fram några vanliga skyltar, tex STOP-skylten, en bild på en Coca Cola-flaska, ICA-loggan, Google translate-loggan och loggorna till favoritspelen i elevernas mobiler. Dessa skrev jag ut både i färg och i svart-vitt. Tanken är att man så småningom ska ta bort omgivningen och enbart använda själva typsnittet i loggan för att slutligen övergå till att skriva ordbilderna med andra typsnitt.

Jag började med att peka på ordet Google och lät eleverna "läsa" vad som stod. Sedan bad jag eleverna att lyssna efter det första ljudet i ordet. Därefter fick eleverna välja en versal och en gemen av samma bokstavsljud i mina bokstavslådor.

Idag sjösatte jag mitt lilla projekt i elevgruppen. Jag bad eleverna göra som i bildtexten ovan och därefter plockade jag bort alla bilder och bad dem lyssna på de ord jag läste upp. Döm om min förvåning när jag betraktade en elev och såg på hen att hen kunde visualisera en inre bild av skylten STOP. Därefter plockade hen ut bokstäverna ur bokstavslådan för att skriva ordet! Wow! Det funkar!

I planeringen av denna uppgift kastade jag mig gladeligen över ordbilds-uppgiften och tog fram flera kända ordbilder. När jag skulle tillämpa dem insåg jag snabbt att vissa ord har engelskt uttal, tex iPhone, Minecraft och Clash of Clans. Dessa ordbilder kan jag endast använda för att bevisa för eleverna att de 'visst kan läsa'. Däremot blir det svårt att introducera de svenska fonemen/ljuden. Lite problematiskt blev det också för eleverna att skriva Coca Cola eftersom typsnittet är så snirkligt, bokstaven C blev lätt ett G.

Nu är jag bara i början av läs- och skrivinlärningen av elevgruppen och det är säkert lång väg att gå innan de kan läsa och skriva på en åldersadekvat nivå. Men jag vill dela med mig ändå eftersom det förhoppningvis kan vara någon mer till hjälp.

Tilläggas bör att i den bästa av världar alfabetiseras eleverna först på sitt modersmål. Men vi har inte den kompetensen hos oss så då får vi arbeta från flera perspektiv, både med hjälp av studiehandledare utifrån modersmålet och i samråd med specialpedagogen.

Spännande dagar

I början på veckan var Skolverket och ett produktionsbolag hos oss. De ville filma undervisningen av de nyanlända eleverna. Det ska bli tre korta filmer som ska ligga på Läslyftsportalen och ingå i modulen Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden.

Festligt nog var det just denna modul som jag expertläste åt Lunds universitet förra året. Jag rekommenderar verkligen modulen då den har en bredd som passar många ämnen i undervisningen av nyanlända elever.

Bildtext: Passande nog använde eleverna sina 

dataskärmar för att dölja sina skärmkorsord ;)

Det var en rolig utmaning att förbereda och genomföra lektionerna och sedan bli intervjuad i flera timmar. Eleverna fick också en fin inblick i arbetet som ett produktionsbolag gör. Två dagars filmning ska bli ca 15-20 minuter totalt!

Eleverna är mest stolta över att filmerna kommer att ligga ute på Youtube. Att de ska ligga på Skolverkets portal för fortbildning av lärare och rektorer i hela Sverige verkar inte imponera lika stort...

På fotot ser man producent och filmare från AHA Produktion.

Vi ser fram emot att se slutprodukten inom en snar framtid och tackar Skolverket för förtroendet att medverka i filmerna!

När ämnesundervisningen även testar språkkunskaperna

Under lång tid i Sverige ansåg man att nyanlända enbart skulle "språkbadas" till dess att de lärt sig det svenska språket. Vi som arbetat ett tag med nyanlända inser att det skulle gå åt kopiösa mängder tid. Faktum är att jag vågar påstå att det dessutom är slöseri med tid! 

Bild lånad av Hûlya Basaran

Forskning visar att eleverna lär sig språket snabbare om det kopplas till ämnesundervisning och elevernas tidigare erfarenheter. Baserat på Cummins fyrfältare gör jag många olika uppgifter som är baserade på hur pass mycket svenska och förkunskaper eleverna har.

Nu i samband med valet hade jag en svår nöt att knäcka. Mina elever i FBK har gått hos oss i några veckor och har begränsat med studiehandledning. Men skam den som ger sig! Vi arbetar som vanligt mycket med nya begrepp och skapar listor med översättningar till de språk som talas i klassrummet. Utifrån dem kan vi sedan bygga vidare med enklare texter, bilder och filmklipp. Jag väljer att skriva dem på blädderblock som sitter på tavlan eftersom vi ofta behöver peka på och hänvisa till orden.

Jag hittade korta filmer på barnkanalen och Lilla Aktuellt över riksdagspartierna.

Men eftersom serien också i mina ögon tar med onödig information (för nyanlända med begränsade språk-och kulturkunskaper, ex golfspelare, deltagare i Så ska det låta) så stannade jag filmklippet efter att de viktigaste frågorna presenterats.

Därefter fyllde vi tillsammans i partinamnen, partiledarnas namn samt 1-3 viktiga frågor på ett enkelt arbetsblad där partiloggorna redan fanns. Men detta tar tid eftersom eleverna inte förstår särskilt mycket svenska. Ha tålamod!

Vi pratade om alla partier, deras viktigaste frågor, jämförde med tidigare erfarenheter och förkunskaper. Läxa till nästa gång blev att kunna både förstå språket och informationen på vårt enkla arbetsblad.

Det är i själva testet av elevernas nyförvärvade språk- och ämneskunskaper som jag ser mest fram emot. Det är här den kognitiva svårighetsnivån testas fullt ut!

Eleverna får samma arbetsblad klippt i remsor. Eleverna börjar med att para ihop partilogga och partinamn. Därefter får de lägga till vilka frågor partierna anser viktiga. Varje partis frågor är på en egen remsa. Tre olika remsor ska alltså paras ihop. Tankeverksamheten är på högvarv. Eleven ska hålla reda på viktiga ord, ämnesbegrepp och dessutom vilka partier som står för vad. Men jag tar bort den stora ansträngningen i att stava ord rätt eftersom fokus är ämneskunskaperna.

För att göra uppgiften svårare klipper jag sedan isär frågorna, partinamnen, loggor och partiledarnamn. Nu ska de para ihop igen. De som har svårt att lösa uppgiften får hjälp av en kamrat och diskussionerna är högljudda. Extra stolta blir de elever jag utsett till "kamratlärare". De är snabba att visa och förklara och växer genom att visa vad de kan.

På samma sätt kan man testa de flesta läxor.

Skärmkorsord ekologi

Skärmkorsord för åk 6 och ämnesområdet ekologi. Kanske användbart även för dig?
Du hittar blad A, B och facit under flikarna.

Att möta elever som varit med om trauman

När man arbetar med nyanlända elever möter man oftare barn som varit med om svåra upplevelser. De kan tex ha bevittnat våld, varit med om övergrepp, sett någon dö framför sina ögon eller upplevt en stor omställning i att ha flyttat från sitt hemland. När de här barnen börjar landa i en trygg skolmiljö brukar också de hemska minnena göra sig påminda. Det är kanske först då de faktiskt kan börja bearbeta det de varit med och börja sörja det de förlorat.

När jag arbetade i förorten gick jag sönder många gånger inombords. Jag minns särskilt ett tillfälle då ett par storvuxna killar storgrät på skolgården. De stod lutade mot mina axlar och hulkade. Kort som jag är kände jag mig verkligen liten. Mellan gråtattackerna försökte de berätta om barndomsvännen och kusinen som avrättats kvällen innan. Hur agerar man som lärare och medmänniska i en sådan situation?

Där på skolgården kände jag inte bara en oerhörd sorg. Jag kände även en oerhörd skam. En skam över att de här eleverna upplevde detta i vårt trygga Sverige. Särskilt med tanke på att orsaken till att deras familjer en gång flytt från just avrättningar och oroligheter.

År efter år pågick detta och vi som arbetade med eleverna kände oss otillräckliga. Vi önskade att vi hade mer tid att kunna samtala och trösta eleverna. Samtidigt insåg vi att vi inte hade redskapen i hur man ska samtala med traumatiserade elever. Vi bad om riktlinjer och fick gå på en föreläsning av professor Henry Ascher.

Här kan du se en kort föreläsning i stil med den han gav oss.

Kontentan av hans föreläsning var att det vi lärare ska göra är att undervisa! Vi ska inte vara psykologer, agera samtalsstöd eller uppmuntra eleverna att bearbeta sina trauman i skolan. Om vi gör det kommer eleverna att förknippa skolan med något jobbigt. 

Om vi däremot gör det vi brukar skapar det trygghet genom att det är förutsägbart. Eleverna får ett andrum den stund de koncentrerar sig på skoluppgifter. De kan släppa de tunga tankarna för en stund. Att de befinner sig med jämnåriga som gör samma sak är också viktigt. Skolan blir rent av läkande för eleverna! Men naturligtvis är det viktigt att lyfta eleverna till EHT som ser över vilket stöd man ska erbjuda.

UNICEF har även en bra skrift att ladda ner, Att möta barn på flykt där man kan få handfasta riktlinjer.

Jag fick en ny förståelse för hur viktig skolan och min roll som lärare är i arbetet med traumatiserade barn.

Möter jag idag ett barn i den här situationen kan jag känna mig trygg i att trösta för stunden och samtidigt uppmuntra eleven att fortsätta arbeta med uppgifter som hen orkar med just då.

Det känns också skönt att kunna lägga över bördan (behovet av professionellt samtalsstöd/traumabehandling) till rätt profession. När någon annan tagit hand om elevens börda kan jag fokusera på skapa en trygg skolmiljö och att vara den trygga läraren eleven så väl behöver.

Att stärka elevernas identitet i undervisningen

För att stärka nyanlända elevers identitet och samtidigt skapa en större motivation för lärandet kan man göra en mängd olika aktiviteter som grundar sig i  ett positivt förhållningssätt till deras tidigare erfarenheter och hemländer.

I ämnet samhällskunskap kommer man naturligt in på hur det ser ut runt om i världen. Just nu arbetar vi med Sveriges styrelseskick. Men först ska eleverna söka information om hur det är i deras hemländer. De söker information om sina hemländer på sitt modersmål för att snabbare kunna förstå men syftet är även att de ska bekanta sig med de ämnesord och begrepp (på sitt modersmål) som vi senare kommer att arbeta med i kursen. Sedan får de berätta med alla tänkbara uttryckssätt. På fotona ser man hur eleven försöker illustrera maktfördelningen i Afghanistan.

Detta arbetssätt är verkligen berikande även för mig som lärare! Jag kan även ställa frågor om hur makten fördelas och verkställs så att jag vet lite mer om deras länder när jag sedan undervisar eleverna om vårt styrelseskick.

Ett annat sätt är när man arbetar med de nationella minoriteterna i Sverige. Då kan man undersöka om eleverna känner till om det finns nationella minoriteter i sina hemländer och hur deras situation är. Just de nationella minoriteterna i Sverige ger en bra ingång i att diskutera hur det är för andra grupper i vårt samhälle och vilka rättigheter vi alla har, oavsett ursprung.

Vi har även diskuterat likheter och skillnader i elevernas hemländer jämfört med Sverige men även fokuserat på vikten av att känna en kulturell tillhörighet. 

En ensamkommande elev beskrev det så bra när han fick uppgiften att förklara varför det är viktigt för sin egen identitet att behålla sin kultur och sitt språk. Han uttryckte det i stil med "Kultur är viktig för att känna sig som en människa... kultur och språk är mycket viktigt så att man känner sin familj, känner trygghet och samhörighet." 

Hans ord visar tydligt det Cummins beskriver i sin senaste bok Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Cummins pekar på vikten av att de nyanlända eleverna känner en stolthet över sin egen bakgrund och uppmuntras att reflektera över den. Att arbeta aktivt med detta är också ett effektivt sätt att ändra maktbalansen i klassrummet där många nyanlända känner sig förminskade i majoritetssamhället.

Studie- och yrkesvägledning för nyanlända

Hela skolans ansvar

Studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever är viktig! Naturligtvis är det viktigt för alla elever, nyanlända eller inte. Men för de nyanlända eleverna är det särskilt viktigt då de inte har samma förkunskaper om det svenska utbildningssystemet eller arbetsmarknaden som övriga elever generellt har. Det är inte bara Studie- och yrkesvägledaren som är ansvarig för att rusta eleverna för framtiden utan det är även jag som lärare. Detta ser man tydligt i Läroplanen kapitel 2.6 Skolan och omvärlden.

Yrkesutbildningar kontra ALI-yrken
När jag arbetade i förorten insåg jag snart att elever vars föräldrar inte var etablerade på arbetsmarknaden hade svårt att förstå vikten av utbildning. De kände även ett stort utanförskap i samhället och då särskilt i fråga om arbetsmarknaden. Denna brist och utanförskapskänsla såg jag även bland många nyanlända elever vars föräldrar saknade, eller hade bristfällig, utbildning med sig från hemländerna.

Kanske man i hemlandet hade kunnat arbeta med ett praktisk yrke så som snickare, mekaniker eller frisör utan att ha genomgått en utbildning. Dessa yrken var lågstatusyrken som nätt och jämnt inbringade inkomster till livets nödtorft. Att då komma till ett land där vi bland annat förespråkar yrkesutbildningar som garanterar arbete och försörjning i framtiden blir en kulturkrock och kanske rent av en förolämpning. Nu har de ju kommit till ett land där utbildningen är tillgänglig för alla och där ingenting är omöjligt! Många vill utbilda sig till ALI-yrkena istället; apotekare/advokat, läkare och ingenjör. Det är statusyrken i många nyanländas ögon likt det är men framför allt var i Sverige under stora delar av förra seklet.

Traditioner och ansvar för familjen
Jag tror att alla vi som möter elever, nyanlända eller icke, har en avgörande betydelse för vilka framtidsval de gör. Det är även viktigt att vi involverar och möter föräldrarna rörande deras barns framtid. Kulturella och traditionella krav på eleverna kan vara svåra att frångå för en del familjer som levt i klansamhällen. I denna typ av samhällsstruktur är klanen och släkten familjens skyddsnät som till viss del kan likna vårt välfärdssystem. Om det då tex inte finns någon läkare i släkten och man kommer till ett land där utbildningen är fri för alla läggs ansvaret ofta på barnet i familjen att hjälpa släkten genom att utbilda sig och verka som läkare. Därför kan vi som möter eleven och dennes föräldrar inte vifta bort deras planer.

Vi behöver istället möta dem och hjälpa dem genom att öppna upp för alternativ om vi ser att eleven/familjen har orealistiska, ouppnåeliga drömmar. Vi kan tex visa på yrken inom vården där man också hjälper människor och belysa det faktum att i Sverige både omskolar man sig och väljer ofta andra yrkesvägar än den grundutbildning man en gång läste.

Sedan tror jag inte heller att vi ska sticka under stol med att man inom andra typer av yrken kan tjäna lika mycket eller mer som ALI-yrkena om argumentet är det att dessa yrken ger en bra inkomst.

Praktiska tips
Hur ska man då förbereda eleverna på utbildning och arbetsliv i Sverige? Låt mig ge några praktiska exempel.

Under mina år i förorten utarbetade vi en handlingsplan för hur eleverna skulle serveras ett smörgåsbord av yrkesval och utbildningsvägar. Om de svenska eleverna kan räkna upp 20-30 yrken så kan de nyanlända eleverna i förorten räkna upp 10. Därför inledde vi ett nära samarbete med GR utbildning och Mentor Sverige som hjälpte oss med tex Yrkesambassadörer, studiebesök och praktikplatser. Du kan läsa mer om samarbetet i Sjumilapraktiken.

En annan viktig aspekt är att ta med elevernas förkunskaper kring arbetsliv och utbildning. Hur ser det ut i deras hemländer? Gå sedan över till varför det är viktigt att bidra till välfärdssamhället genom att arbeta och betala skatt.

Låt eleverna studera ett yrke, utbildningsvägar, löneutveckling, jämställdhet på arbetsmarknaden och framtidsutsikter.

Låt sedan eleverna få besök av olika yrkesambassadörer som under 15 minuter berättar om sina yrken i mindre elevgrupper.

Som ett komplement till den traditionella praon kan man även göra studiebesök i grupp på olika arbetsplatser där det vanligtvis är svårt att praktisera. Elever som besöker Volvo IT, kirurgen på Sahlgrenska, White arkitekter, Göteborgs Energi eller Göteborgs Hamn får inte bara ett fantastiskt bemötande och en lärorik rundvandring utan får också en insyn i dessa arbetsplatser som skapar bestående intryck och nya tankar kring yrkesval.

När det är dags att tänka på gymnasiet erbjuder många kommuner i storstadsregioner gymnasiemässor. Det är väl investerad tid att besöka en sådan med eleverna i åk 8 och 9! När vi hade EuroSkills i Göteborg förra året var jag delaktig i framställandet av lärarhandledningen med fokus på nyanlända elever. Av förklarliga skäl stod yrkesutbildningar i centrum men flera av uppgifterna kan med fördel användas även utan fokus på just praktiska yrken. I den omarbetade lärarhandledningen kan du hitta fler idéer kring hur man kan förbereda eleverna inför framtiden och även ett besök på gymnasiemässan.

Studie- och yrkesvägledarens roll
SYV har givetvis en viktig och självklar roll inför elevens framtidsval. De nyanlända eleverna kan behöva extra tid att samtala med SYV utöver det stöd som ges individuellt och till helklasser. När jag ser att det finns behov bokar jag som lärare för de nyanlända eleverna extra samtal med SYV. I det samtalet ställer jag frågor som eleven inte vet att hen ska ställa för att förstår det svenska utbildningssystemet.

Men SYV ska inte arbeta ensam kring elevernas framtidsval när vi lärare utifrån våra ämnen regelbundet kan väva in yrken, framtidsval och utbildning på ett naturligt sätt i vår undervisning. Studie och yrkesvägledning är därför hela skolans ansvar!

Okunskap från politiskt håll

Idag publicerades en debattartikel på Aftonbladet med anledning av några kommunpolitikers utspel mot modersmålsundervisning och ämnesundervisning i svenska som andraspråk. Vi är 250 lärare och yrkesverksamma inom skolans värld som står bakom artikeln. Det är fler som reagerat mot artikeln och tack och lov även den skolpolitiska talespersonen för partiet i fråga på nationell nivå.

Det är i allra högsta grad bekymmersamt när politiker inte är förankrade i forskning och beprövad erfarenhet när de gör utspel, särskilt då mot en grupp i samhället som redan har så många odds emot sig för att skyndsamt kunna integreras.

Cirkelmodellen blir winwin

Övning ger färdighet! Jag har arbetat fokuserat i att skriva faktatext enligt cirkelmodellen med några elever i åk 9 i samhällskunskap. På fotot ovan ser du viktiga ämnesbegrepp från Clio FBK som eleverna fick organisera och använda i skrivandet av faktatexten. De blå orden är sambandsord från Språkutvecklande SO-undervisning som eleverna uppmuntrades använda i sin text. Jag kan konstatera att eleverna blir mer och mer skickliga i att skriva faktatexter.

Här om dagen kom NO-läraren och var imponerad över att eleverna som varit ca ett år i Sverige klarade att skriva en faktatext om evolutionen! Då var det extra roligt att säga att det är tack vare SO-undervisningen som de klarat detta även i NO. #winwin