Jämförelser -att synliggöra likheter och skillnader

I arbetet med nyanlända elever, eller egentligen elever i överhuvudtaget, har många problem att se likheter mellan tex religioner. Eleverna kan oftast redogöra för skillnaderna eller göra enklare redogörelser för likheter, tex kan eleverna se att religionerna praktiserar bön men de kan inte ta steget vidare och analysera och tex se hur bönen skiljer sig åt.

Matris för jämförelse mellan religioner

Vi har studerat världsreligionerna under ett antal veckor som nu mynnat ut i en jämförelse. Först av allt utgick jag från kunskapskraven när jag gjorde matrisen. Sedan arbetade vi tillsammans med att fylla i flera rutor. Som underlag använde vi läromedelstexter, tittade på kortare filmer och diskuterade en hel del. Många frågor väcks när man vägleder eleverna steg för steg genom processen.  Eleverna tränas också att arbeta tillsammans med kamrater och redovisar sedan sina kunskaper för hela gruppen.

Jag hittade en bra textmall för jämförelser i boken Språkutvecklande SO-undervisning och använde den som utgångspunkt i vår jämförelse. Där finns även en användbar begreppsordlista för sambandsord.

Jag använde dokumentkamera när jag skrev min text. Alla elever fick varsin överstrykningspenna så att även de kunde färgmarkera de viktiga fraserna och sambandsorden. Detta för att synliggöra för eleverna hur man kan skriva på egen hand längre fram. Det blir även en del funderingar kring typiska SO-relaterade storleksbegrepp, tex stora delar av eller vissa delar av. Dessa begrepp föll sig naturligt att prata om när vi tittade på var i världen religionerna har sin utbredning.

Det mest tillfredställande är att se när nyanlända elever, som inte haft någon, eller knapphändig skolgång, förstår och bidrar i jämförelsen! När man tillåter alla elevens språk blir det ett öppet klimat i klassrummet där eleverna pratar både på sina modersmål och svenska, stöttar varandra och förklarar för varandra. Det påskyndar inlärningen av nya ämnesområden där förmågan att analysera blir central.

Skam den som ger sig! ;)

Nationellt Prov i religionskunskap

I år kommer åk 9 på min skola att ha religionskunskap som ämne på de nationella proven i SO.
Jag har gjort en kort översikt kring vad eleverna kan öva på, se Öva inför NP i religion. Förutom detta får eleverna läsa igenom och repetera de korta sammanfattningarna i SOS-serien som jag har i bokformat på skolan. Vi kommer även att gå igenom och prata om upplägget på det gamla NP som ligger ute på nätet.

Studiebesök från Lysekil

Igår hade vi studiebesök från Gullmarsskolan i Lysekil. Vi fick kontakt via Facebook och de ville se hur vi arbetar med de nyanlända. Vi hade en halvdag tillsammans där vi pratade om hur vi har organiserat vår verksamhet på Häggvallskolan och vad vi ser som utvecklingsområden. Det var givande även för oss i vår verksamhet och vi tog alla med oss goda tankar och exempel på hur vi kan utveckla arbetet. Jag rekommenderar verkligen alla som arbetar med nyanlända att nätverka med andra skolor. Jag tror även det är viktigt för våra studiehandledare att bli stärkta i sin roll.

Vår studiehandledare Mahmoud är selfiefotograf :)

Nowrouz -det persiska nyåret

Idag firade vi det persiska nyåret och önskade varandra Gott Nytt År 1396!

Vi bjöds på tårta och hembakad afghansk sockerkaka av vår studiehandledare. 

Dessutom visade de afghanska eleverna olika danser och stämningen var på topp!

 

Språklig stöttning i NO-ämnen

I NO-undervisningen finns en del bra språkstöttning på nätet som både eleverna och du som lärare kan ha nytta av i den ordinarie undervisningen. Här har jag samlat de sidor vi använder mest med våra elever. Jag har tidigare bloggat om språklig stöttning på prov. Förutom dessa länktips är det naturligtvis även viktigt att arbeta språkutvecklande med de nyanlända eleverna.

Inläsningstjänst  där flera av de stora läromedlen i bla NO-ämnen finns inlästa på arabiska, dari/persiska, somaliska och tigrinja.

Om man vill översätta ett specifikt ord tycker jag Lexin är något bättre än Google translate eftersom man som lärare kan välja mellan olika svenska alternativ och därmed hjälpa eleverna att få rätt betydelse av ett ord, se exemplet ovan.

Libers webbappar i Biologi, Fysik och Kemi är utmärkta redskap inte bara för nyanlända elever utan även för svensktalande elever. Där kan man träna begrepp, svara på frågor och få en kort förklaring av centrala begrepp för ämnesområdet på svenska, arabiska, dari, somaliska och tigrinja, se ovan. I vissa fall finns även en film kopplat till ämnesområdet. Nyligen kom även en NO-bok för nyanlända som även den finns som webbapp men enbart uppläst på svenska. Förhoppningsvis kommer även där begrepp och småfilmer.

Clio Förberedelseklass NO har enklare texter på svenska i NO som även finns inlästa på fem olika språk, klicka på studiehandledning. Dessutom finns talsyntes på svenska till alla texter. Dessa texter kan vara ett bra sätt att få en snabb överblick inför ett nytt ämnesområde. Gratis men inlogg krävs.

Veingeskolan har en hel del bra länkar man kan kika på och på Wikispaces kan man i vissa fall hitta NO-länkar på olika språk.

På Studi finns minilektioner och illustrationer över en mängd arbetsområden i NO-ämnen, dessvärre finns inte alla filmer på alla språk utan det varierar från ämnesområde till ämnesområde. Om inte annat kan man använda Studi som ett komplement så att eleverna kan lyssna på en svensk genomgång efter/före lektionstid.

På YouTube kan man även hitta filmer med genomgångar på olika språk i olika ämnen, leta dig fram och visa sedan eleverna hur man gör. Du kan tex skriva "kemi på arabiska".

Ett annat tips är att söka efter information på Wikipedia på elevens modersmål. För att söka på Wikipedia med arabiska tecken kan man använda den här sidan (eleven får hjälpa dig om du inte kan språket). Tecken på dari/persiska kan du hitta här.

Slutligen vill jag tipsa om en mycket bra bok för lärare, Språkutvecklande NO-undervisning av Wiksten och Kindenberg utgiven på Natur och Kultur. Jag har själv motsvarande bok för SO-undervisning och där får man mycket matnyttiga tips i hur man kan arbeta språkutvecklande inom sina ämnen.

Svårt att hålla tiderna och gummiband

https://pixabay.com/p-1020374/?no_redirect

När jag började på Häggvallskolan för ett år sedan hade vi en spretig grupp elever som inte ville gå på de ordinarie lektionerna, de kom ofta mycket för sent till våra lektioner i FBK och verkade ofta ointresserade av att faktiskt lära sig. Detta var oerhört frustrerande! Så när ett nytt läsår och alla elever utom tre var nya i FBK hoppades vi på en bättre start. Det är ju lätt att negativa mönster går i arv från år till år.

Hur skulle vi komma till bukt med detta? Vi testade en mängd olika varianter, här är några av dem;
* Vi skippade fem- och tiominutersrasterna mellan lektioner i FBK. Vi lät eleverna arbeta i längre sjok och gav dem raster när energin sinade istället. De som har en skolbakgrund vittnar om tretimmarslektioner i sina hemländer så det är klart
att våra korta lektioner med korta raster emellan blir en kulturkrock i sig, för att inte tala om avsaknaden av disciplinen från hemländerna... En elev berättade hur han i sitt hemland hade fått stå med armarna rakt upp i luften i en timme ute i stekhet sol för att han hade varit sen.
* Vi följde med eleverna in i den ordinarie undervisningssalen eftersom de kände sig osäkra.
* Vi synliggjorde när eleverna skulle vara hos oss och i ordinarie undervisning genom att anslå det på tavlan och påtalade det för dem när det var dags att gå.
* Vi skapade fler grupper. Istället för att vi var två lärare på vissa lektioner delade vi upp eleverna sinsemellan.
* Men den största förändringen har nog varit att vi börjat "putta ut" eleverna även i de teoretiska ämnena (ursäkta ordvalet men det var lite så det kändes, du vet en fågelunge som ska flyga ut ur boet för första gången...). Vissa elever var hos oss i två månader och sedan fick de börja i matematik och NO i ordinarie klass eftersom de hade så pass goda förkunskaper i dessa ämnen.

https://pixabay.com/p-1574653/?no_redirect

När fler elever går ut i de teoretiska ämnena skapar det ett intresse hos dem som är i FBK till övervägande del. Just nu är vi inne i ett sådant positivt "flow" där alla elever vill ut mer i ordinarie undervisning och då tänker vi "gummiband". Med det menar vi att om det visar sig vara på tok för svårt så hämtar vi hem eleven till FBK igen och arbetar i ett lugnare tempo. Vi vill inte "knäcka" eleverna utan ge dem lagom svåra utmaningar med rätt stöttning.

Stötta språkligt på prov

Hur gör man om man inte har en studiehandledare till hands när det är provdags?
Här är en variant som jag har gjort för att hjälpa en kollega i ordinarie undervisning. Ämnet är Livets Kemi. För att du enklare ska se vilka själva provfrågorna är har jag markerat dem med blått.

Bedömningsuppgift Livets Kemi

Försök skriva dina svar på svenska men om det är svårt går det även bra att skriva på ditt modersmål och rita bilder för att förklara vad du menar.

Viktiga begrepp på svenska och persiska

svenska	persiska فارسی
fotosyntes	نورخاست
cellandning	تنفس سلولی
energi	‏انرژی، قوه‌ی محرکه‏
cellulosa	سلولز‏
animaliskt fett	‏روغن حيوانی‏

På första sidan på provet har jag gjort en lista över alla viktiga ämnesbegrepp så att eleven kan titta på den om hen inte minns betydelsen av alla svenska begrepp. På första sidan framgår även att det är ok att skriva svar på modersmålet och rita vad man menar. Vi har studiehandledare som kan översätta elevsvaren efter provtillfället.

1. Vilka samband العلاقة بين  finns mellan fotosyntesen och cellandningen? 
   
   
   I frågan ovan har jag översatt ordet samband. Jag har använt mig av webbordlistan Lexin eftersom det där framgår vilken betydelse ett ord har. Jag som varken kan arabiska eller persiska vet inte vad Google Translate väljer för betydelse av det svenska ordet. I vissa fall framgår det i Google Translate men inte lika ofta som i Lexin. När du hittat rätt förklaring, kopiera ordet från webbordlistan och klistra in det efter ordet.

2. Varför kan inte människan få energi från cellulosa jämfört med kor  
som äter cellulosa som föda/mat?

Som språkligt stöd kan man även använda sig av foton för att förklara vad ett ord betyder. Som du ser på slutet av frågan har jag skrivit föda/mat. Ordet föda var ordet som läraren hade skrivit i sin ursprungsfråga. Men eftersom jag misstänker att eleverna inte vet dess betydelse har jag använt ett vardagsord som komplement.


Ett annat exempel på knepigheter som kan uppstå i instruktioner och frågor är hur vi formulerar oss. Här är ett exempel från en annan lärare.

I grupp, arbeta vidare med instuderingsuppgifterna från förra veckan.

Vi lärare har ju en tendens att skriva invecklade frågor eller uppmaningar till eleverna. Men om vi försöker att inte snurra in oss alldeles för mycket i själva formuleringen kommer eleverna snabbare förstå vad vi menar. Om man har som riktmärke att man ska förklara enkelt och direkt vad man är ute efter så underlättar det för en nybörjare i språket. Mitt förslag på uppmaningen ovan skulle kunna se ut så här,

Du och din grupp arbetade tillsammans förra veckan. 
Nu ska ni fortsätta arbeta med samma uppgifter.

Kanske du har andra bra tips på språklig stöttning under ett prov? Kommentera gärna!