Mind map EU-val

Det är snart EU-val och jag håller som bäst på att förbereda nästa ämnesområde kring detta. Jag har gjort en mind-map med stödfrågor då mina elever är ovana med konceptet. Tanken är att eleverna tillsammans i uppstarten av arbetsområdet fyller i den för att inventera kunskaperna. När vi läst klart om EU får de en ny som de ska fylla i på egen hand.
Kanske fler har användning för den? Jag bifogar den via länk.

Läs- och skrivinlärning för tonåringar

Frågan kring hur man ska arbeta med nyanlända elever utan skolbakgrund som ännu ej kan läsa och skriva dyker upp med jämna mellanrum i sociala medier.

Först av allt är det viktigt att fokusera på elevens tillgångar. Vad har eleven för livserfarenhet? Har hen arbetat? Vilka intressen har eleven? Hur stor kännedom har hen om sitt hemland, närområdet hen kommer ifrån? Dessa förkunskaper är ovärderliga för både läraren och eleven i att koppla på nya kunskaper. När man utgår från det redan kända ser jag att eleven snabbare lär sig nytt. Forskaren Qarin Franker poängterar vikten av att man skapar betydelsefulla uppgifter enligt den sk resursmodellen för att eleverna ska lära sig snabbare.

De senaste åren har vi haft en del elever som inte kan läsa och skriva när de kommer till oss. Nu när vi fått mer kunskap i det som kallas alfabetisering ser jag att själva läs- och skrivinlärningen går fortare. 

Jag vill tipsa om en bra app som jag använder, Skolstil med talsyntes. Eleverna kan då arbeta på egen hand med att höra bokstavsljuden samtidigt som de skriver. Appen med talsyntes ger eleven en stunds självständigt och meningsfullt arbete, något som många lärare kan uppleva är svårt att ge eleverna i just läs- och skrivinlärningen. Jag saknar dock en inspelningsfunktion i appen. Det hade underlättat om jag som lärare kunde spela in de ord som eleven ska skriva för då hade eleven kunnat arbeta ännu mer självständigt i samma app och inte behövt växla mellan olika appar. 

I läs- och skrivinlärningen är det viktigt att man inte går för snabbt fram utan låter lektionsupplägget följa samma mönster och metodiskt arbeta sig igenom samma moment lektion efter lektion. Ivana Eklund har många bra exempel i sin bok Webbaserad alfabetisering kring detta.

Så här ser mitt upplägg ut just nu när jag har en till en undervisning. Jag utgår från läromedlet Språkvägen -för sfi kurs A. Den är pedagogiskt upplagd för äldre elever och passar bra även om de går på högstadiet. Det finns även en gratis sida med ljudfiler för de elever som arbetar på egen hand eller vill lyssna och följa med i texten.

1. Jag läser det nya kapitlet högt och följer med med fingret i texten så att eleven kan se bokstäverna  och höra bokstavsljuden.

2. Eleven läser själv högt. Om jag märker att eleven har svårt att läsa ut de olika bokstavsljuden täcker jag över de efterföljande bokstäverna.

3. Vi har även alfabetet framför oss så att jag kan peka på bokstäverna för att påminna eleven om vilket ljud bokstaven har. Denna strategi har underlättat avsevärt för en elev. Denna elev kan alfabetet och dess olika ljud så det blir en bra påminnelse och då går det lättare att läsa.

4. I slutet av vår lektion får eleven skriva i talsyntes-appen. Jag säger orden högt så får eleven skriva dem i appen, alternativt kan eleverna lyssna på ljudfilen eller annan inspelning.

5. Slutligen får eleven skriva i sitt skrivhäfte. I detta arbete är det viktigt att uppmuntra eleven även om inte alla bokstäver kommer med.

Det förutsägbara, strukturerade arbetet i läsinlärningen är viktigt men det är även viktigt att inte gå för fort fram utan ge eleven tid att lyckas innan man introducerar ett nytt kapitel eller arbetsmoment.

Äntligen är filmerna här!

Våren 2018 blev jag kontaktad av Skolverket med en förfrågan om att medverka i tre filmer till Läslyftet. Modulen heter Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden. Festligt nog var det samma modul som jag tidigare expertläst för Lunds universitet, som tagit fram texterna.

I början av november kom så Skolverket och AHA Produktion för att filma min undervisning och intervjua mig under två dagar. Eleverna och studiehandledarna gjorde en fantastisk insats vilket naturligtvis underlättade för mig. Det är ju inte varje dag man har en kamera och mikrofon som följeslagare i undervisningen så du må gissa att det var pirrigt!

Lite komiskt i det hela var att vi blev uppmanade att ha samma kläder, make-up och frisyr båda dagarna, men ingen sa något om att ha samma röst! Tror du inte att jag åkte på luftrörskatarr och var hes som en kråka dag två! Det har vi skrattat gott åt flera gånger.

Välkommen in i mitt klassrum med en förhoppning om att det är ett lärorikt besök!

Att aktivera och synliggöra elevers förkunskaper

Interaktion i undervisningen 

Läsförståelse i alla ämnen

Alfabetisering - det funkar!

Just nu läser jag en mycket intressant kurs i Alfabetisering (7,5 Hp).

Passande nog har jag möjlighet att tillämpa det jag lär mig i min elevgrupp. I läs- och skrivinlärningen av äldre elever (ungdomar och vuxna) bör man utgå ifrån deras mognadsnivå och inte göra för barnsliga övningar då dessa kan upplevas kränkande. Jag hade nog själv upplevt mig kränkt om någon tagit fram "Totte bakar" om jag varit nyanländ och illiterat...

Gruppen av icke läs- och skrivkunniga kan ofta känna sig vilsna och bortkomna i vår text-baserade värld. De kan ha låg självkänsla och behöver mycket uppmuntran och stöttning för att ändra uppfattning om sig själva.

Man ska se till elevernas behov och intressen, vad de behöver kunna för att ta sig fram i vardagen och vilka fritidsintressen de har eller vill utveckla. Tex kanske eleverna vill veta hur man fyller i blanketter, hur man ska ta sig fram i kollektivtrafiken, hur man skriver sms och e-mail eller hur man spelar spel på mobilen.

Man arbetar också mycket med ordbilderna som eleverna har lärt sig genom exempelvis skyltar. Man vill på detta vis bevisa för eleverna att de faktiskt redan kan läsa och utgå från dessa ord i den fortsatta utvecklingen av läs- och skrivinlärningen.

Detta tog jag fasta på och googlade fram några vanliga skyltar, tex STOP-skylten, en bild på en Coca Cola-flaska, ICA-loggan, Google translate-loggan och loggorna till favoritspelen i elevernas mobiler. Dessa skrev jag ut både i färg och i svart-vitt. Tanken är att man så småningom ska ta bort omgivningen och enbart använda själva typsnittet i loggan för att slutligen övergå till att skriva ordbilderna med andra typsnitt.

Jag började med att peka på ordet Google och lät eleverna "läsa" vad som stod. Sedan bad jag eleverna att lyssna efter det första ljudet i ordet. Därefter fick eleverna välja en versal och en gemen av samma bokstavsljud i mina bokstavslådor.

Idag sjösatte jag mitt lilla projekt i elevgruppen. Jag bad eleverna göra som i bildtexten ovan och därefter plockade jag bort alla bilder och bad dem lyssna på de ord jag läste upp. Döm om min förvåning när jag betraktade en elev och såg på hen att hen kunde visualisera en inre bild av skylten STOP. Därefter plockade hen ut bokstäverna ur bokstavslådan för att skriva ordet! Wow! Det funkar!

I planeringen av denna uppgift kastade jag mig gladeligen över ordbilds-uppgiften och tog fram flera kända ordbilder. När jag skulle tillämpa dem insåg jag snabbt att vissa ord har engelskt uttal, tex iPhone, Minecraft och Clash of Clans. Dessa ordbilder kan jag endast använda för att bevisa för eleverna att de 'visst kan läsa'. Däremot blir det svårt att introducera de svenska fonemen/ljuden. Lite problematiskt blev det också för eleverna att skriva Coca Cola eftersom typsnittet är så snirkligt, bokstaven C blev lätt ett G.

Nu är jag bara i början av läs- och skrivinlärningen av elevgruppen och det är säkert lång väg att gå innan de kan läsa och skriva på en åldersadekvat nivå. Men jag vill dela med mig ändå eftersom det förhoppningvis kan vara någon mer till hjälp.

Tilläggas bör att i den bästa av världar alfabetiseras eleverna först på sitt modersmål. Men vi har inte den kompetensen hos oss så då får vi arbeta från flera perspektiv, både med hjälp av studiehandledare utifrån modersmålet och i samråd med specialpedagogen.

Spännande dagar

I början på veckan var Skolverket och ett produktionsbolag hos oss. De ville filma undervisningen av de nyanlända eleverna. Det ska bli tre korta filmer som ska ligga på Läslyftsportalen och ingå i modulen Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden.

Festligt nog var det just denna modul som jag expertläste åt Lunds universitet förra året. Jag rekommenderar verkligen modulen då den har en bredd som passar många ämnen i undervisningen av nyanlända elever.

Bildtext: Passande nog använde eleverna sina 

dataskärmar för att dölja sina skärmkorsord ;)

Det var en rolig utmaning att förbereda och genomföra lektionerna och sedan bli intervjuad i flera timmar. Eleverna fick också en fin inblick i arbetet som ett produktionsbolag gör. Två dagars filmning ska bli ca 15-20 minuter totalt!

Eleverna är mest stolta över att filmerna kommer att ligga ute på Youtube. Att de ska ligga på Skolverkets portal för fortbildning av lärare och rektorer i hela Sverige verkar inte imponera lika stort...

På fotot ser man producent och filmare från AHA Produktion.

Vi ser fram emot att se slutprodukten inom en snar framtid och tackar Skolverket för förtroendet att medverka i filmerna!

När ämnesundervisningen även testar språkkunskaperna

Under lång tid i Sverige ansåg man att nyanlända enbart skulle "språkbadas" till dess att de lärt sig det svenska språket. Vi som arbetat ett tag med nyanlända inser att det skulle gå åt kopiösa mängder tid. Faktum är att jag vågar påstå att det dessutom är slöseri med tid! 

Bild lånad av Hûlya Basaran

Forskning visar att eleverna lär sig språket snabbare om det kopplas till ämnesundervisning och elevernas tidigare erfarenheter. Baserat på Cummins fyrfältare gör jag många olika uppgifter som är baserade på hur pass mycket svenska och förkunskaper eleverna har.

Nu i samband med valet hade jag en svår nöt att knäcka. Mina elever i FBK har gått hos oss i några veckor och har begränsat med studiehandledning. Men skam den som ger sig! Vi arbetar som vanligt mycket med nya begrepp och skapar listor med översättningar till de språk som talas i klassrummet. Utifrån dem kan vi sedan bygga vidare med enklare texter, bilder och filmklipp. Jag väljer att skriva dem på blädderblock som sitter på tavlan eftersom vi ofta behöver peka på och hänvisa till orden.

Jag hittade korta filmer på barnkanalen och Lilla Aktuellt över riksdagspartierna.

Men eftersom serien också i mina ögon tar med onödig information (för nyanlända med begränsade språk-och kulturkunskaper, ex golfspelare, deltagare i Så ska det låta) så stannade jag filmklippet efter att de viktigaste frågorna presenterats.

Därefter fyllde vi tillsammans i partinamnen, partiledarnas namn samt 1-3 viktiga frågor på ett enkelt arbetsblad där partiloggorna redan fanns. Men detta tar tid eftersom eleverna inte förstår särskilt mycket svenska. Ha tålamod!

Vi pratade om alla partier, deras viktigaste frågor, jämförde med tidigare erfarenheter och förkunskaper. Läxa till nästa gång blev att kunna både förstå språket och informationen på vårt enkla arbetsblad.

Det är i själva testet av elevernas nyförvärvade språk- och ämneskunskaper som jag ser mest fram emot. Det är här den kognitiva svårighetsnivån testas fullt ut!

Eleverna får samma arbetsblad klippt i remsor. Eleverna börjar med att para ihop partilogga och partinamn. Därefter får de lägga till vilka frågor partierna anser viktiga. Varje partis frågor är på en egen remsa. Tre olika remsor ska alltså paras ihop. Tankeverksamheten är på högvarv. Eleven ska hålla reda på viktiga ord, ämnesbegrepp och dessutom vilka partier som står för vad. Men jag tar bort den stora ansträngningen i att stava ord rätt eftersom fokus är ämneskunskaperna.

För att göra uppgiften svårare klipper jag sedan isär frågorna, partinamnen, loggor och partiledarnamn. Nu ska de para ihop igen. De som har svårt att lösa uppgiften får hjälp av en kamrat och diskussionerna är högljudda. Extra stolta blir de elever jag utsett till "kamratlärare". De är snabba att visa och förklara och växer genom att visa vad de kan.

På samma sätt kan man testa de flesta läxor.

Skärmkorsord ekologi

Skärmkorsord för åk 6 och ämnesområdet ekologi. Kanske användbart även för dig?
Du hittar blad A, B och facit under flikarna.