När sva och sve kombinerat blir win-win

Skolverket och Anna Kaya har flera förslag på hur man kan organisera undervisningen i svenska som andraspråk. Skolverket är tydlig med att sva-elever inte bara ska bedömas utifrån sva utan även undervisas utifrån kursplanen i sva.

Jag arbetar i en liten kommun som har enstaka sva-elever i klasserna. På min skola har vi ca 10% sva-elever fördelat på alla 16 klasser så det är en svår nöt att knäcka för att tillgodose den sva-undervisning de har rätt till när vi inte har tillräckligt många sva-lärare. Vi arbetar utifrån olika modeller och i det här inlägget fokuserar jag på en särskilt lyckosam variant.

Tematiskt arbete

I åk 7 arbetar man just nu med ett skrivprojekt från Lektionsbanken.se, Vilse. Vi sva- och sve-lärare träffas regelbundet och ser över de tematiska uppgifterna för att "sva-säkra" dem. Vi vill säkerställa att sva-eleverna i helklass får den undervisning de har rätt till, även om en sva-lärare inte kan vara med varje lektion i klassrummet.

I centralt innehåll för båda ämnena åk 7-9 står bland annat,

Klipp med egna färgmarkeringar från Skolverkets jämförelsedokument.

Utifrån det som skiljer kursplanerna åt under Språkbruk har vi "sva-anpassat" och kompletterat med stödstrukturer. Nedan följer ett exempel på hur den första uppgifterna i Vilse utgår från både det centrala innehåller i svenska och svenska som andraspråk. Sva-tillägget ser du under Skrivstöd.

Skrivstöd i form av meningsbörjor, fasta fraser och sambandsord.

Språklig sårbarhet

När jag sedan som sva-lärare är med på lektion i form av dubbelt lärarskap går undervisande lärare igenom uppgiften med "sva-anpassningarna" i helklass så att alla elever får ta del av dem. 

Det fina med det centrala innehållet i sva är att det utgår ifrån ett språkutvecklande arbetssätt, vilket gynnar fler än sva-eleverna. I en av klasserna har vi flera elever som läser svenska som är i olika typer av språklig sårbarhet, tex språkstörningar. Undervisande lärare och jag kan sedan använda oss utav sva-delen även för dessa elever. Exempelvis behöver även elever med expressiv språkstörning meningsbörjor och exempel på fasta uttryck som de kan använda sig av i sitt skrivande.

Win-win!

Det fina med samplaneringen av sva och sve är att de sva-elever som kommit en bit längre i sin språkutveckling gynnas av att vara i helklass. Då utvecklas de fortare tack vare samarbetet med sina klasskamrater, som oftast har ett välutvecklat språk. 

Så tack vare att vi har sva-elever i helklass kombinerat med samplanering och dubbelt lärarskap vissa positioner gynnas även andra elever! Win-win!

Artikel i Skolvärlden

I senaste numret av Skolvärlden tipsar jag om hur jag arbetar med olika typer av korsord i ämnesundervisningen. De är bra exempel på differentierade uppgifter. Att arbeta differentierat innebär att man som lärare presenterar en språkutvecklande uppgift som alla elever i klassen kan arbeta med. Läraren behöver alltså inte skapa en mängd olika nivå-uppgifter utan endast en då det istället är eleverna som är med och påverkar arbetsgången och slutprodukten utifrån sina individuella förutsättningar.

Vill man använda digitala hjälpmedel är tex Online Puzzlemaker | Create Your Own Puzzle | Discovery Education Puzzlemaker en bra sida att använda sig av. Men det är inte nödvändigt att göra korsorden digitalt. Eleverna brukar faktiskt tycka om själva skapandeprocessen.

Hoppas tipsen kan inspirera både lärare och elever!

Skärmdump från Skolvärlden.

Podcast: Bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Att bedöma nyanlända elevers kunskaper är en utmaning för många lärare då elevernas kunskaper i det svenska språket brister. 

Foto: Adam Samara

I den här podden pratar Anna Kaya och jag om hur vi gör för att vaska fram elevernas kunskaper med hjälp av olika typer av stöttning. Klicka på länken till Läslyftsmodulen Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden, scrolla sedan längst ner i moment A så hittar du podden.

Sight words för att förstå upp emot 80% av engelsk text

När jag träffar elever och elevgrupper som har stora svårigheter att förstå engelska brukar jag köra en intensiv period av Sight words-träning.

Kort bakgrund

När man lär sig Sight words så ser man orden som ordbilder. På svenska har vi tex ordet 'och', det ljudar man sig inte igenom utan ser direkt. Eleverna ska kunna se orden utan att "läsa" dem, alltså utan att ljuda dem. De ca 300 orden lärs in under K-3 (förskoleklass till åk 3) i USA och har använts i snart 100 år. När eleverna kan dem förstår de upp till 80% av en text på engelska. Texter för vuxna motsvarar ca 50%.

Om man vill att eleverna, då talar vi grundskolan i USA med engelska som modersmål, ska förstå 90% av en text så ska man istället använda Fry Sights Words, 

https://sightwords.com/sight-words/fry/. Men det är 1000 stycken och kanske lite övermäktigt för våra svagaste elever.

Länkar på Dolch Sight words

Själva orden är ca 300 st. I min introduktion av orden förstorade jag upp på A3 och linjerade efter varje ord så att eleverna kunde skriva översättningar. Viktigt att de skriver mer än en översättning om ordet har fler betydelser. https://sightwords.com/pdfs/word_lists/dolch_all.pdf 

Olika typer av spel https://sightwords.com/sight-words/games/ Jag har använt bingo och ormspelet med åk 8, vilket de uppskattar. De läser ut orden och säger vad de betyder på svenska alternativt sitt starkaste språk. Det fina är att se att eleverna vågar fråga om de inte kan och hur duktiga kamraterna är att hjälpa.

Video med orden och hur man uttalar dem. Bra om eleverna säger efter och bra att öva på hemma. https://www.youtube.com/watch?v=ILIMx9AJ-Vg&feature=emb_logo

Interaktiva spel https://www.ateachableteacher.com/online-sight-word-games/ Kanske lite barnsliga för äldre elever men eleverna blir fokuserade på att höra och läsa rätt ord.

Eftersom det tar lite emot att enbart lära in lösryckta ord så varvar jag träningen med att eleverna får markera alla ord i en text och sedan räknar de ut hur många procent av orden som är Sight words. Mycket riktigt hamnade procenten inom det spann man uppger att det ska göra. En elev med både språkstörning och dyslexi var en hejare på att identifiera orden, hen var till och med snabbare än jag var! Hen hade arbetat intensivt med att öva orden i flera lektioner och det betalade sig verkligen. Tanken är att tex elever i dennes situation ska bli säkrare på att se orden och inte behöva kämpa med läsningen. 

Att tänka på

En elev ska kunna se varje ord på 2-3 sekunder. 

Man ska inte ge alla 300 orden i läxa utan 10-15 stycken i taget. Jag går igenom orden med varje elev enskilt och markerar de orden som eleven tar för lång tid på sig att se eller har svårt att uttala. På så sätt minskar antalet ord att intensivträna.

Utvärdering

Den elevgrupp som nu arbetar fokuserat med dessa ord har plötsligt blivit mer medvetna om sina engelskkunskaper men framför allt har de blivit mer motiverade att lära sig dem som ordbilder eftersom de då kommer att förstå så mycket mer av en engelsk text. En förälder sa till mig "Inte förrän mitt barn fick dig som engelsklärare kom hoppet tillbaka att det nog kommer att gå vägen med ett godkänt slutbetyg i engelska ändå." De orden berör och visar på att man hittat arbetssätt som ökat motivationen och på sikt kommer att ge resultat!

Har fler testat att arbeta med Sight words och hur gick det?

När man kör fast i det skriftliga

De senaste veckorna har vi arbetat med det ekonomiska kretsloppet, globalisering och världshandel. Vi har sett på korta filmer, haft genomgångar och arbetat med att förstå och lära oss svåra begrepp kopplat till ämnesområdet.

Den här veckan har eleverna gjort en skriftlig inlämningsuppgift som en slutuppgift och sammanfattning. Men en nyanländ elev förstod inte alls uppgiften. Hen skrev av läromedelstexterna eller begreppsförklaringarna. Jag försökte förklara genom översättningsverktyg och den enklaste svenska men ingenting fungerade. Missmodigt konstaterade jag att det nog inte blir godkänt fast vi försökt hitta vägar för att hen ska förstå. En annan elev med expressiv språkstörning lyckades inte heller lösa den skriftliga uppgiften.

Jag tänkte att jag ger det en sista chans idag och döm om min förvåning när eleverna faktiskt kunde redogöra för alla delar av kretsloppet! Tänk att vi ofta fastar i det skriftliga även i SO-ämnena fast vi inte måste. Jag plockade fram mitt bild- och begreppsstöd och bad eleverna lägga ut allt och muntligt  berätta hur pengarna rör sig mellan alla delar. Så här blev det,

De la ut bilder och ämnesbegreppen till
varje bild i det ekonomiska kretsloppet.

En vuxen med två barn fick vandra runt i kretsloppet med de olika begreppen,
tex skatt gick till staten. Konsument är man när man köper varor och tjänster.

Kvinnan arbetar på ett företag (SVT som filmare) och får lön.

Av sin lön betalar kvinnan skatt till staten. Skatten omvandlas
till välfärd som tex blir barnbidrag och utbildning.

Exempel då hon har barn; hushållet får ta
del av fri skolgång och bidrag från välfärden.

Materialet jag använt är från Clio FBK, Begreppa som börjat publicera nya korta filmer på olika språk och eget material som jag skrivit.

Mind map EU-val

Det är snart EU-val och jag håller som bäst på att förbereda nästa ämnesområde kring detta. Jag har gjort en mind-map med stödfrågor då mina elever är ovana med konceptet. Tanken är att eleverna tillsammans i uppstarten av arbetsområdet fyller i den för att inventera kunskaperna. När vi läst klart om EU får de en ny som de ska fylla i på egen hand.
Kanske fler har användning för den? Jag bifogar den via länk.

Läs- och skrivinlärning för tonåringar

Frågan kring hur man ska arbeta med nyanlända elever utan skolbakgrund som ännu ej kan läsa och skriva dyker upp med jämna mellanrum i sociala medier.

Först av allt är det viktigt att fokusera på elevens tillgångar. Vad har eleven för livserfarenhet? Har hen arbetat? Vilka intressen har eleven? Hur stor kännedom har hen om sitt hemland, närområdet hen kommer ifrån? Dessa förkunskaper är ovärderliga för både läraren och eleven i att koppla på nya kunskaper. När man utgår från det redan kända ser jag att eleven snabbare lär sig nytt. Forskaren Qarin Franker poängterar vikten av att man skapar betydelsefulla uppgifter enligt den sk resursmodellen för att eleverna ska lära sig snabbare.

De senaste åren har vi haft en del elever som inte kan läsa och skriva när de kommer till oss. Nu när vi fått mer kunskap i det som kallas alfabetisering ser jag att själva läs- och skrivinlärningen går fortare. 

Jag vill tipsa om en bra app som jag använder, Skolstil med talsyntes. Eleverna kan då arbeta på egen hand med att höra bokstavsljuden samtidigt som de skriver. Appen med talsyntes ger eleven en stunds självständigt och meningsfullt arbete, något som många lärare kan uppleva är svårt att ge eleverna i just läs- och skrivinlärningen. Jag saknar dock en inspelningsfunktion i appen. Det hade underlättat om jag som lärare kunde spela in de ord som eleven ska skriva för då hade eleven kunnat arbeta ännu mer självständigt i samma app och inte behövt växla mellan olika appar. 

I läs- och skrivinlärningen är det viktigt att man inte går för snabbt fram utan låter lektionsupplägget följa samma mönster och metodiskt arbeta sig igenom samma moment lektion efter lektion. Ivana Eklund har många bra exempel i sin bok Webbaserad alfabetisering kring detta.

Så här ser mitt upplägg ut just nu när jag har en till en undervisning. Jag utgår från läromedlet Språkvägen -för sfi kurs A. Den är pedagogiskt upplagd för äldre elever och passar bra även om de går på högstadiet. Det finns även en gratis sida med ljudfiler för de elever som arbetar på egen hand eller vill lyssna och följa med i texten.

1. Jag läser det nya kapitlet högt och följer med med fingret i texten så att eleven kan se bokstäverna  och höra bokstavsljuden.

2. Eleven läser själv högt. Om jag märker att eleven har svårt att läsa ut de olika bokstavsljuden täcker jag över de efterföljande bokstäverna.

3. Vi har även alfabetet framför oss så att jag kan peka på bokstäverna för att påminna eleven om vilket ljud bokstaven har. Denna strategi har underlättat avsevärt för en elev. Denna elev kan alfabetet och dess olika ljud så det blir en bra påminnelse och då går det lättare att läsa.

4. I slutet av vår lektion får eleven skriva i talsyntes-appen. Jag säger orden högt så får eleven skriva dem i appen, alternativt kan eleverna lyssna på ljudfilen eller annan inspelning.

5. Slutligen får eleven skriva i sitt skrivhäfte. I detta arbete är det viktigt att uppmuntra eleven även om inte alla bokstäver kommer med.

Det förutsägbara, strukturerade arbetet i läsinlärningen är viktigt men det är även viktigt att inte gå för fort fram utan ge eleven tid att lyckas innan man introducerar ett nytt kapitel eller arbetsmoment.