Äntligen är filmerna här!

Våren 2018 blev jag kontaktad av Skolverket med en förfrågan om att medverka i tre filmer till Läslyftet. Modulen heter Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden. Festligt nog var det samma modul som jag tidigare expertläst för Lunds universitet, som tagit fram texterna.

I början av november kom så Skolverket och AHA Produktion för att filma min undervisning och intervjua mig under två dagar. Eleverna och studiehandledarna gjorde en fantastisk insats vilket naturligtvis underlättade för mig. Det är ju inte varje dag man har en kamera och mikrofon som följeslagare i undervisningen så du må gissa att det var pirrigt!

Lite komiskt i det hela var att vi blev uppmanade att ha samma kläder, make-up och frisyr båda dagarna, men ingen sa något om att ha samma röst! Tror du inte att jag åkte på luftrörskatarr och var hes som en kråka dag två! Det har vi skrattat gott åt flera gånger.

Välkommen in i mitt klassrum med en förhoppning om att det är ett lärorikt besök!

Att aktivera och synliggöra elevers förkunskaper

Interaktion i undervisningen 

Läsförståelse i alla ämnen

Alfabetisering - det funkar!

Just nu läser jag en mycket intressant kurs i Alfabetisering (7,5 Hp).

Passande nog har jag möjlighet att tillämpa det jag lär mig i min elevgrupp. I läs- och skrivinlärningen av äldre elever (ungdomar och vuxna) bör man utgå ifrån deras mognadsnivå och inte göra för barnsliga övningar då dessa kan upplevas kränkande. Jag hade nog själv upplevt mig kränkt om någon tagit fram "Totte bakar" om jag varit nyanländ och illiterat...

Gruppen av icke läs- och skrivkunniga kan ofta känna sig vilsna och bortkomna i vår text-baserade värld. De kan ha låg självkänsla och behöver mycket uppmuntran och stöttning för att ändra uppfattning om sig själva.

Man ska se till elevernas behov och intressen, vad de behöver kunna för att ta sig fram i vardagen och vilka fritidsintressen de har eller vill utveckla. Tex kanske eleverna vill veta hur man fyller i blanketter, hur man ska ta sig fram i kollektivtrafiken, hur man skriver sms och e-mail eller hur man spelar spel på mobilen.

Man arbetar också mycket med ordbilderna som eleverna har lärt sig genom exempelvis skyltar. Man vill på detta vis bevisa för eleverna att de faktiskt redan kan läsa och utgå från dessa ord i den fortsatta utvecklingen av läs- och skrivinlärningen.

Detta tog jag fasta på och googlade fram några vanliga skyltar, tex STOP-skylten, en bild på en Coca Cola-flaska, ICA-loggan, Google translate-loggan och loggorna till favoritspelen i elevernas mobiler. Dessa skrev jag ut både i färg och i svart-vitt. Tanken är att man så småningom ska ta bort omgivningen och enbart använda själva typsnittet i loggan för att slutligen övergå till att skriva ordbilderna med andra typsnitt.

Jag började med att peka på ordet Google och lät eleverna "läsa" vad som stod. Sedan bad jag eleverna att lyssna efter det första ljudet i ordet. Därefter fick eleverna välja en versal och en gemen av samma bokstavsljud i mina bokstavslådor.

Idag sjösatte jag mitt lilla projekt i elevgruppen. Jag bad eleverna göra som i bildtexten ovan och därefter plockade jag bort alla bilder och bad dem lyssna på de ord jag läste upp. Döm om min förvåning när jag betraktade en elev och såg på hen att hen kunde visualisera en inre bild av skylten STOP. Därefter plockade hen ut bokstäverna ur bokstavslådan för att skriva ordet! Wow! Det funkar!

I planeringen av denna uppgift kastade jag mig gladeligen över ordbilds-uppgiften och tog fram flera kända ordbilder. När jag skulle tillämpa dem insåg jag snabbt att vissa ord har engelskt uttal, tex iPhone, Minecraft och Clash of Clans. Dessa ordbilder kan jag endast använda för att bevisa för eleverna att de 'visst kan läsa'. Däremot blir det svårt att introducera de svenska fonemen/ljuden. Lite problematiskt blev det också för eleverna att skriva Coca Cola eftersom typsnittet är så snirkligt, bokstaven C blev lätt ett G.

Nu är jag bara i början av läs- och skrivinlärningen av elevgruppen och det är säkert lång väg att gå innan de kan läsa och skriva på en åldersadekvat nivå. Men jag vill dela med mig ändå eftersom det förhoppningvis kan vara någon mer till hjälp.

Tilläggas bör att i den bästa av världar alfabetiseras eleverna först på sitt modersmål. Men vi har inte den kompetensen hos oss så då får vi arbeta från flera perspektiv, både med hjälp av studiehandledare utifrån modersmålet och i samråd med specialpedagogen.

Spännande dagar

I början på veckan var Skolverket och ett produktionsbolag hos oss. De ville filma undervisningen av de nyanlända eleverna. Det ska bli tre korta filmer som ska ligga på Läslyftsportalen och ingå i modulen Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden.

Festligt nog var det just denna modul som jag expertläste åt Lunds universitet förra året. Jag rekommenderar verkligen modulen då den har en bredd som passar många ämnen i undervisningen av nyanlända elever.

Bildtext: Passande nog använde eleverna sina 

dataskärmar för att dölja sina skärmkorsord ;)

Det var en rolig utmaning att förbereda och genomföra lektionerna och sedan bli intervjuad i flera timmar. Eleverna fick också en fin inblick i arbetet som ett produktionsbolag gör. Två dagars filmning ska bli ca 15-20 minuter totalt!

Eleverna är mest stolta över att filmerna kommer att ligga ute på Youtube. Att de ska ligga på Skolverkets portal för fortbildning av lärare och rektorer i hela Sverige verkar inte imponera lika stort...

På fotot ser man producent och filmare från AHA Produktion.

Vi ser fram emot att se slutprodukten inom en snar framtid och tackar Skolverket för förtroendet att medverka i filmerna!

När ämnesundervisningen även testar språkkunskaperna

Under lång tid i Sverige ansåg man att nyanlända enbart skulle "språkbadas" till dess att de lärt sig det svenska språket. Vi som arbetat ett tag med nyanlända inser att det skulle gå åt kopiösa mängder tid. Faktum är att jag vågar påstå att det dessutom är slöseri med tid! 

Bild lånad av Hûlya Basaran

Forskning visar att eleverna lär sig språket snabbare om det kopplas till ämnesundervisning och elevernas tidigare erfarenheter. Baserat på Cummins fyrfältare gör jag många olika uppgifter som är baserade på hur pass mycket svenska och förkunskaper eleverna har.

Nu i samband med valet hade jag en svår nöt att knäcka. Mina elever i FBK har gått hos oss i några veckor och har begränsat med studiehandledning. Men skam den som ger sig! Vi arbetar som vanligt mycket med nya begrepp och skapar listor med översättningar till de språk som talas i klassrummet. Utifrån dem kan vi sedan bygga vidare med enklare texter, bilder och filmklipp. Jag väljer att skriva dem på blädderblock som sitter på tavlan eftersom vi ofta behöver peka på och hänvisa till orden.

Jag hittade korta filmer på barnkanalen och Lilla Aktuellt över riksdagspartierna.

Men eftersom serien också i mina ögon tar med onödig information (för nyanlända med begränsade språk-och kulturkunskaper, ex golfspelare, deltagare i Så ska det låta) så stannade jag filmklippet efter att de viktigaste frågorna presenterats.

Därefter fyllde vi tillsammans i partinamnen, partiledarnas namn samt 1-3 viktiga frågor på ett enkelt arbetsblad där partiloggorna redan fanns. Men detta tar tid eftersom eleverna inte förstår särskilt mycket svenska. Ha tålamod!

Vi pratade om alla partier, deras viktigaste frågor, jämförde med tidigare erfarenheter och förkunskaper. Läxa till nästa gång blev att kunna både förstå språket och informationen på vårt enkla arbetsblad.

Det är i själva testet av elevernas nyförvärvade språk- och ämneskunskaper som jag ser mest fram emot. Det är här den kognitiva svårighetsnivån testas fullt ut!

Eleverna får samma arbetsblad klippt i remsor. Eleverna börjar med att para ihop partilogga och partinamn. Därefter får de lägga till vilka frågor partierna anser viktiga. Varje partis frågor är på en egen remsa. Tre olika remsor ska alltså paras ihop. Tankeverksamheten är på högvarv. Eleven ska hålla reda på viktiga ord, ämnesbegrepp och dessutom vilka partier som står för vad. Men jag tar bort den stora ansträngningen i att stava ord rätt eftersom fokus är ämneskunskaperna.

För att göra uppgiften svårare klipper jag sedan isär frågorna, partinamnen, loggor och partiledarnamn. Nu ska de para ihop igen. De som har svårt att lösa uppgiften får hjälp av en kamrat och diskussionerna är högljudda. Extra stolta blir de elever jag utsett till "kamratlärare". De är snabba att visa och förklara och växer genom att visa vad de kan.

På samma sätt kan man testa de flesta läxor.

Skärmkorsord ekologi

Skärmkorsord för åk 6 och ämnesområdet ekologi. Kanske användbart även för dig?
Du hittar blad A, B och facit under flikarna.

Att möta elever som varit med om trauman

När man arbetar med nyanlända elever möter man oftare barn som varit med om svåra upplevelser. De kan tex ha bevittnat våld, varit med om övergrepp, sett någon dö framför sina ögon eller upplevt en stor omställning i att ha flyttat från sitt hemland. När de här barnen börjar landa i en trygg skolmiljö brukar också de hemska minnena göra sig påminda. Det är kanske först då de faktiskt kan börja bearbeta det de varit med och börja sörja det de förlorat.

När jag arbetade i förorten gick jag sönder många gånger inombords. Jag minns särskilt ett tillfälle då ett par storvuxna killar storgrät på skolgården. De stod lutade mot mina axlar och hulkade. Kort som jag är kände jag mig verkligen liten. Mellan gråtattackerna försökte de berätta om barndomsvännen och kusinen som avrättats kvällen innan. Hur agerar man som lärare och medmänniska i en sådan situation?

Där på skolgården kände jag inte bara en oerhörd sorg. Jag kände även en oerhörd skam. En skam över att de här eleverna upplevde detta i vårt trygga Sverige. Särskilt med tanke på att orsaken till att deras familjer en gång flytt från just avrättningar och oroligheter.

År efter år pågick detta och vi som arbetade med eleverna kände oss otillräckliga. Vi önskade att vi hade mer tid att kunna samtala och trösta eleverna. Samtidigt insåg vi att vi inte hade redskapen i hur man ska samtala med traumatiserade elever. Vi bad om riktlinjer och fick gå på en föreläsning av professor Henry Ascher.

Här kan du se en kort föreläsning i stil med den han gav oss.

Kontentan av hans föreläsning var att det vi lärare ska göra är att undervisa! Vi ska inte vara psykologer, agera samtalsstöd eller uppmuntra eleverna att bearbeta sina trauman i skolan. Om vi gör det kommer eleverna att förknippa skolan med något jobbigt. 

Om vi däremot gör det vi brukar skapar det trygghet genom att det är förutsägbart. Eleverna får ett andrum den stund de koncentrerar sig på skoluppgifter. De kan släppa de tunga tankarna för en stund. Att de befinner sig med jämnåriga som gör samma sak är också viktigt. Skolan blir rent av läkande för eleverna! Men naturligtvis är det viktigt att lyfta eleverna till EHT som ser över vilket stöd man ska erbjuda.

UNICEF har även en bra skrift att ladda ner, Att möta barn på flykt där man kan få handfasta riktlinjer.

Jag fick en ny förståelse för hur viktig skolan och min roll som lärare är i arbetet med traumatiserade barn.

Möter jag idag ett barn i den här situationen kan jag känna mig trygg i att trösta för stunden och samtidigt uppmuntra eleven att fortsätta arbeta med uppgifter som hen orkar med just då.

Det känns också skönt att kunna lägga över bördan (behovet av professionellt samtalsstöd/traumabehandling) till rätt profession. När någon annan tagit hand om elevens börda kan jag fokusera på skapa en trygg skolmiljö och att vara den trygga läraren eleven så väl behöver.

Att stärka elevernas identitet i undervisningen

För att stärka nyanlända elevers identitet och samtidigt skapa en större motivation för lärandet kan man göra en mängd olika aktiviteter som grundar sig i  ett positivt förhållningssätt till deras tidigare erfarenheter och hemländer.

I ämnet samhällskunskap kommer man naturligt in på hur det ser ut runt om i världen. Just nu arbetar vi med Sveriges styrelseskick. Men först ska eleverna söka information om hur det är i deras hemländer. De söker information om sina hemländer på sitt modersmål för att snabbare kunna förstå men syftet är även att de ska bekanta sig med de ämnesord och begrepp (på sitt modersmål) som vi senare kommer att arbeta med i kursen. Sedan får de berätta med alla tänkbara uttryckssätt. På fotona ser man hur eleven försöker illustrera maktfördelningen i Afghanistan.

Detta arbetssätt är verkligen berikande även för mig som lärare! Jag kan även ställa frågor om hur makten fördelas och verkställs så att jag vet lite mer om deras länder när jag sedan undervisar eleverna om vårt styrelseskick.

Ett annat sätt är när man arbetar med de nationella minoriteterna i Sverige. Då kan man undersöka om eleverna känner till om det finns nationella minoriteter i sina hemländer och hur deras situation är. Just de nationella minoriteterna i Sverige ger en bra ingång i att diskutera hur det är för andra grupper i vårt samhälle och vilka rättigheter vi alla har, oavsett ursprung.

Vi har även diskuterat likheter och skillnader i elevernas hemländer jämfört med Sverige men även fokuserat på vikten av att känna en kulturell tillhörighet. 

En ensamkommande elev beskrev det så bra när han fick uppgiften att förklara varför det är viktigt för sin egen identitet att behålla sin kultur och sitt språk. Han uttryckte det i stil med "Kultur är viktig för att känna sig som en människa... kultur och språk är mycket viktigt så att man känner sin familj, känner trygghet och samhörighet." 

Hans ord visar tydligt det Cummins beskriver i sin senaste bok Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Cummins pekar på vikten av att de nyanlända eleverna känner en stolthet över sin egen bakgrund och uppmuntras att reflektera över den. Att arbeta aktivt med detta är också ett effektivt sätt att ändra maktbalansen i klassrummet där många nyanlända känner sig förminskade i majoritetssamhället.